Formas ansvarsområden är högaktuella och en blåsig marsdag var det äntligen dags för Miljöforskning att få träffa miljöminister Andreas Carlgren. Veckan innan hade utredningen om ny forskningsorganisation presenteras. Och på morgonen hade forskarnas krav på stärkt stöd till forskning om miljögifter tickat på nyheterna.
Hur ser du på idén med ett enda statligt forskningsråd som skulle ansvara för stöd till både grundforskning, strategisk forskning, utveckling samt implementering av forskningsresultat?
- Utredningen är helt ny så vi har inte hunnit diskutera hur vi ska förhålla oss till den. Men två saker vill jag säga. Den tar upp nödvändigheten att skapa starkare samband mellan grundforskning och tillämpad forskning och att stärka det samspelet. Det tycker jag är viktigt. Å andra sidan samlar man många forskningsfinansiärer under ett myndighetstak. Detta kan riskera mångfalden. Jag tror att det är mycket viktigt med pluralismen och att det finns flera olika källor för forskningsfinansiering. Jag tror att det har ett egenvärde med korsbefruktning och synergieffekter, men det behöver inte bygga på en organisationssammanslagning. Det är inte självklart att det blir lyckat med en stor överbyggnad .
Klimatfrågorna och andra globala utmaningar behöver nalkas med hjälp av tvärvetenskap. Skulle ett sådant här stort forskningsråd vara bättre på att stödja sådan forskning?
- Det är inte självklart. Därför att just en stor överbyggnad och mindre mångfald kan riskera att tappa de möjligheterna. Det som behövs är ett konkret samarbete mellan finansiärer av grundforskning och tillämpad forskning där de verkligen tar fram gemensamma strategier. Det tycker jag är viktigt!
Det finns tre styrsystem som enligt forskare ska vara effektiva för att tackla klimatförändringarna:
- skatt på fossilt bränsle
- ökade satsningar på energiforskning och miljöforskning
- dyrare utsläpp genom säljbara rättigheter Hur ser du på denna bedömning?
- Vi utvecklar nu användningen av alla dessa instrument. När det gäller utsläpp av koldioxid utvecklas handeln med gemensamma europeiska spelregler. Vi sänker taket för utsläppsrätter inom hela EU, vilket kommer att ha stor betydelse. En annan del är att höja skatten på fossila bränslen. Delar av samhället som inte berörs av handel med utsläppsrätter kommer att beröras av detta. När det gäller forskningen så är mitt mål att i höst, när forskningspropositionen kommer, visa att klimat och miljöfrågor är mycket prioriterade områden. Och det gäller både forskning och utveckling. När vi talar om tillämpad forskning så finns det ju också ett steg till för att forskningsresultaten ska kunna utvecklas och implementeras i samhället.
Regeringen har beslutat att Sverige genom SMHI och IVL ska delta i forskningsprojekt i EU- samarbete inom COST angående luftkvalitet. Hur stor är Sveriges satsning i detta sammanhang? Och kommer ytterligare forskningssatsningar inom luftkvalitetsområdet att göras av regeringen?
- Resurserna tas från SMHI och IVL men regeringen tar det formella beslutet i detta EU-samarbete. Men det är ett exempel på hur viktig luftvårdsforskningen är. Naturvårdsverket, Vinnova, MISTRA, Energiverket och Formas stöder en hel del sådan forskning.
Hur går det med dubbdäcken? Kommer de att förbjudas?
Vi har fått ett förslag från Vägverket, som vi håller på att bearbeta och jag kan inte berätta mer just nu. Men det är helt klart att partikelutsläppen måste minska i Stockholm som tillhör de värsta städerna i Europa. Jag tycker att det är orimligt som det är idag.
Forskningen om miljögifter behöver stärkas enligt forskarna. Har de rätt?
Från miljödepartementets sida har vi lyft fram forskning för en giftfri miljö och om miljögifter som en viktig prioritet i den forskningspolitiska propositionen. Nu får vi föra en diskussion med övriga departement och se var vi landar.
Sedan 1 mars är det förbjudet att ha fosfat i tvättmedel här i Sverige. Sverige har drivit den här frågan i samarbetet mellan Östersjöländerna. En tidtabell för de övriga ländernas genomförande av förbudet ska presenteras 2010. Det är långt dit. Forskningsresultat finns redan. Vad väntar de på?
