"Effekter av probiotika på friska spädbarns tillväxt, blodfettsnivåer och immunologisk utveckling från 4 till 13 månaders ålder"
Olle Hernell (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Umeå universitet.
E-post: olle.hernell@pediatri.umu.se
Tarmfloran och immunförsvaret är i nära samverkan. En tarmflora rik på laktobaciller och bifidobakterier är typisk för ammade barn, men inte för ersättningsuppfödda. Probiotika, främst mjölksyrebildande laktobaciller och bifidobakterier, är ofarliga hälsobefrämjande bakterier som tillförs via livsmedel eller i annan form. Probiotika anses ha effekt genom att stabilisera tarmfloran och tarmens barriärfunktion, men med få undantag saknas kontrollerade kliniska prövningar som styrker detta.
Det finns skillnader i tarmflorans sammansättning mellan friska barn och barn med allergi. Immunförsvaret kan delas in i Th1- och Th2-svar, vilka normalt ska vara i balans. Hos det nyfödda barnet dominerar dock Th2-svar. Studierna visar att behandling med vissa stammar av laktobaciller kan minska problemen hos barn med eksem som tillägg till vanlig behandling och ge kraftigare Th1-svar (bättre balans).
Syftet med projektet var att klarlägga om daglig tillförsel av Lactobacillius F19 under avvänjningen skulle bidra till att bibehålla den gynnsamma tarmflora amning ger och dämpa immunförsvaret med minskad allergirisk som följd. Det är dock angeläget att studera om de gynnsamma effekterna kvarstår i skolåldern och om de innefattar astma och hösnuva.
"Toxiska ämnen i vår miljö: betydelsen av oxidativ stress för neurotoxisitet under utvecklingen"
Sandra Ceccatelli (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Miljömedicin, Karolinska Institutet.
E-post: Sandra.Ceccatelli@ki.se
Den stora ökningen av negativa effekter relaterade till miljöfaktorer är ett avsevärt problem för vårt samhälle. Speciellt oroande är att hjärnan under utvecklingen är ytterst känslig för toxiska ämnen, även vid exponeringsdoser som inte orsakar allvarliga skador på det adulta nervsystemet. Härvid kan oxidativ stress spela en betydande roll.
Målsättningen med projektet var att klargöra rollen av oxidativ stress för neurotoxicitet orsakad av metylkvicksilver (MeHg) och PCB. Dessa ämnen är kända för att störa nervsystemets utveckling. Genom beteendestudier hos möss vid olika åldrar har köns- och utvecklingsrelaterade olikheter i känslighet för låga MeHg-doser identifierats. Hannar visade sig vara mer känsliga med försämrad inlärningsförmåga och depressionsliknande beteende. Resultaten stämmer väl överens med epidemiologiska studier av barn i olika åldrar som exponerats för MeHg.
"Arsenikmetabolismens betydelse för reproduktionstoxikologiska effekter"
Marie Vahter (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Miljömedicin, Karolinska Institutet.
E-post: Marie.Vahter@ki.se
Arsenik är ett starkt giftigt och cancerframkallande grundämne som förekommer ganska allmänt i marklagren. Globalt är hundratals miljoner människor exponerade för arsenik i dricksvatten över det internationella riktvärdet. Undersökningar visar att ca 3% av enskilda brunnar i Sverige är påverkade av arsenik.
Långvarig exponering ökar risken för cancer i hud, lunga, urinblåsa och njurar, hjärt- och kärlsjukdomar och störningar på nervsystemet framförallt under utvecklingen i barndomen. Arseniken passerar moderkakan och tidigare studier i Bangladesh visar att redan måttligt förhöjda halter i dricksvattnet ökar risker för foster- och spädbarnsdöd. Syftet med de fortsatta studierna har varit att klargöra vilka faktorer som påverkar känslighet för arsenik under barnets tidiga utveckling.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius