Miljöforskning Nummer #1 april 2009

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2009-03-03 10:15:28

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut

Svenskt expertnätverk för skogar, klimat och fattigdom

Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 1/2009

Forskare vid Göteborgs universitet, Chalmers, Linköpings universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet ska förse Sida med kunskap om hur världens skogar ska användas för att förbättra klimatet och minska fattigdomen. Sida har gett 4,2 miljoner kronor under två år. Forskarna ska bland annat utveckla kriterier för skoglig produktion som är långsiktigt hållbar, socioekonomiskt ansvarsfull och klimateffektiv samt gå igenom och analysera existerande globala instrument för lagring av kol i skogliga ekosystem.

Den globala avskogningen, som främst sker i tropikerna, bidrar med 20–25 procent av världens utsläpp av klimatpåverkande växthusgaser. Världsbanken uppskattar att 1,6 miljarder människor helt eller delvis är beroende av skogens resurser för sin dagliga försörjning.

Projektledare: Anders Ekbom, anders. ekbom@economics.gu.se, projektassistent: Ida Hellmark, ida.hellmark@economics.gu.se.

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning april 2009

Inledare

Det gör ont när städer ändras STADSBOR HAR SINA PLATSER, som de älskar, i staden. Det grymma är, att de har ofta inget att bestämma om den dagen platsen ska förändras. Detta bestäms av politiker,...

Temaartiklar

När städer växer När städer växer blir de tätare, högre och mer vidsträckta. Människor och verksamheter kommer närmare varandra på gott och ont. Fast inte alla. I den vidsträckta sta... Stadsforskning prioriterat tema för Formas Långsiktigt hållbar stadsutveckling kräver ökad medvetenhet, bredare kunskap och öppenhet för lärande. Stadsutveckling ger också unika möjligheter att genomföra tekn... UN-Habitat för ut EU:s nya kunskap UN-Habitats representant i urbannet, Naison Mutitzwa-Mangisa, om den globala dimensionen av de urbana miljöproblemen och behovet av urban samverkan. Vidgar perspektiv och ökar potten Över nittio stadsforskare från tolv länder utgör startfält i den massiva satsning som gjorts inom EUs nätverk Urban-net. Många svenskar finns med. Temat är stadsfors... Täthet och parker är stadens framtid Faktum är att vi idag inte har råd att förvalta de ofta segregerade förorter som byggdes för folkhemmet. De som bor glest kommer inte att ha råd att bo kvar på grund... Tre praktiker – tre frågor Vilka problem ser du i stadsutvecklingen idag? Vad önskar du dig i framtiden? Vilken forskning behövs? Så löd frågorna från Miljöforskning till en projektledare, en ... När kommer barnen in i stadsplaneringen? Barn leker helst nära hemmet. Men de vill inte bara hänvisas till lekplatser utan ha tillgång till hela staden. Barn vill också vara en del av samhället, precis som ... Framtida städer i centrum Mistra Centre for Urban Futures startar 2010. Det är Mistras svar på det behov av en världsledande kunskapsaktör för stadsutveckling som har lyfts fram i flera samma... Hetare städer ger sämre hälsa Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) väntas lufttemperaturen i Europa i genomsnitt att öka med 2-6 grader fram till år 2100 till följd av klimatförändringarna. Detta inneb... Klimatet vänder turistströmmar Under framtida heta somrar kommer alltfler europeiska turister att söka sig norrut. Hur kommer detta att påverka ekonomi, miljö och social utveckling i Europas städe... Klimatneutrala städer i nätverk för forskare Stora centrala anläggningar, som försörjer städerna med energi eller mindre självförsörjande stadsdelar, som kan producera förnyelsebar energi? Det är frågan när stä... Gröna kilar och urbana samfälligheter Sammanhållen bebyggelse eller sammanhållna grönområden? Det är frågan när Stockholm ska planeras för att bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Gröna samfällig... Handeln styr stadens rytm Konsumtionsmiljöerna spelar en allt större roll i många människors vardag, och handeln tycks också påverka vår användning av det offentliga rummet i stort. Staden ha... Social hållbarhet stävjar våldet i stan Just nu pågår ett Formasprojekt där våldet i staden problematiseras från olika perspektiv. Projektet ”Att utforska våldet i staden: en studie om rum, makt och social... Harmonisk urbanisering I början av november var Kina värdland för World Urban Forum 4. Konferensen, som denna gång hade temat ”harmonisk urbanisering”, ägde rum i Nanjing. 7 900 deltagare ...

Intervjun

Boverkets GD: Redan byggda hus och hållbarhet Tekniska lösningar, som underlättar i stället för pekfingrar, som ger dåligt samvete. Det vill Boverkets GD Janna Valik erbjuda medborgarna. Hon tror att kraften hos...

Övriga artiklar

Kalvarna får dia fritt Kalvar som får dia fritt växer snabbt, och de suger inte på andra kalvar. Avvänjningen går dock smidigare för kalvar som bara får dia två gånger om dagen, de stressa... Mindre dioxin när sopor bränns När vi förbränner sopor bildas dioxiner. Johanna Aurell vid institutionen för kemi, Umeå universitet, visar i sin avhandling hur dioxinutsläppet kan minska med cirka... Mer att göra för en giftfri miljö ”Aktörer under hela livscykeln löser gemensamma problem”. Det var en av många teser som spikades upp på klotterplanket under Forum för miljöforskning/ Giftfri miljö....

Notiser

Bilsamhället – från dröm till mardröm? En ödesmättad tegelsten är det. Snyggt inbunden och aptitligt läsvänlig. Per Lundins avhandling och tillika bok Bilsamhället – ideologi, expertis och regelskapande i... Tio miljoner till biomassa Regeringen vill öka produktionen av biomassa. I februari fick Formas därför i uppdrag att utlysa nära tio miljoner kronor för att utveckla ett hållbart uttag av biom... Alnarps rehabträdgård i nytt avtal med Region Skåne Rehabiliteringsträdgården i SLU Alnarp har tecknat nytt avtal med Region Skåne om rehabilitering av patienter med olika former av utmattningssymptom. Avtalet är värt... Släck för klimatet den 28 mars Den 28 mars klockan 20.30 inträffar Earth Hour. Då släcker privatpersoner, organisationer, företag och städer över hela världen ljuset under en timme. Hittills har 1... ”Miljögifter och könsskillnader” bäddar för ny arbetsform Är det någon skillnad på hur kvinnor och män exponeras för miljögifter och hur deras kroppar tar upp och omsätter gifterna? Frågorna ska besvaras i en strategisk sat... Miljögifters hälsopåverkan kartläggs Forskare vid Karolinska Institutet, Uppsala Universitet och Örebro universitet kartlägger hormonstörande miljögifters hälsoeffekter. Genom att undersöka 1 000 person... VetenSkapelsen – om Darwin, tro och sökandet efter kunskap I år firas 200-årsjubileet av Charles Darwins födelse. VetenSkapelsen är en utställning som skildrar evolutionslärans framväxt och dess betydelse för den biologiska ... Gremmeniella mötte motstånd hos contortan Plantera hellre contortatall än inhemsk tall för att motverka skadesvampen Gremmeniella av large tree type. Denna mer sydliga typ av svampen angriper visserligen ock... Svenskt expertnätverk för skogar, klimat och fattigdom Forskare vid Göteborgs universitet, Chalmers, Linköpings universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet ska förse Sida med kunskap om hur världens skogar ska användas... Naturens år 2009 I år är det 100 år sedan Sveriges – och Europas – första nationalparker invigdes och den första naturskyddslagen antogs. Detta uppmärksammas runt om i landet med u... 45 miljoner till forskning om landsbygdsutveckling Sjutton forskare har fått dela på 45 miljoner kronor från Formas för att forska om landsbygdsutveckling. Landsbygden producerar idag främst trä, fibrer, livsmedel oc...

Resultat av forskning

Betongens svaga sidor Integrerade solceller i arkitektonisk harmoni Djur i bur och natur Naturvård i ett landskapsperspektiv Svamp gör skogsmark stark

Formas GD har sista ordet

”... samarbetet har flutit kanonbra!” Efter en rivstart på senhösten och en intensiv början på det nya året har Formas tillsammans med fyra andra myndigheter, som ger pengar till forskning, gått i mål me...
5
MEST LÄSTA
artiklar från detta
och äldre nummer
1.Aralsjöns öde ändrar klimatet 2.Genetik för djur och människor 3.Övergödning, fiske och gifter hotar Östersjön 4.Räcker skogen för snabbt växande ekonomier? 5.En vit plats på Jorden

Vidare länkar

Sidfot