Tvärvetenskap, mångvetenskap, multivetenskap, ämnesöverskridande forskning, interdisciplinär forskning, transdisciplinär forskning, kärt barn har många namn, eller? Definitionerna för dessa begrepp har varierat och utvecklats genom åren och beror på vem man frågar.
Redan på 1970-talet insåg man behovet av att kombinera olika grundläggande discipliner för att kunna förstå och förklara komplexa problemställningar. Vid Linköpings universitet skapades en egen institution för tvärvetenskaplig forskning i början av 1980-talet - Institutionen för Tema. Syftet var att kraftsamla omkring olika teman. Forskning skulle bedrivas på hög nivå genom ett utvecklat samarbete mellan olika samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga discipliner, samt humaniora.
Från starten fanns det fyra teman varav ett av dem hade en klar miljöprofil - Tema vatten i natur och samhälle. Syftet var att fokusera på samspelet mellan människa, mark och vatten. Under lång tid hade samhället invaggats i en falsk säkerhet att naturvetenskapliga och tekniska landvinningar möjliggjorde ett allt större uttag ur naturen. Samtidigt skulle samma vetenskapsområden hantera eventuella negativa konsekvenser, om och när dessa uppkom. När Tema vatten i natur och samhälle startades insåg många att miljö- och resursproblem är en konsekvens av vårt sätt att hantera naturresurserna och att dessa problem måste angripas ur ett antal olika synvinklar, genom att knyta ihop samhällsvetenskapligt och naturvetenskapligt orienterade studier. Idag kan man konstatera att denna övergripande argumentation fortfarande är gällande för samhällsrelevant och problemorienterad forskning.
Svårt att få pengar
Pionjärerna för tvärvetenskaplig forskning stötte på två typer av motstånd när de försökte etablera och bedriva sin forskning. Det ena problemet var att få finansiering för denna forskning som gick på tvären över olika discipliner. Såväl forskningsfinansiärer som de av forskningsansökningarna utvärderande kollegorna var skeptiska och kritiska till det nya. Kvaliteten av forskningen ifrågasattes. På motsvarande sätt var det svårt att finna lämpliga tidskrifter för att publicera de nya rönen. Också här ifrågasattes kvaliteten. Denna kritik finns fortfarande kvar, dock i mindre omfattning.
Ämnesövergripande forskning hos Formas
Formas har sedan tre år en årlig utlysning för ämnesövergripande forskning. Utlysningen har en särskild beredningsgrupp, med speciella regler för hur forskningsansökningarna ska utvärderas. Syftet är förstås att säkerställa att nya tvärvetenskapliga problemställningar kan finna finansiering.
Under de senaste två åren har Formas finansierat tvärvetenskaplig forskning inom miljöteknologi med fokus på att utveckla nya metoder för att avskilja fosfor från avloppsvatten på landsbygden. Ett annat projekt handlar om att utveckla metoder för att kunna mäta effekterna av utsläpp av läkemedel till miljön. Pengar har också beviljats till ett projekt, som handlar om riskbedömningar av effekter från såväl fritidsbåtar som yrkestrafik på Östersjöns ekosystem. Två projekt har barn i fokus. Det ena handlar om hållbar utveckling ur ett barnperspektiv, med fokus på barns närmiljö i storstad och på landsbygd. Det andra syftar till att belysa barns ätande och finna metoder för att uppnå hälsosamma matvanor för barn. Ett projekt handlar om resurseffektiv produktion av förnyelsebara energikällor, medan ett annat handlar om utveckling av nya biomaterial för t ex blöjproduktion. Som synes en rad intressanta projekt med god bredd inom hela Formas ansvarsområde.
Jag hoppas att ni ska finna artiklarna i detta nummer av Miljöforskning intressanta, inspirerande och utvecklande.
Författare
:
Anna Ledin
är huvudsekreterare på Formas
E-post:
anna.ledin@formas.se