"Vilka mekanismer kan förklara de positiva hälsoeffekterna av fullkornsprodukter?"
Bengt Vessby (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Uppsala universitet.
E-post: pubcare@uu.se
Sädesbaserade livsmedel som innehåller fullkorn har tillskrivits olika positiva effekter på hälsan. I epidemioliska studier har man kunnat visa att den som äter mycket fullkornsprodukter löper mindre risk att insjukna i hjärtkärlsjukdomar än de som huvudsakligen äter produkter baserade på raffinerat mjöl. Nyare studier har också visat att högt intag av fullkorn och fiber från cerealier leder till minskad risk för diabetes och det s k metaboliska syndromet, men de biologiska mekanismerna bakom dessa effekter är dåligt kartlagda.
En kost som innehöll en stor mängd fullkorn hade i den här studien inga säkra hälsofördelar jämfört med kost med samma mängd kolhydratrika ceralieprodukter, men inte innehöll fullkorn och med lägre innehåll av kostfiber hos måttligt överviktiga män och kvinnor. Några gynnsamma effekter på insulinkänslighet, oxidativ stress eller inflammationstendens kunde inte påvisas. För att kunna förklara mekanismerna bakom påståenden om hälsoskyddande effekter av fullkornsprodukter måste man kanske göra mer omfattande studier på olika grupper av människor och väga in betydelsen av olika typer av sädesslag och variationer i livsmedelsstrukturen. Att tillskriva alla typer av fullkornsprodukter lika effekter på hälsan utan hänsyn till fysikalisk struktur kan vara missledande.
"Förklarar kostens innehåll av folsyra eller fytoöstrogen varför kostfiber visar skyddande samband med bröstkancerrisk?"
Elisabet Wirfält (projektledare)
Resultatsammanfattning från Medicin, Lunds universitet.
E-post: elisabet.wirfalt@med.lu.se
Bröstcancer är en börda för samhället och ett hot för många kvinnor. Troliga orsaker är de moderna mönstren för barnafödande och hormonanvändning, som tillsammans med fetma och alkoholkonsumtion anses bidra till hög exponering för könshormon över livscykeln. Kostens sammansättning, t ex olika vegetabiliska livsmedel kan också bidra till utvecklingen av bröstcancer.
Tidigare analysarbete antyder att kvinnor som äter fiberrik kost har lägre risk för bröstcancer efter klimakteriet. I detta projekt studerades hur det kan förklaras av kostens innehåll av fytoöstrogener eller B-vitaminer. Studien fokuserar på folsyra i baljväxter, gröna bladgrönsaker och inälvsmat.
"Växtförädling för minskad allergirisk i livsmedel"
Bo Ekstrand (projektledare)
Resulttsammanfattning med publikationslista från Livsmedel och bioteknik, SIK.
E-post: be@sik.se
Födoämnesallergier är ett växande problem för såväl konsumenter som livsmedelsföretag. Många av de livsmedel som orsakar allvarliga reaktioner kommer från växtriket, t ex jordnötter och soja. Modern forskning har gett ökad kunskap om vilka proteiner som orsakar överkänslighet, vilket ger möjlighet att studera dessa strukturer mer i detalj. "Allergigeniciteten" hos ett protein kan definieras på olika sätt. Ett sätt är att låta allergiker inta olika sorters föda i en placebo-kontrollerad studie och mäta deras kliniska symptom. Men dessa tester är omfattande, kostnadsamma och kräver uppoffringar från patienten. I projektet används därför immunologiska och cellulära metoder i laboratorieskala.
Beroende på hur man fått sin allergi reagerar man på olika proteiner i växten och dessa kan ha olika egenskaper, bl a är de mer eller mindre stabila mot uppvärmning eller nedbrytning under en tillverkningsprocess. Detta innebär att en allergiker kan vara mycket känsliga mot den färska råvaran och samtidigt inte alls reagera på värmebehandlade produkter. Äppelallergenet Mal d 1 är känt som relativt känsligt för upppvärmning och oxidation. Allergiker i norra Europa kan ofta dricka äppeljuice, men inte äta råa äpplen beroende på att allergin här ofta är sekundärt orsakad av björkpollenallergi. I södra Europa däremot kan allergin bero på reaktion mot gråbo eller timotej, vilket ger ett annat spektrum av proteiner man reagerar mot.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius