Boverket arbetar utifrån en vision om energi och klimat ur ett hållbarhetsperspektiv med alla frågor som rör boende, säger GD Janna Valik, som sitter med i regeringens Delegation för hållbara städer. Miljöforskning har fått en intervju.
Vilken vision har du av en framtida långsiktigt hållbar stad? Är den fri från buller, luftföroreningar, ödsliga plaster och segregation?
– Jag är övertygad om att vi kommer alltmer att arbeta och leva så att vi får långsiktigt hållbara städer helt enkelt därför att insikten om nödvändigheten av detta har ökat hos oss alla. – Det är spännande, att vi nu allt oftare talar om människans livsvillkor i form av trivsel och upplevelser av miljön och hur detta påverkar stabilitet och hållbarhet. Jag tror stenhårt på, att om man börjar definiera hållbarhet utifrån detta perspektiv kommer mycket att hända.
Janna Valik nämner som exempel utvecklingen i Gårdsten utanför Göteborg. Där har en stadsdel, som tidigare inte betraktats såsom attraktiv, blivit attraktiv med hjälp av medborgarinflytande. Allmänhetens och medborgarnas möjlighet att påverkar närmiljön är ett framgångsrecept, menar Janna Valik.
– Vi ska inte glömma åtgärder mot buller och luftföroreningar. Men en onyanserad bild kan skapa vanmaktskänslor hos vanligt folk som behöver ta bilen för att få ihop dagspusslet med familj och arbete. Det gäller att stötta människor till gott självförtroende i stället för att ge dem dåligt samvete för att de tar bilen. Vi behöver satsa på tekniska lösningar. som underlättar för människor att resa miljövänligt exempelvis en tät trafik med el-bussar. Jag tror att om man ska uppnå rejäla effekter måste man ha medborgarna med sig.
– Medborgarnas inställning är oerhört viktig för utvecklingen i ett område. Titta på Rosengård varifrån media nyligen rapporterade om oroligheter medan många, som bor i området, inte riktigt kände igen sig i medias beskrivning.
Vilka trender och tendenser ser du inför de närmaste åren när det gäller boendet?
– Jag tycker att jag ser att människor blir alltmer medvetna om hur det egna boendet påverkar miljön. Exempelvis söker folk lösningar på energianvändning så att de får ned sina kostnader. Ett intressant alternativ är ju de så kallade ”noll-energihusen”, där ingen energi behöver tillföras utöver den som de boende själva och huset alstrar. Dessa hus är i och för sig mycket dyra att bygga i dag, men de är exempel på alternativa lösningar på energisidan, som på litet sikt kan utvecklas för en större produktion.
Utifrån hållbarhetsperspektivet är generationsboende ett intressant begrepp tycker, Janna Valik. - Vi ser att olika faser i livet kräver olika typer av boende. Om vi kan skapa miljöer, som öppnar upp för ett boende, där man vill stanna kvar i vilken fas i livet man än befinner sig, får det hållbarhetseffekter. Ett bra exempel är Hammarby Sjöstad där man kan bo alldeles utmärkt såväl som småbarnsförälder som pensionär.
Ur ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att ta hand om de byggnader som redan finns. Hur vill du se utvecklingen inom området?
– Det är inte så svårt att få medborgare och byggbranschen att engagera sig i hållbarhetstänkande när det gäller nyproduktion. Men den utmaning vi har framför oss är att få det befintliga bostadsbeståndet attraktivt ur hållbarhetsperspektiv.
– Jag tycker att detta är ett utvecklingsområde med plats för forskning, planering och nytänkande. Jag vet att branschen vill ha hjälp att lösa problemen. Det är en utomordentlig viktig fråga för delegationen att diskutera! Finns det någon boendemiljö i Sverige eller annan plats i världen som du är helt nöjd med? Eller vill framhålla som ett bra exempel?
– Hammarby Sjöstad, som jag just nämnde är ett gott exempel. Där återstår saker att göra, men där är man på rätt väg!
Hur tar Boverket till vara forskningsresultat inom sina ansvarsområden?
– Eftersom Boverket är en myndighet som ofta får sammanställa rapporter till regeringen måste vi hålla oss à jour med den forskning, som rör våra ansvarsområden. Det viktigaste är den kontinuerliga uppdateringen av Boverkets byggregler. De baserar sig på ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. Byggreglerna är samhällets minimikrav för bland annat brandsäkerhet, energihushållning och så vidare. I takt med att forskningen gör nya rön, förändras också byggreglerna.
Inom vilka områden tycker du att det behövs mer forskning?
– Om jag frågar mina kollegor hör jag bland annat att det saknas sammanhängande forskning om hur människor lever i vårt samhälle. Statistik finns visserligen, men även där har det skett en nedrustning - det är exempelvis snart 20 år sedan det gjordes en folk- och bostadsräkning. Jag önskar mig alltså mer social forskning, men även forskning angående samhällsplanering.
– Mer forskning behövs angående det befintliga byggnadsbeståndet och långsiktigt hållbar utveckling. Detta är ett jätteområde att ta itu med.