Miljöforskning Nummer #2 april 2008

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2008-10-13 13:39:59

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut

Genförändrad raps oväntat långlivad

Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 2/2008

Enstaka plantor av genetiskt förändrade grödor, GMO, kan dyka upp på en åker tio år efter det att de odlades. Så förhåller det sig i alla fall med raps. Det visar en studie utförd av växtekologen Tina D´Hertefeldt vid Lunds universitet.

Tina D´Hertefeldt och hennes kollegor har undersökt ett fält i Skåne där ett företag för tio år sedan hade tillstånd att göra försök med GMO-raps. Den genförändrade varianten hade gjorts resistent mot bekämpningsmedlet Basta. Efter försöksodlingen i mitten av 90-talet hade ingen ytterligare raps odlats på fältet, men trots detta kom det årligen upp plantor. Man misstänkte därför att frön från GMO-försöket kunde finnas kvar i jorden trots att alla rekommenderade åtgärder hade vidtagits för att undvika detta.

Genom att testa plantorna för resistens mot GMO-försökets bekämpningsmedel och därefter analysera överlevande plantor molekylärt kunde D´Hertefeldt och hennes kollegor visa att det tio år efter odling fortfarande gror genetiskt förändrade plantor. Tätheten motsvarar 100 plantor per hektar.

Det går att som en säkerhetsåtgärd gentekniskt förhindra blomning och frösättning av GMO-grödor men i fallet raps är det poänglöst eftersom det är just de oljerika fröna som skördas. Jordbruksverket har föreskrifter för hur man samlar upp frön vid GMO-försök. Likaså gäller regeln att man inte får odla samma gröda på samma åker förrän fyra år efter försöksodlingen.

Förvånande resultat

Tina D´Hertefeldt och hennes danska kollegor blev rätt förvånade över resultaten. Ingen annanstans har man funnit så lång överlevnad av GMO-avkommor i åkermark. Det finns modeller som förutsagt att det är möjligt, men få system där man kunnat testa det.

Resultaten medför inte att man måste ifrågasätta de säkerhetsregler som gäller vid GMO-försök. Men väldigt mycket av diskussionen om GMO-raps och andra GMO-grödor har handlat om riskerna för spridning utanför odlingarna. Man har inte tänkt så mycket på att grödorna faktiskt också kan överleva som frön länge på den plats där de odlades. Det är något som borde undersökas grundligare.

Litteratur:

Tina D´Hertefeldt, Rikke B Jørgensen och Lars B Pettersson, "Long-term persistence of GM oilseed rape in the seedbank". Studien har publicerats on-line i "Biology Letters" som publiceras av brittiska Royal Society.

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning april 2008

Inledare

Det våras för tvärvetenskapen VÅREN ÄR HÄR. Morgonpromenaden runt sjön ackompanjeras av öronbedövande fågelsång. Det doftar svensk blandskog efter regn. Och tur är det. Annars skulle jag tro att ...

Temaartiklar

Vetenskap på tvären Miljö- och resursproblem är en konsekvens av vårt sätt att hantera naturresurserna. Problem måste angripas ur ett antal olika synvinklar, genom att knyta ihop samhäl... Vetenskap på tvären för bättre miljö Miljö- och resursproblem är en konsekvens av vårt sätt att hantera naturresurserna. Dessa problem måste angripas ur ett antal olika synvinklar, genom att knyta ihop ... Tvärvetenskap för att förstå klimatet Effekterna av den pågående klimatförändringen oroar. De enda redskap som finns för att titta framåt är numeriska modeller. Modellerna blir bara så bra som vår kunska... Stoftmolnen över Asien Gigantiska moln av stoft breder ut sig över södra och östra Asien. Stoftet, som kyler av jordytan, kan vara orsaken till stora systematiska förändringar av nederbörd... Fokus på kustzon räddar korallrev Storskaliga ansatser som omfattar hela kustzoner, insikter om ekosystemens dynamik, samverkan, politiskt stöd och ekonomiska styrmedel är viktiga komponenter för att... Mycket mångfald för pengarna Små kärnområden för biologisk mångfald i skogen verkar ge en kostnadseffektiv naturvård. Satsning på olika avsättningsformer är en bra strategi. Det visar färska res... Skördetid för genetiken Miljarder höns världen runt har gula ben. Det beror på att människan starkt föredragit detta. Men varför just gult? Vad signalerar den färgen? Det kan forskningen vi... Kontorsmiljön påverkar hälsa, trivsel och arbete Hur arbetsplatsen är utformad har större betydelse än vi tror enligt resultat från ett pågående tvärvetenskapligt forskningsprojekt. Det finns flera olika kontorstyp... Vågad energi För att ekologiska-sociala-tekniska system ska sammanlänkas på bästa sätt krävs en aktiv dialog vid alla infrastruktursatsningar. Det är nödvändigt att utveckla kuns... Nya grepp på mikrobernas roll i naturen Uppsala Microbiomics Center (UMC) är en ny, "stark forskningsmiljö", finansierad av Formas. Inom UMC förenas sex forskargrupper med mikrobiologisk, kemisk och mikrot... Lax till högstbjudande Vi lever i en värld med begränsade resurser. Beslut måste fattas om hur dessa resurser ska användas på bästa sätt. Kostnads- och intäktsanalys är ett ekonomiskt reds... Miljögifter i kombination Kan ett inflöde av nya kemikalier till en redan belastad miljö ge upphov till oväntade samverkanseffekter mellan miljögifter? Kan kemikalier samverka med joniserande...