- Vi väntar inte alls på några forskningsresultat utan vi vet redan att det här är ett av de mest effektiva steg vi kan ta för att minska utsläppen av fosfor i Östersjön. Det är stora miljöfördelar till mycket låga kostnader och det inser de allra flesta länderna kring Östersjön. Den dagen alla länderna har förbjudit fosfater i tvättmedel, då minskar utsläppen till Östersjön med en femtedel. Nu rör det sig om ett eller två länder som tycker sig ha svårigheter att förbjuda fosfater. Därför ville vi ha ett kollektivt beslut där alla länderna är med. Det här är ett bra exempel på hur forskningsresultat kan bilda underlag för politisk handling. Inom havsmiljöområdet används nu forskningsresultat som underlag för politisk handling liknande det samspel mellan forskning och politik som FN:s klimatpanel har.
Hur förvaltas ny kunskap som tas fram med hjälp av forskning i politiken? Exempelvis inför Sveriges ordförandeskap i EU?
- Klimat kommer att vara en högpolitisk fråga på internationell nivå, framför allt genom det omfattande arbete som initierades av Bert Bolin redan på sextiotalet och som drivits inom FN:s klimatpanel sedan dess. Jag hoppas att vi ska kunna åstadkomma samma samspel mellan forskning och politik när det gäller havsmiljön. Havsmiljön och klimat blir högprioriterade områden i forskningspropositionen.
Du har av SNF anklagats för att spela ut miljömålen mot varandra. Du ska ha sagt i en DN-intervju att du vill ta pengar från skyddet av biologisk mångfald och lägga dem på infrastruktursatsningar som krävs för att parera klimatförändringarna. Hur ser du på detta? Hur går det då med forskningssatsningar?
- Ingen forskningssatsning hotas av det som vi har gjort i anslagsväg. Jag tycker att det är bra med miljöorganisationer som driver på regeringen. Det är en hjälp för miljöministern. När det gäller forskning om biologisk mångfald så har insatserna under senare år flerdubblats. Den här regeringen kommer att fortsätta på samma spår, men också komplettera med andra insatser.
Varför finns inte längre öronmärkte pengar för biologisk mångfald?
- Det beror på att vi i princip inte vill öronmärka pengar. Det finns ingen nedpriorite-ring i detta utan vi tycker att det är viktigt att forskningsfinansiärerna själva får göra prioriteringarna på olika satsningar.
Trafik- och transportfrågor hör intimt ihop med stadsplanering och miljöfrågor. Borde inte ansvaret för denna forskning ligga hos Formas?
- Det här är ett typiskt exempel på att man måste samarbeta mellan olika forskningsfinansiärer. Det kommer alltid att finnas samband mellan olika forskningsområden och det är inte alltid en bra lösning att ändra organisationerna eller flytta ansvar så att dessa samband ligger inom en organisation. I stället vill jag att det ska vara ett nära samarbete mellan Formas, Vinnova, MISTRA, Energimyndigheten och Naturvårdsverket.
- Jag har tydliga förväntningar på ledarna för de forskningsfinansierande organisationerna att de åstadkommer samarbete som är det bästa sättet att samspela mellan grundforskning och tillämpad forskning och utveckling utan att behöva skapa den maktkoncentration det skulle innebära med en enda forskningsfinansiär!
Inom byggsektorn ryms ett antal viktiga miljöfrågor energi, transporter, material, miljöklassning och miljöteknik. Frågorna behandlas på flera departement. Hur ser du på det?
- Detta är ett bra exempel på att samarbete krävs även i regeringen. Vi har en bra form i och med att i regeringen fattas alla beslut gemensamt.
Hur ser man då till att klara forskningsbehoven?
- Forskningspropositionen tas fram i samarbete mellan olika departement. Jag kommer då att ta ansvar för de miljöfrågor som har samband med byggsektorn, eftersom jag är minister inte bara för naturmiljön utan också för stadsmiljöfrågor och samhällsbyggande. Energi, infrastruktur och transporter ligger på näringsdepartementet, finansiering inom byggsektorn ligger på finansdepartementet, men alla de frågorna berör områden där miljödepartementet har ett huvudansvar. Därför blir det oftast så att när det gäller frågor inom dessa områden så tar miljödepartementet det samlade ansvaret.
Hur går det med enprocentmålet för civil forskning i proppen?
- Jag tycker att det är ett mycket viktigt mål. Det är ett av de mål som alliansregeringen har föresatt sig att göra en mycket stor insats för. Planeringen har ju varit att vi ska klara av det till 2012, men jag förväntar mig att regeringen ska kunna klara av det tidigare.
Kanske redan i den kommande forskningspropositionen?
- Den kommer att bli det viktigaste steget i den riktningen före 2012. Den exakta ökningen kan jag inte säga eftersom den inte går att se förrän propositionen är färdig. Men en kraftfull ökning förväntar jag mig att det blir!