Miljöforskning Nummer #2 april 2008

I Sverige har sjukskrivningstalen varit höga bland den arbetsföra befolkningen de senaste åren och ohälsan har blivit ett samhällsekonomiskt problem. Forskning har påvisat att psykosociala miljöfaktorer har en stor påverkan på den mentala och fysiologiska
hälsan och vi vet att arbetstillfredsställelsen sannolikt spelar en viktig roll i detta sammanhang. Mental ohälsa är det vanligaste skälet för sjukskrivningar bland tjänstemän. Däremot har vi betydligt mer begränsad kunskap om den fysiska kontorsmiljöns påverkan på kontorsanställda och deras arbetstillfredsställelse. Det finns behov av en forskningsbaserad design- och byggprocess. Sambanden mellan form, funktion och hälsa och arbetstillfredsställelse är komplexa. Det räcker inte att utforma kontorsmiljöer enbart med stöd av praktiska erfarenheter och professionella föreställningar. Från ledningshåll finns önskemål om mer interaktion och informationsutbyte mellan medarbetarna för att därmed kunna höja kreativiteten och effektiviteten på arbetsplatsen och i förlängningen uppnå bättre resultat. Forskningsfrågan handlar om hur och på vilka sätt som den fysiska kontorsmiljön kan bidra till en bättre verksamhet.

Brett angreppssätt nödvändigt

Den forskning som finns kring den fysiska miljöns påverkan på individen återfinns inom ett brett spektrum. Inom miljöpsykologin har forskare studerat enskilda miljöfaktorer, exempelvis ljud, för att se hur de påverkar den subjektiva upplevelsen av stress eller hur olika psykologiska reaktioner bestäms av olika miljöfaktorer. Studier visar att buller leder till missnöje med den fysiska arbetsmiljön.

Stressmedicin har haft sin fokus på hur kroppen reagerar på olika stimuli i miljön - både den psykosociala och fysiska miljön. Denna forskning visar att utsikt mot vägar och trafik leder till högre stressnivåer i blodet än om man har utsikt över natur. Inom managementforskning finns studier som försökt kartlägga den fysiska arbetsmiljöns påverkan på prestation och effektivitet. Resultaten
pekar på att en uppskattad fysisk arbetsmiljö leder till högre arbetstillfredsställelse.

Arbetsvetenskapens fokus har länge legat på fysiska arbetsskador liksom psykosocial arbetsmiljö. Inom det område som har en direkt påverkan på den fysiska arbetsmiljön, arkitekturen, finns få studier som visar hur gestaltningen påverkar slutanvändarna. Praktiserande arkitekter har haft fullt upp med att skapa funktionella och estetiska miljöer som klarar dagens arbetsmiljökrav. Arkitekturforskningens huvudsakliga fokus har inte heller varit riktat åt att klarlägga sambanden mellan form, funktion, hälsa och arbetstillfredsställelse.

Vi menar att det är viktigt att föra samman de olika ämnesområdena för att kunna ha en möjlighet att både mäta och bedöma den fysiska kontorsmiljöns påverkan på anställda, med andra ord är ett tvärvetenskapligt angreppssätt nödvändigt. Det är viktigt att anlägga en helhetssyn på kontorsmiljön och inte enbart intressera sig för enskilda faktorer, då olika faktorer sammantaget utgör den faktiska kontorsmiljön. Ett annat intresseområde, som vi har gemensamt med praktiserande arkitektur, är frågan om hur forskningsresultat kan återföras till praktiken och nyttiggöras i design- och byggprocesser. Vi som deltar i detta forskningsprojekt har olika bakgrund och kompetens inom arkitektur, statistik, epidemiologi och arbets- och miljömedicinska tillämpningar och vi verkar inom ramen för ett samarbete mellan Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad vid KTH och Örebro universitet.

Eget rum eller flexkontor?

I en första studie har 491 anställda på 26 företag analyserats utifrån självrapporterad hälsostatus, arbetstillfredsställelse och upplevelse av den fysiska kontorsmiljön. De kontorstyper vi studerar definieras av sina arkitektoniska och funktionella karaktärsdrag på följande sätt: cellkontor (eget rum), delat rum (2-3 pers./rum), flexkontor (ingen egen arbetsplats), kombi kontor (team-baserad kontorsform) och kontorslandskap uppdelat i 1) mindre kontorslandskap (4-9 pers./rum), 2) medelstort kontorslandskap (10-24 pers. /rum) och 3) stort kontorslandskap (>24 pers./rum).

Vi har jämfört de olika kontorstyperna och tagit hänsyn till att ålder, kön, befattning och bransch kan skilja mellan anställda i olika kontorstyper. Resultaten visar på betydande skillnader. Vad gäller hälsostatus var det två kontorstyper som hade avsevärt mycket bättre resultat än de övriga nämligen flexkontor och cellkontor. Sämst egenrapporterad hälsa hade de som arbetade i mellanstort kontorslandskap tätt följt av de i litet kontorslandskap.

Ett back-up rum för "brainstorming" i ett kombikontor, där medarbetarna placeras i team.

Med avseende på arbetstillfredsställelse var flexkontor och delat rum bäst, sämst visade sig kombikontor och mellanstort kontorslandskap vara. De som trivdes bäst med sin arbetsmiljö var de som arbetade i cellkontor, det var endast när det kom till sociala aspekter hos kontoret som de var missnöjda exempelvis med kontorsmiljöns stöd för gemenskap mellan alla anställda. Mest nöjd med kontorets stöd för social gemenskap och interaktion var de som arbetade i flexkontor. Sämst värde med avseende på trivsel fick mellanstort kontorslandskap, följt av stort kontorslandskap.

Back-up-rum i flexkontor, där man tar den plats som är ledig när man kommer.

Att det var så stora skillnader emellan anställda i olika kontorstyper var förvånansvärt, speciellt också de skillnader som framkom mellan de tre olika kontorslandskapen, där mellanstort kontorslandskap genomgående framstod som den sämsta kontorstypen. Vad förklarar skillnaden i upplevelsen av kontorsmiljön?

Vi kommer nu att gå vidare för att närmare koppla den arkitektoniska utformningen av kontorstypen till de funna skillnaderna i hälsostatus, arbetstillfredsställelse och trivsel. Vi hoppas även få möjlighet att titta närmare på hur stressnivåerna ser ut bland anställda i olika kontorstyper. Vi har funnit intressanta skillnader i våra preliminära data som bör analyseras vidare. Vi har möjlighet att i ett tjugotal djupintervjuer få fördjupad kunskap utöver det som survey-undersökningen gett.

Framtida kontorsdesign

Vi menar att med vetenskaplig kunskap om hur den fysiska kontorsmiljön påverkar anställda kan dyrköpta misstag undvikas. Målet är att därför att den kunskap som denna och liknande forskning genererar skall omsättas i praktiska riktlinjer för de olika parterna som är med i skapandet av våra kontorsarbetsplatser. Teorins praktiska sida är dess förmåga att leverera goda råd. Med en sådan forskningsbaserad design skulle vi kunna skapa kontorsmiljöer som stödjer såväl anställda som organisationer. Vi har höga sjukskrivningstal bland kontorsanställda i Sverige samtidigt som vi står inför det faktum att vi har en åldrande befolkning som av samhällsekonomiska skäl bör stanna längre i arbetslivet. Genom att skapa en långsiktigt hållbar arbetsmiljö på våra kontorsarbetsplatser skulle stora vinster kunna göras på både individ- och samhällsnivå. 

• Tipsa en vän
• Gilla
• Pusha Delicious Digg

Nummer

Konferenser