När Ulla Janson började sin undersökning för tre år sedan, fann hon att marknaden var helt tyst. Nu har en förändring börjat ske och det byggs passivhus på flera håll i landet. En förklaring till att utvecklingen av energieffektiva byggnader inte tog fart tidigare är, enligt Ulla Janson, att energin varit förhållandevis billig. När energipriset stiger finns stora samhällsekonomiska vinster att göra, speciellt med tanke på att uppvärmning och varmvatten till kontor och bostäder står för 36 procent av Sveriges energianvändning. Dessutom måste Sverige energieffektivisera för att nå EUs nya miljömål.
Byggbranschen har länge hävdat att Boverkets nya regler om att nyproduktioner får förbruka max 110 KWh/kvm är för svåra att uppfylla, men enligt Ulla Jansson är gränsvärdena för passivhus tre gånger lägre än Boverkets rekommendationer. Det är alltså fullt genomförbart att bygga energisnålt.
Fakta
Ett passivhus är ett välisolerat lufttätt hus med mekanisk till-och frånluft. Den luft som används för ventilation värmer samtidigt fastigheten. Ett passivhus har ett effektbehov för uppvärmning på 10-16W/kvm den kallaste dagen beroende på klimatzon och husets yta.
De första passivhusen i Sverige byggdes 2001 och ligger i Lindås utanför Göteborg. Internationellt sett leder Tyskland utbyggnad och nyutveckling av passivhus.
Projektledaren avgörande
Alla förutsättningar för att bygga väl fungerande passivhus finns egentligen i Sverige, både tekniskt och kunskapsmässigt. För att ett ökat byggande ska bli verklighet måste man dock inse projektledarens centrala roll. Denne måste vara mycket påläst och ge mer information och hjälp under arbetets gång. Det krävs också att utbudet av framförallt ventilationsdon och värmeväxlare ökar.
Trots det ökade intresset stöter hon och hennes kollegor fortfarande på flera myter om passivhus. Till exempel finns en rädsla att välisolerade och täta hus, som passivhus är, riskerar att drabbas av fuktskador. Kunskapen om att dagens passivhus har god ventilation måste tydligen spridas ännu mer.