Formas huvudsekreterare Anna Ledin deltar i EU-projektet ScorePP. Det står för Source Control Options for Reducing Emissions of Priority Pollutants. Hon talade bland annat om ramdirektivet för vatten, som alla EU-länder ska leva upp till. Vi ska minska 33 prioriterade giftiga ämnen i vattnet, bland dem de gamla syndarna kvicksilver, DDT och PCB. För att få bukt med gifterna krävs inte bara lagstiftning, kontroll och BAT – Best Available Technology. Anna Ledins budskap var att tänka uppströms:
– Det är viktigt att kontrollera och reducera utsläppet redan vid källan och inte vänta tills det har nått ”end-of-pipe”, sade hon.
Från tröga till aktiva
Kristina Jakobsson från Arbetsoch miljömedicin vid Lunds universitet gav en historik över sambandet gifter och hälsoeffekter och konstaterade att effekterna på lång sikt är mindre kända. Kemisten Åke Bergman från Stockholms universitet inbjöd forskare att delta i en nybildad International Panel on Chemical Pollution, IPCP. Dag två ordnades flera seminarier och workshops om till exempel vad näringslivet och myndigheterna kan göra, om internationell påverkan samt om kemikalier i mat, dricksvatten, varor och hus (runt 40 procent av särskilt farliga ämnen sprids genom byggmaterial).
”Genomförandeunderskott”var ett nytt ord för mig, men det användes flitigt av flera talare. Det dröjde en stund innan jag förstod vad det betydde. Det har att göra med att vi, trots att vi vet ganska mycket, inte gör så mycket åt problemen. ”Tröghet”är väl annars ett gammalt beprövat ord - varför tala nybyråkratiska? En insikt under Uppsalamötet var att jag hädanefter måste titta mycket noggrannare på vad jag köper. Vilka tillsatser innehåller maten? Har bomullen i tröjan odlats ekologiskt? Vår livsstil har betydelse, och vi har stor makt som aktiva konsumenter, särskilt om vi går samman.
Litteratur:
Dokumentation på www.forumformiljoforskning.se