"Klassning av miljöanpassade byggnader"
Torbjörn Lindholm (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Installationsteknik, CTH.
E-post: torbjorn.lindholm@chalmers.se
I juni 2004 beviljades medel till tre forskningsprojekt för att utveckla ett system för miljöklassning av byggnader. Ett sådant system kan användas på många sätt och det finns olika drivkrafter för olika intressenter att tillämpa ett sådant system, men det klassningssystem som nu arbetats fram siktar på en bred tillämpning och har inte anpassats till någon specifik målgrupp. Tvärtom har arbetet resulterat i en praktisk metod som är väl förankrad i byggsektorn och hos berörda myndigheter. Ett allmänt accepterat klassningssystem kan bli ett starkt incitament för byggherrar, fastighetsägare och förvaltare att påskynda en långsiktigt hållbar byggsektor.
"Miljöeffektivitet i grön upphandling av bygg- och anläggningsentreprenader"
Charlotta Faith-Ell (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Mark- och vattenteknik, KTH.
E-post: cfe@kth.se
Genom att ställa miljökrav kan inköpare förbättra miljöegenskaperna för produkter och tjänster och reducera miljökonsekvenserna av företagets eller myndighetens aktiviteter. Det kan göras på två olika sätt: antingen direkt i kontrakt eller genom att använda olika miljökriterier vid anbudsvärdering. Tidigare studier visar dock att det finns problem med uppföljningen.
När miljökriterier används för anbudsvärdering, ser man ofta till förekomsten av miljösystem hos entreprenören. Fallstudien visar att MKB kan tjäna som underlag vid formuleringen i upphandlingen. MKB kan också fungera som underlag till miljöledningssystemet. Utökad användning av MKB föreslås därför som ett kostnadseffektivt verktyg när det gäller att formulera miljökrav i upphandlingen.
"Undersökning av nyttan av ICT för industialisering av projekt- och produktionsprocesser i byggindustrin"
Anders Ekholm (projektledare)
Resultatsammanfattning från Byggvetenskaper, Lunds universitet samt slutrapport på Byggkostnadsforums hemsida: www.boverket.se E-post: Anders.Ekholm@caad.lth.se
Moderna objektorienterade CAD-system har visat sig vara nödvändiga för att skapa ett fungerande informationsflöde mellan produktutveckling, produktion, materialförsörjning och underhåll. Trots att forskningen klart visat hur dessa verktyg kan användas så saknas de i dagens byggande. Det är inte brist på kunskap om ny teknik som hindrar tillämpningen av ICT, utan snarare att forskningen fokuserar mer på byggsektorns specifika situation.
Den inledande fallstudien bekräftar bilden av det traditionella flebostadsbyggandets splittrade natur. Ett stort antal aktörer försöker var och en på sitt håll att leva upp till sina åtaganden genom att agera på ett rationellt sätt i den egna organisationen, men styrningen mot en gemensam helhetssyn är svag. Redan idag medför den ökande omfattningen av systemleveranser ökade krav på effektivisering och integration av informationshanteringen. Etableringen av företag inom industriellt byggande kräver att man i högre grad måste använda modern ICT som sammanhållande verktyg.
"Verksamhetsutveckling för framgångsrikt byggande"
Johnny Lindström (projektledare)
Rapport "SMILE - för framgångsrikt byggande" från CTH/BQR (2006).
En stark samhällsbyggnadssektor är en absolut förutsättning för svensk industris framgång. Det finns stort behov och stora möjligheter för olika aktörer att säkerställa arbetssätt som förebygger misslyckanden, men det krävs bättre hjälpmedel. I projektet har ett verktyg utvecklats för att uppnå strategiska mål i bygg- och anläggningsprojekt genom "lokalt lärande".
"Byggprojektorganisationens förmåga till organisatoriskt lärande"
Per-Erik Josephson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Bygg- och miljöteknik, CTH.
E-post: per-erik.josephson@chalmers.se
Bristen på kunskapsöverföring nämns ofta som en av de största och viktigaste utmaningarna i utveckling av byggandet, ändå saknas mått på hur lärande och kunskapsöverföring egentligen är i specifika bygg- och anläggningsprojekt. Främsta syftet med denna studie var därför att identifiera kunskapsbehov och utveckla verktyg för en långsiktig kunskapsuppbyggnad. Lärandet handlar här om att skapa och sprida nya idéer.
Med hjälp av faktoranalys identifierades faktorer med betydelse för lärande: ledarskap, komplexitet i produkter och processer, tydliga mål och öppenhet. Sammanfattningsvis bör förmågan till organisatoriskt lärande i första hand studeras och diskuteras inom projekt, eftersom det mesta arbetet utförs i projektorganisationer, där också det mesta lärandet sker.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius