Den pågående energiomställningen i Sverige syftar till att minska användningen av fossila bränslen och öka användningen av inhemska förnybara energislag. Hittills har skogsbränslen främst bestått av grenar, toppar, bark och brännved, men om användningen ska fortsätta att expandera behövs "nya" bränslen. Skogens stubbar är hittills en nästan outnyttjad resurs i biobränslesammanhang. Ändå finns mer än 20 procent av barrträdens biomassa kvar i stubbarna. Inom skogsindustrin finns nu ett tydligt intresse för stubbtäkt, men eftersom det finns stora kunskapsluckor är det svårt att bedöma om det är miljömässigt acceptabelt att skörda stubbar i stor skala. Skogsstyrelsen kräver därför att det först görs en miljöanalys, dvs. en generell värdering av fördelar och risker med storskalig stubbtäkt.
Kunskap saknas i alla led
Bedömningen är att kunskap saknas i alla led - från stubbrytningens logistik till inverkan på vattendrag, biologisk mångfald, skogsproduktion och omsättningen av kol och kväve. Energimyndigheten (STEM) har därför gjort en bred satsning på ett flertal forskargrupper vid SLU i Uppsala som tillsammans får 21 miljoner kronor fram till 2010. Dessutom bidrar skogsindustrin med 2 miljoner. Och nu har SLUs fakultet för naturresurser och lantbruksvetenskap beslutat att skjuta till 15 miljoner för att skapa det gemensamma forskningsprogrammet Stubbskörd och miljöeffekter. Drygt 20 forskare medverkar i programmet, men man ska också samverka med forskare vid SLU i Umeå, Skogforsk, Metla i Finland, IVL i Göteborg och Riksskogstaxeringen. Tydliga synergieffekter förväntas av att de enskilda projekten binds samman i ett gemensamt forskningsprogram.
Studierna syftar till att ta fram rekommendationer om vilka stubbar och miljöer som bör undantas vid miljöanpassad stubbskörd och hur markstörningar bäst ska undvikas. Detta arbete förutsätter konkret samarbete över institutions- och disciplingränser, liksom en öppen dialog med de myndigheter och företag som är intresserade av stubbrytningens miljökonsekvenser. Hit hör Energimyndigheten, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, och skogsindustrin. Årliga seminarier planeras där olika tillämpningsfrågor kan ventileras. Ett faktaunderlag för en utvidgad miljöanalys beräknas vara klart år 2010.
Fyra insatsområden
Forskningen är uppdelad på fyra områden:
• Stubbarnas bränslekvalitet och miljöeffekter i ett systemperspektiv
• Effekter på skadegörare i skogen
• Effekter på biologisk mångfald
• Kretsloppet av kol och näringsämnen och vattenkvalitet