Miljöforskning Nummer #2 april 2008

För hundra år sedan fanns det vildlax i ungefär 100 älvar som mynnar ut i Östersjön, idag i 44 stycken. I dessa älvar är antalet vildlaxar dessutom betydligt färre än vad de en gång var. Vildlaxpopulationerna har påverkats av bland annat vattenkraftverk, överfiske, utsläpp och timmerflottning. Vildlaxen är inte klassad som utrotningshotad, men en populationsökning skulle öka möjligheterna till en långsiktig överlevnad.

Kraftverk hindrar vildlaxen

En viktig orsak till att vildlaxen i Vindelälven i Västerbotten har minskat är Stornorrfors vattenkraftverk i närheten av Umeå. Vindel­älvslaxen tillbringar de första åren av sitt liv i älven, vandrar sedan ner till havet, varefter de efter några år återvänder för att leka.

För att ta sig till lekplatserna måste laxen passera vattenkraftverket via den gamla älvfåran, den väg som vattnet tog innan Stornorrfors byggdes. Problemet är att laxen i stället söker sig mot kraftverkstunneln där flödet av vatten är betydligt större. Fiskekologer vid SLU-Umeå har visat att ungefär 70 procent av de laxar, som försöker, inte lyckas ta sig förbi kraftverket.

Vandringen kan underlättas på en rad olika sätt. En möjlig åtgärd är att bygga en effektivare fisktrappa än den som finns, en annan är att öka flödet i den gamla älvfåran så att fler laxar väljer denna väg.

Vi använder oss av så kallad kostnads- och intäktsanalys för att numeriskt väga fördelen av att få mer lax, mot nackdelen att elproduktionen minskar. Analysen jämför kostnaderna av projektet med värdet av nyttan. Därmed kan effektivitetsaspekter diskuteras på ett mer objektivt sätt än om denna information inte fanns. Om nettonyttan (nyttan-kostnader) är positiv anses projektet öka samhällets välfärd och generellt rekommenderas därför projektet.

Analysen kan även visa vilka som vinner och vilka som förlorar på projektet. Vidare kan en kostnads- och intäktsanalys vara ett redskap för att belysa olika ekologiska och ekonomiska osäkerheter som kan finnas vid en miljöpolitisk åtgärd. Det kan vara osäkerheter som beror på bristande kunskaper om såväl ekonomiska som ekologiska system och om hur dessa system interagerar med varandra. Om inte dessa osäkerheter lyfts fram finns risken att det indirekta budskapet blir att vi har mer kunskap om de ekologiska och ekonomiska systemen än vad vi egentligen har.

Naturresurser saknar pris

Till skillnad från det stora flertalet privatekonomiska analyser tar en kostnads- och intäkts-analys hänsyn till alla effekter ett projekt har på samhället. Vilket behövs om målet är att maximera samhällets välfärd. Privatekonomiska analyser inkluderar enbart marknadsrelaterade kostnader och nyttor. För projekt som involverar miljöaspekter blir detta problematiskt, då många varor och tjänster såsom ren luft, rekreation och vilda djur, ofta inte är prissatta på någon marknad. Följden av att inte ta hänsyn till icke-prissatta attribut är som regel att naturresurser överutnyttjas.

Ett stort antal värderingsstudier har gjorts för att uppskatta nyttan av att öka fiskbestånd. Det stora flertalet av dessa studier har enbart tagit hänsyn till fiskevärdet för sportfiskare. Men både de som fiskar, såväl som de som inte fiskar, kan ha så kallade passiva användarvärden, exempelvis att de värderar att framtida generationer ska kunna få ta del av naturresursen. Då det som regel är många fler som inte nyttjar resursen än de som gör det, är ofta det aggregerade passiva användarvärdet en stor del av det totala ekonomiska värdet. Därav följer att om icke-användare exkluderas från en studie så kan den faktiska nyttan av att öka fiskpopulationer bli rejält undervärderad.

Ett antal olika tekniker har utvecklats för att värdera icke-prissatta varor. En persons uttalade värdering av en vara i form av hennes /hans betalningsvilja för att få varan speglar, i vart fall rent objektivt, personens subjektiva upplevda välfärd av att få varan. För att mäta svenskarnas betalningsvilja för att öka mängden vildlax, som vandrar upp i Vindelälven, gjorde vi en enkät bland ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen (över 18 år).

Vår studie visar att svenskarna är villiga att betala mellan 96–517 miljoner kronor (nuvärde) för att öka mängden vildlax som når sina lekplatser i Vindelälven, från dagens cirka 3000 per/år till cirka 4000 per/år. Studien visar vidare att det inte synes vara av så stor vikt hur mycket mängden vildlax ökar - det centrala är en livskraftig vildlaxpopulation. Betalningsviljan är i princip oberoende av hur stor ökningen är.

Modeller framtagna av fiskekologer vid SLU-Umeå används för att bestämma hur mycket extra vatten som måste allokeras till vildlaxen, och under hur lång tid, för att uppnå en ökning från 3000 laxar/år till 4000 laxar/år. Kostnaden av en sådan allokering uppskattas till mellan 114–2101 miljoner kronor (nuvärde).

Den estimerade totala nettonyttan av projektet ligger därför någonstans mellan minus 2005 miljoner kronor och plus 403 miljoner kronor (nuvärde). De naturliga frågorna är varför resultaten är så osäkra och om så till synes osäkra resultat kan vara användbara.

När det gäller estimeringen av den totala nyttan av att öka mängden vildlax i Vindelälven beror osäkerheten av främst två faktorer. För det första är människor ofta osäkra om sin exakta betalningsvilja. För det andra så finns det en osäkerhet i de ekologiska modellerna. När det gäller osäkerheten på kostnadssidan beror även den på osäkerheter i de ekologiska modellerna. Den största osäkerheten gäller dock prisutvecklingen på el.

Är det enda som kan sägas om studiens resultat - att de är osäkra? Inte alls. För det första, studien lyfter fram effektivitetsaspekter. Svenska folket är villigt att betala mellan 96 och 517 miljoner kronor för att öka mängden vildlax i Vindelälven. Det innebär att projektet kan vara samhällsekonomiskt försvarbart om det går att genomföra till en kostnad som är lägre än eller lika stor som dessa belopp. Att öka mängden vatten förbi turbinerna synes dock vara en alltför dyr metod.

Studien lyfter också fram alla värden, även dem som inte är på marknaden. Dessa värden kan vara mycket stora, vilket denna studie med tydlighet visar. De osäkerheter som finns i de ekologiska och ekonomiska modellerna synliggörs. Resultaten kan därtill hjälpa oss att studera fördelningsaspekter. Vilka vinner och vilka förlorar på en ökning av vildlaxen? Slutligen är studien demokratisk ur den aspekten att resultaten representerar hela den svenska befolkningens preferenser.

I summering, en kostnads- och intäktsanalys ger inte ett definitivt svar, men kan vara ett (av flera) viktiga bidrag när ett beslut skall fattas angående en miljöpolicy.

• Tipsa en vän
• Gilla
• Pusha Delicious Digg

Nummer

Konferenser