"Kemiska reaktioner i inomhusluft som källa till ultrafina partiklar"
Sarka Langer (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
E-post: sarka.langer@sp.se
Luftburna partiklar är en viktig del av begreppet luftkvalitet och eftersom vi tillbringar ungefär 90% av tiden inomhus, är det viktigt med god och hälsosam innemiljö. De ultrafina partiklarna inomhus har till stor del sitt ursprung i utomhusluft, men de kan också bildas "på plats" i byggnader genom reaktioner mellan gasformiga luftföroreningar såsom ozon och terpener. Dessa nybildade partiklar är en faktor som tidigare inte beaktats vid bedömning av luftkvalitet inomhus eller satts i samband med komfort och/eller ohälsoeffekter. Partiklar utifrån kan begränsas med filtrering, men verktyg saknas än så länge för begränsning av nybildade partiklar inomhus.
Modellering av atmosfäriska processer kräver att man löser ett stort system av differentialekvationer som beskriver processer med olika tidsskalor. För att få en lätt användbar modell, måste man förenkla den matematiska delen. Genom modelleringsarbete med den mer avancerade varianten, har man funnit när partiklar börjar bildas och förutsäga resultat av apelsinskalning och användning av citrondoftande rengöringsmedel.
"Analys av partikulära föroreningar i sedimenterat damm"
Lars Cedeheim (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från SP.
E-post: sarka.langer@sp.se
Luften vi andas innehåller inte bara gaser utan också partiklar. Under senare tid har man uppmärksammat ett samband mellan partikelhalter och hälsoeffekter. Partiklar inomhus har sitt ursprung i utomhusluften, men inomhus finns också andra källor som påverkar: matlagning, plaster och mjukgörare, mekaniska ägodelar etc. Mjukgörare, fyllmedel och stabiliserande ämnen, som tillsätts för att förbättra produkter, kan tyvärr vandra ut från materialet och hamna i partiklar.
Syftet med projektet var att undersöka sedimenterat damm från hushåll. Huvudresultatet är att dammet i inomhusmiljön består av ett stort antal kemiska ämnen förknippade med olika källor och aktiviteter som gör avtryck i den inandningsbara andelen av damm.
"Partikeltransport i människans närzon"
Elisabeth Mundt (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Installationsteknik, KTH.
E-post: elisabeth.mundt@byv.kth.se
Luftväxling och föroreningsspridning i ventilerade lokaler är avgörande för luftens kvalitet. Konvektionsflödena från människor är stora. Både ur energi- och hälsosynpunkt är det därför viktigt att sprida ventilationsluften till de delar av lokalen där människor vistas. Vid deplacerande ventilation uppkommer ofta frågan om de partiklar som sedimenterat på golvet dras med i tilluften och i så fall bidrar till försämrad luftkvalitet i inandningsluften.
Resultaten visar att risken för att golvdamm virvlar upp under normala förhållanden är liten, men mänskliga rörelser kan virvla upp ultrafina partiklar. Partikelkoncentrationen i konvektionsflödena var dock högre vid deplacerande luftföring, vilket indikerar högre exponeringsrisk.
"Kvantifiering av inredningens betydelse på efterklangstiden i rum"
Göran Sandberg (projektledare)
Resultatsammanfattning med litteraturlista från Lunds universitet.
E-post: goran.sandberg@byggvetenskaper.lth.se
Efterklangstiden anger hur snabbt ljudenergin försvinner i ett rum sedan ljudkällan stängts av. Redan för drygt 100 år sedan definierades måttet som den tid det tar för ljudet att avta med 60 dB (Sabines formel) och efterklangstider finns angivna i en mängd standarder och rekommendationer. Formeln byggde på antagandet om ett diffust ljudfält där ljudenergin utbreder sig i alla riktningar med samma intensitet och att dessa egenskaper bibehålls under efterklangsprocessen. Dessa antaganden gör att formeln sällan fungerar i praktiken eftersom akustiken ofta kan regleras med ljudabsorberande undertak, som gör att ljudfältet degenererar under efterklangsprocessen när ljudvågorna utbreder sig parallellt med takytan.
I rum med absorberande undertak är efterklangstiden som rumsakustisk indikator otillräcklig. Eftersklangstiden behöver därför kompletteras med mått som är relaterade till steady-state situationen eller till den tidiga delen av efterklangsprocessen. Beräkningsmodeller för ljudtrycksnivå och efterklangstid har verifierats genom mätningar i akustiklaboratorium och mätningar i fält. Resultaten visar att efterklangstiden oftast mäter på en del av efterklangsprocessen, som har mindre betydelse för den subjektiva uppfattningen av efterklang.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius