Miljöforskning Nummer #2 april 2008

Många havsmiljöer runt om i världen befinner sig i djup kris.Marina arter utarmas och ekosystem kollapsar på grund av en rad olika faktorer som överfiske och övergödning, samt utsläpp av miljögifter och klimatförändringar. Magert bete för fisken.Detta har inneburit stora förluster av sociala och ekonomiska värden. En viktig bakomliggande orsak är ett alltför utbrett sektorstänkande hos de organisationer som förvaltar våra hav och därför tenderar att fokusera på en art och ett bestånd eller en resurs för sig utan att se helheten. Befintliga beslutsprocesser och förvaltningsformer är därför dåligt anpassade för att hantera ekosystemens komplexitet (inklusive icke-linjäritet, tröskeleffekter och skalinteraktioner) samt för att bygga kapacitet, som klarar av osäkerhet och förändring. De utmanas ofta av internationella ekonomiska drivkrafter som gör att den globala havskrisen inte kan lösas på traditionellt sätt utan kräver nya, mer flexibla former av styrskick och förvaltning.

Lever farligt. Om världshavens korallrev ska räddas krävs helhetsgrepp.

Hur ställa om förvaltning av ekosystem?

Det finns en omfattande forskning om styrskick och förvaltningsmodeller som identifierat en rad principer för ekosystemförvaltning av marina resurser. Denna forskning betonar vikten av spatiell planering, zonering och marina reservat. Fokus ligger ofta på ekosystemförvaltning, som ett önskvärt tillstånd, men inte vad som egentligen behövs för att ställa om till en sådan förvaltning. Studier inom statsvetenskap och sociologi fokuserar däremot på själva omställningen i samhället, men ignorerar i regel ekosystemaspekterna. Dessutom är vår förståelse begränsad och bilden av omställningsprocesser fragmenterad eftersom varje forskningsdisciplin har sina teorier och sina förklaringsmodeller. Det finns därför ett stort behov av tvärvetenskaplig, integrerad och empirisk forskning som kan bidra till en bredare förståelse för omställningar i sammanvävda sociala-ekologiska system. Speciellt gäller det interaktionen mellan individer, organisationer, nätverk och institutioner på flera samhällsnivåer i förhållande till samhällets förmåga att hantera osäkerhet och förändringar i ekosystemen.

Detta utgör utgångspunkten för vår forskning som fokuserar på att förstå vilka faktorer som hindrar eller möjliggör framväxten av nya former av styrskick och förvaltning för kopplade sociala-ekologiska system. Vi söker sociala egenskaper och mekanismer för att införliva kunskap om ekosystemens dynamik i flexibla sociala strukturer och processer som kan säkerställa ekosystemens förmåga att generera ekosystemtjänster. Sådan flexibilitet är nödvändig för att hantera både gradvisa förändringar och snabba, ibland storskaliga, förändringar som överraskningar och kriser.

Stora Barriärrevet

I en av våra fallstudier har vi fokuserat på förändringar av förvaltningen av Stora Barriärrevet i Australien. Syftet var att undersöka och förstå vilka faktorer som möjliggjort ett dramatiskt och omfattande skifte i synen på reven, något som lett till en övergång mot en helt ny form av ekosystemförvaltning som inkluderar hela kustzonen där reven ligger. En myndighet, the Great Barrier Reef Marine Park Authority, GBRMPA, hade en nyckelroll för att initiera, genomdriva och leda omställningen som skedde mellan 1998-2004. Vi använde oss av en verktygslåda av olika kvalitativa metoder för att samla in och analysera data för att förstå de strategier som användes för att bryta en skadlig utveckling.

Våt anteckning. Forskare skriver ned sina iakttagelser.

De ökande hoten mot Stora Barriärrevet, i form av förändringar i markanvändningen i avrinningsområdet, överexploatering av de marina resurserna och global uppvärmning var faktorer som satte igång omställningsprocessen. Tillsammans med en unik politisk tajming utgjorde detta grunden för omprövningen av förvaltningen i området (ett s.k. formativt moment då sociala system är mer öppna för större förändringar). GBRMPA, som insåg det allvarliga i situationen, utnyttjade tillfället för att driva igenom en storskalig förändring. Detta krävde ledarskap och en genomtänkt navigering på olika samhällsnivåer för att övervinna hinder längs vägen. Vi indentifierade fem generella strategier som GBRMPA använde sig av:

• Intern omorganisering och nya innovativa arbetsformer inom myndigheten, som i sin tur gjorde det möjligt att:

• Koordinera vetenskapssamhället och länka det till planeringsprocesser,

• öka allmänhetens medvetenhet om revets miljöproblem,

• involvera en rad intressegrupper och

• navigera det politiska systemet för att vinna politiskt stöd för processen vid kritiska tidpunkter. 

Hela kustzonen i fokus

Vår studie visar att förståelse för ekosystemens dynamik och deras förmåga att generera ekosystemtjänster kan införlivas i omställningar till ett mer utvecklat helhetstänkande inom förvaltningen av ekosystem. Forskningen har bidragit med insikter om att individuella korallrev är beroende av omkringliggande områden för att återhämta viktiga ekosystemfunktioner efter en störning, exempelvis korallblekning genom förhöjda vattentemperaturer. Detta användes för att ändra synen på reven och bidrog i sin tur till att fokus ändrades från förvaltning av individuella rev till en storskalig ekosystemansats som omfattade hela kustzonen. Forskning och nya insikter om ekosystemens dynamik, politiskt stöd, ekonomiska styrmedel och att länka forskning och policy är alla viktiga komponenter. Strategier hos individer med utvecklade ledaregenskaper, som kan länka dessa processer i tid och rum verkar dock vara avgörande för att lyckas.

Tre identifierade faser i sociala-ekologiska transformationer är förberedelse, navi-
gerings- och stabiliseringsfasen. Fas 1 och 2 är länkade genom ett "möjlighetsfönster".
Transformationen kan illustreras på två sätt: a) ett regimskifte mellan flera stabila
tillstånd, genom att passera en tröskel, eller b) som en "tipping point

Modell för kopplade sociala-ekologiska system

Studien bidrar till att vidareutveckla en modell för det vi kallar transformationer i sociala-ekologiska system (Figuren). Figuren illustrerar hur sådana grundläggande omställningar i sociala-ekologiska brukar bestå av tre faser;

1) förberedelse- ,
2) navigerings- och
3) stabiliseringsfasen.

Fas 1 och 2 är sammanlänkade genom ett "möjlighetsfönster" och utgör en brytpunkt då utvecklingen mot en nyordning tar fart. Barriärrevsstudien hjälper oss att förstå strategier och åtgärder för att utnyttja tillfällen och möjligheter att göra storskaliga förändringar och navigera övergången till nya former av styrskick och förvaltning av sociala-ekologiska system. Studien bekräftar att omställningar i regel består av både gradvis, långsam förändring och brytpunkter då väldigt mycket kan ske på kort tid. Studien visar även på vikten av att studera interaktionen mellan olika komponenter som ledarskap, mentala modeller, nätverk, regelverk och ekosystem för att förstå hur sådana transformationer till ekosystemförvaltning går till. Det finns ett allt större behov av fler djuplodande fallstudier såsom denna, i kombination med jämförande studier, för att identifiera faktorer som bidrar till en ökad kapacitet för att åstadkomma systemiska samhällsförändringar. Socialt minne och innovationer kan forma riktningen på sådana förändringar mot en hållbar utveckling.

• Tipsa en vän
• Gilla
• Pusha Delicious Digg

Nummer

Konferenser