F
lera rapporter förutspår en dramatisk ökning av antalet värmerelaterade sjukdomar och dödsfall runt om i Europa, med stora samhällsekonomiska konsekvenser som följd.
Bebyggelsens inverkan på lokalklimatet, bland annat genom dess förmåga att lagra värme, innebär att vi kan befara särskilt höga temperaturer i städer, vilket i sin tur leder till att människor som bor i tättbebyggda områden är speciellt utsatta. Enligt den svenska klimat och sårbarhetsutredningen som kom 2007 väntas antalet dödsfall sommartid i stockholmsområdet att öka med 5 procent om medeltemperaturen under sommaren ökar med 4 grader.
Under varma somrar kommer därför behovet av kylning i bostäder, sjukvårdinrättningar och på arbetsplatser att öka. Något man redan idag ser ske runt om i Europa. Ökad användning av luftkonditionering innebär ökad energianvändning och därmed ökat koldioxidutsläpp, vilket i sin tur ökar temperaturen och förvärrar situationen ytterligare. Aktiv klimatplanering anses vara ett effektivt sätt att mildra värmestressen och kylbehovet i städer, men kunskapen är begränsad om hur hälsoeffektiva olika klimatplaneringsåtgärder är.
Hur påverkar byggnader?
I det av Formas finansierade forskningsprojektet ”The potential of climate change on heat stress in different built structures and cities across Europe” kommer framtida värmestress i olika bebyggelsestrukturer runt om i Europa att simuleras. Den termiska miljön (värmestress) kommer att beräknas med den av Stadsklimatgruppen vid Göteborgs Universitet utvecklade strålningsmodell - SOLWEIG. Årliga, månatliga och dagliga klimatkomfortkartor kommer att tas fram för olika typer av bebyggelse. I projektet ingår ett antal europeiska forskare med lång erfarenhet och stor kunskap inom stadsklimat, stadsplanering, klimatdesign och klimatkomfort.
Projektet förväntas ge ökad kunskap om hur bebyggelsestrukturen påverkar den termiska miljön samt ge ett mått på den potentiella ökningen av värmestress i Europeiska städer tillföljd av klimatförändringen. Vidare kommer bra och mindre lyckade exempel på urban design att identifieras samt förslag på åtgärder för att mildra värmestress i städer att tas fram.
Projektmedlemmar
Professor Ingegärd Eliasson, Dr Fredrik Lindberg, Jesper Björklund, Docent Björn Holmer, vid inst. för geovetenskaper, Göteborgs universitet Professor Helmut Mayer, University of Freiburg, Tyskland, Dr Marialena Nikolopoulou, University of Bath, Storbritanien; Docent Igor Knez, University of Gävle, Sverige, Dr Franziska Matthies, WHO Regional Office for Europe, Italien.
Stora skillnader på kort avstånd
Preliminära resultat visar på stora skillnader i värmebelastning inom korta avstånd i staden. Detta beror främst på den urbana geometrin, det vill säga gatornas riktning, bredd och vidd samt husens höjd. Andra viktiga parametrar är vegetation och byggnadsmaterial. Dagtid kan värmebelastningen vara betydligt högre på en öppen plats jämfört med en smal gata som ett resultat av minskad inkommande solinstrålning. Under tidiga mornar, sena eftermiddagar, kvällar och nätter är dock gatukanjonerna varmare än närliggande öppna ytor som ett resultat av minskad värmeutstrålning. Detta innebär att ju tätare bebyggelsestruktur ju mindre värmestress dagtid under sommaren. Det omvända gäller nattetid.
I ett framtida varmare klimat väntas tillfällen med hög värmestress att öka med 100-300 procent under sommaren i svenska städer som exempelvis Göteborg. Idag, förekommer perioder med hög värmestress i genomsnitt 2-3 dagar per år i Göteborg. Om medeltempera-turen ökar med 2–5 grader kommer dessa tillfällen att öka till 6 respektive 17 dagar. Från att ha varit en ganska ovanlig företeelse, förväntas perioder med hög värmestress att förekomma årligen vilket kommer att få stor betydelse för hälsa och välbefinnande samt kylningsbehov av byggnader. Å andra sidan förutspås tillfällen med stark kylstress att minska vintertid, vilken kommer att få stora positiva effekter på hälsa, miljö och ekonomi.
Författare
:
Sofia Thorsson
är filosofie doktor i naturgeografi vid inst. för geovetenskaper, Göteborgs universitet.