Europeiska kommissionen skriver i en rapport från år 2000 att turism har en strategisk roll för stadsplanering och stadsutveckling samt att europeiska städer måste arbeta för att bättre möta såväl turisternas förväntningar som stadsinnevånarnas välbefinnande. Ett bra exempel är Göteborg stad som tydligt utvecklat en strategi för att locka besökare till kommunen. En satsning som uppenbarligen har lönat sig. Göteborg vann 2007 priset som bästa turistorganisation i Europa när ”European Cities Tourism Awards” delades ut första gången av organisationen ”European Cities Marketing (ECM)”.
Stad känsliga för klimatförändring
Hur kommer stadsturism att påverkas av en framtida klimatförändring? Forskning visar att städer är känsliga för klimatförändring. Den förväntade ökningen av medeltemperaturen på jorden kommer att leda till en ökad värmestress i städer. Temperaturen i bebyggda områden är generellt högre än i den omgivande landsbygden vilket beror på att byggnadsmaterial har en annan förmåga att lagra värme än naturliga material och att bebyggelsestrukturen i staden lättare behåller energin från solen. Tillsammans med värme från uppvärmning och bilar är temperaturen i en stad alltid 0,5-1ºC högre än utanför staden. I Göteborg kan denna temperaturskillnad, stadens ”värmeö”, vid lugnt och klart väder uppgå till 4-8ºC. I Montreal i Kanada, har en ”värmeö” av hela 12ºC uppmätts.
Det uppstår även stora temperaturskillnader inom en stad exempelvis. mellan parker och bebyggda områden. I Göteborg har temperaturskillnader på upp till 6ºC uppmätts mellan Slottsskogen (156 ha park) och Linnéstaden (tätbebyggd stad). Detta visar vilken betydelse grönområden har för att minska värmestress i städer. En global temperaturökning kommer sannolikt att leda till starkare ”värmeöar” i städer vilket ökar användning av luftkonditionering, som i sin tur ökar ”värmeön” ytterligare. Detta är en återkoppling som re- dan är ett faktum i världens megastäder, exempelvis i Tokyo. Under värmeböljan i Europa år 2003 var avsaknaden av möjligheter till att kyla ner bostäder och andra byggnader en av huvudorsakerna till att så många människor dog just i städer.
Turism ökar utsläpp
Turistnäringen påverkas av väder och klimat, inte minst turism för sol och bad eller skidåkning. Dessa typer av turism är extremt känsliga för förändringar i klimatvariabler såsom temperatur, nederbörd och fuktighet. En klimatförändring förväntas därför få stor betydelse för framtida turistresemönster. Det är dock i sammanhanget viktigt att komma ihåg att turismen och speciellt dess resemönster, exempelvis bil- och flygresor, ökar de globala utsläppen av koldioxid och därmed påskyndar klimatförändringen. Att turismen både påverkar och påverkas av en klimatförändring gör att prognoser för framtida turistströmmar blir komplexa, vilket visats i flera forskningsrapporter.
Milda vintrar, långa somrar
Medeltemperaturen i Europa beräknas att öka med 2–6 °C till år 2100 vilket troligen kommer att innebära kortare och mildare vintrar samt varmare och längre somrar. Flera forskare tror att detta kommer att få en mycket stark effekt på turistflöden i Europa vilka kommer att vändas från syd till nord. Med andra ord förväntas en klimatförändring att vara positiv för sommar- och vinterturism i norra Europa och negativ för vinterturism i Alperna respektive sommarturism vid Medelhavet. Kunskapen om vilka ekonomiska, sociala och miljörelaterade följder denna förändring av turism i Europa kommer att få är dock oklart. Det saknas också studier över hur turister och andra aktörer i samhället kan komma att reagera och anpassa sig till ett förändrat klimat. Forskning visar att det finns ett starkt behov av ökad tvärvetenskaplig kunskap och detaljerade konsekvensstudier över hur turismen i Europa förändras i relation till klimatförändring och hållbar utveckling. I några länder förväntas turismen att öka medan den i andra förmodligen kommer att minska eller förändras, något som kommer att få en stor inverkan på ekonomin. Är Europa berett på denna förändring? Vad kan vi göra för att bli mer förberedda?
Forskare från Sverige, Portugal och Turkiet
Genom ”Urban-Net” har Formas och motsvarande forskningsråd i Turkiet och Portugal möjliggjort ett forskningsprojekt kallat ”Stadsturism och Klimatförändring”. Med utgångspunkten i hypotesen ”att den Europeiska stadsturismen kommer att ändras i relation till en framtida klimatförändring” är målet med projektet att undersöka den nuvarande situationen i några Europeiska städer, främst med hjälp av enkäter och intervjuer med företrädare för turistbranschen, stadsplanering, medborgare och turister. Projektet kommer att genomföras genom ett tvärvetenskapligt samarbete vilket inkluderar tre forskargrupper i Sverige, Portugal och Turkiet. På så sätt täcker projektet både olika geografiska klimatzoner och olika turistmarknader. Projektet inkluderar forskare specialiserade inom klimatologi, geografi, regionalplanering, ekonomi och psykologi. En referens- och relevans grupp bestående av praktiker och forskare är också knuten till projektet. Eftersom de tre forskargrupperna inte tidigare har arbetat tillsammans och forskningsfrågan är ny kommer grupperna att mötas i regelbundna workshops. Projektet beräknas resultera i en databas som kan användas för tolkning och analys av relationen mellan stadsturism och klimatförändring för de tre aktuella länderna.
Författare
:
Ingegerd Eliasson
är professor i naturgeografi vid inst. för kulturvård, Göteborgs universitet.
Sofia Thorsson
är filosofie doktor i naturgeografi vid inst. för geovetenskaper, Göteborgs universitet.
Igor Knez
är docent i psykologi vid inst. för pedagogik och psykologi, Högskolan i Gävle.