Intervjun

Andreas Carlgren: Havsmiljö och klimat högst prioriterat Kraftigt ökat anslag för civil forskning. Det förväntar sig miljöminister Andreas Carlgren i den kommande forskningspropositionen. Han prioriterar inte bara klimat, ...

Övriga artiklar

Förslag om ny myndighet för forskningsfinansiering Ökad fruktsamhet med feromoner Stubbtäkt - joker i energiförsörjningen? Biogas ämne för IIASA-stipendiat Naturens tidsmönster i nätverk Luftföroreningar kan ge barnen astma Så kan passivhusen bli fler Genförändrad raps oväntat långlivad Storm och översvämning skadar stranden

Notiser

Idéer för äldreboende Antalet äldre i samhället ökar kraftigt och formerna för  äldreboende omprövas. I en nyutkommen skrift ger arkitekt, tekn.dr Jan Paulsson en översikt av den for... Bonus för val av kvinnlig professor Köpenhamns universitet ger bonus åt den fakultet som väljer en kvinna när de ska anställa en professor. Syftet är att försöka behålla de duktiga kvinnor som lämnar f... Frikända ladusvalor De flesta kommer säkert ihåg debatten om ladusvalor och risken för att de skulle kunna föra in salmonellasmitta i ladugårdar. Webbplats om epizootier En ny webbplats om epizootier, d.v.s. sjukdomar som sprider sig från djur till människa, ska öppnas. Det är myndigheterna för livsmedel, djur- och lantbruksmyndighet... Goda exempel spar energi Naturvårdsverket har valt ut nio goda exempel på hur man med hjälp av energiomställning och energieffektivisering både sparar pengar och bidrar till att minska klima... Bekämpningsmedel på nätet Kunskapen om moderna bekämpningsmedel och deras spridning i miljön har hittills varit svårtillgänglig. Nu är en del av problemet avhjälpt genom ett Formasfinansierat... Miljöarkeologisk databas Umeå universitet har fått 4,5 miljoner av Vetenskapsrådet för att utveckla en databas som ska ge ny kunskap om samspelet mellan forntidens miljö, klimat och människo... Hållbar utveckling för rennäringen Den samiska rennäringen har under lång tid utvecklats i samspel med klimat- och samhälls­förändringar. Hur detta har gått till, hur det sker i dag och vad som förvän... Pris till modellbygge av framtidens stad Elever från Degeberga skola blev utsedda till framtidens byggare i tävlingen "Future City" som avgjordes på Nordbyggmässan i april. Elevernas vinnande koncept innehö... Gen som påverkar växternas tillväxt funnen Forskare vid Umeå Plant Science Centre, UPSC, och forskarkolleger i USA, Frankrike och Argentina har identifierat en gen som reglerar växters tillväxt. Rönen present... Var 3:e offentlig upphandling utan tydliga miljökrav Naturvårdsverket har granskat 270 upphandlingar som genomförts av kommuner, landsting och myndigheter. Någon form av miljökrav ställdes i 210 av upphandlingarna och ... Säkrare prognoser för algblomning i sjöar M ånga av världens sjöar är mottagare av näringsämnen från avlopp och från jordbrukets avrinning vilket lett till förändringar i sjöarnas näringsväv med bland annat...

Resultat av forskning

Bra mat ger bättre start Livets vatten Fullkorn och fibrer - recept för hälsa? Värna om djurens hälsa Giftiga algblomningar ett globalt miljöproblem Djärv eller feg - vem är bästa strateg? Damm och partiklar i luften kittlar Miljösamarbete lönar sig Bostadens inre kvaliteter

Vidare länkar

Sidfot