Miljö- och resursproblem är en konsekvens av vårt sätt att hantera naturresurserna. Problem måste angripas ur ett antal olika synvinklar, genom att knyta ihop samhällsvetenskapligt och naturvetenskapligt orienterade studier.
Effekterna av den pågående klimatförändringen oroar. De enda redskap som står till förfogande för att titta framåt är numeriska modeller. Modellerna blir bara så bra som vår kunskap om processerna i klimatsystemet tillåter. Och för att förstå samspelet mellan klimatsystemets olika delar, atmosfären, haven, inlandsisarna, biosfären och nu också antroposfären, krävs samverkan mellan forskare inom alla dessa områden.
Världshaven är kraftigt förorenade och har förhöjda temperaturer. Korallreven bleks och dör. Den globala havskrisen kräver helhetsgrepp. Storskaliga ansatser som omfattar hela kustzoner, insikter om ekosystemens dynamik, politiskt stöd och ekonomiska styrmedel är viktiga komponenter för att rädda hotade ekosystem, visar färska studier av Stora Barriärrevet.
Kontorsmiljön påverkar hälsa, trivsel och arbete . Hur arbetsplatsen är utformad har större betydelse än vi tror enligt resultat från ett pågående tvärvetenskapligt forskningsprojekt. Alltför ofta byggs kontorsmiljön slentrianmässigt utifrån ett kortsiktigt ekonomiskt perspektiv och föreställningar, som saknar stöd i vetenskapliga studier.
Mycket mångfald för pengarna blir det om man arbetar med nyckelbiotoper. Små kärnområden för biologisk mångfald i skogen verkar ge en kostnadseffektiv naturvård. Det visar färska resultat från ett tvärvetenskapligt projekt med en stor grupp forskare inom ekologi och ekonomi.
Den röda djungelhönan har hittills ansetts som ursprunget till våra tiders tamhöns. Nu har en tvärvetenskaplig grupp av svenska forskare bevisat att mer än en art har bidragit till tamhönans utveckling. Detta genom att följa den gula färgens väg genom generna.
Mikrobiell mångfald utgör den största delen av jordens biodiversitet och flera av de processer mikroorganismerna utför har avgörande betydelse för omsättning av näring, nedbrytning av olika ämnen och det globala klimatet. Forskare i Uppsala kartlägger nu mikrobernas betydelse.
Svenskarna är villiga att betala åtskilliga miljoner kronor för att öka mängden vildlax i Vindelälven. Det visar nya studier av miljöpolicy.
Författare
:
Birgitta Bruzelius
Chefredaktör