Utredningen gör bedömningen att 2001 års organisation inte fullt ut motsvarar de krav och förväntningar som låg till grund för denna organisation. Utredningens kritik kan sammanfattas i följande punkter:
• Alltför stor andel av forskningsstödet ges i form av mindre projekt (gäller inte minst Formas verksamhet),
• men framför allt kritiserar utredningen att de tre forskningsråden Vetenskapsrådet, Fas och Formas å ena sidan och Vinnova å den andra inte har samverkat i tillräckligt hög grad. Förväntade effekter på forsknings- och innovationssystemet har därmed uteblivit.
• Utredningen menar också att vissa forskningsområden inte kunnat utvecklas på önskvärt sätt inom de nuvarande organisationerna. Utredningen saknar en sammanhållen organisatorisk struktur för att tillgodose behoven inom hela värdekedjan, från grundforskning till tillämpning inom olika sektorer.
Ros till Formas...
Vid utvärderingen och analysen av Formas konstaterar utredningen att Formas uppfyllt förväntningarna ur flera aspekter, bland annat genom att ha upprättat goda relationer till forskarsamhället, samt klarat uppställda krav på kvalitetsgranskning och forskarstyre. Formas har i viss mån involverat branscher i forskningsprogram, tagit fram forskningsstrategier för olika sektorer och genomfört ett antal större utvärderingar.
... och ris
Den kritik som framförs mot Formas verksamhet gäller främst bristande samverkan med andra forskningsfinansiärer, myndigheter och företrädare för näringarna. Utredningen anför dock, som förmildrande omständighet, att regeringens styrning av Formas inte har uppmuntrat till att lyfta fram frågor om samverkan och riktade insatser med myndigheter med sakansvar inom sektorerna. Därmed har relevansfrågor inte heller hamnat i fokus för Formas samtidigt som kraven på inomvetenskaplig kvalitet har höjts, som en följd av Formas huvudinriktning av verksamheten. Utredningen anför också att byggforskningen och forskningen kring samhällsplanering är områden som inte kunnat utvecklas positivt inom Formas. Samverkan med BIC (Byggsektorns InnovationsCentrum) lyfts dock fram som ett lyckat exempel på samarbete med näringen.
Forsknings- och innovationsmyndigheten
En samlad bedömning av de fyra forskningsfinansiärernas verksamhet sedan 2001 leder för utredningen fram till att justeringar av ansvarsområden och mandat för de nuvarande myndigheterna inte är tillräckligt för att åstadkomma önskvärda förändringar såsom förnyelse i forskningen, understöd till lärosätenas profilering samt stöd till innovationer och nyttiggörande av forskningen i samhället. Utredningen föreslår därför en samlad ny organisation.
Fyra ämnesråd
Förslaget innebär att den statliga forskningsfinansiering som idag sker inom Vetenskapsrådet, Fas, Formas, Vinnova, Rymdstyrelsen och Polarforskningssekretariatet samt Sida/Sarec skall samlas i en gemensam, ny myndighet, Forsknings- och innovationsmyndigheten. Inom ramen för denna myndighet föreslås att fyra starka ämnesorienterade forskningsråd skapas. Dessa skall vara forskarstyrda och inriktas mot följande områden:
• natur, teknik och innovation
• medicin och hälsa
• klimat, miljö och areella näringar
• samhälle och kultur
Dessa råd skall hållas samman av en central myndighetsorganisation vilken också bland annat innefattar central forskningspolitisk, strategisk, analytisk och internationell verksamhet samt en enhet för forskningens infrastruktur.
Inom de nya råden skall rymmas stöd till nydanande grundforskning, satsningar på starka forskningsmiljöer, tvärvetenskapliga program, branschutveckling, stöd till teknisk utveckling och nyttiggörande. Tanken är att öka möjligheterna att knyta samman starka grundforskningsmiljöer med forskare och grupper som arbetar med behovsmotiverade frågeställningar inom nya forskningsproblem. På så sätt skall vetenskaplig förnyelse stimuleras samtidigt som betydande effekter på innovationssystemet uppnås.
Förslaget innebär för Formas del att nuvarande ansvarsområden kring frågor som rör miljöforskning, jordbruk, klimatforskning, "grön biologi", ekologi, geologi m.m. förs till rådet för Klimat, miljö och areella näringar.
Byggforskning och samhällsplanering skiljs
Frågor som gäller byggforskningen förs till forskarrådet för natur, teknik och innovation och slutligen, frågor som rör samhällsplanering/samhällsvetenskap förs till rådet för samhälle och kultur. Hur gränsdragningar kommer att ske kommer att utredas mer i detalj om förslaget genomförs. En organisationskommitté med uppgift att inrätta den nya Forsknings- och innovationsmyndigheten (FOI) föreslås bli tillsatt.
Utredningen sätter ett villkor för att förslaget skall kunna genomföras. Det är att universitetens basfinansiering måste hanteras annorlunda än idag, då en stor del av denna sköts genom projektbidrag över forskningsfinansiärerna. Ska forskningsfinansiärerna kunna agera strategiskt och kraftfullt, enligt utredningen, måste de kunna koncentrera sin verksamhet på färre och tydligare uppgifter.
Författare
:
Marianne Glass
är administrativ chef och stf GD på Formas.