Miljöforskning Nummer #2 april 2007

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2008-10-24 16:13:18

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut
Sju unga svenskar kandiderar

Kerstin Lindblad-Toh, är en av sju utvalda till det prestigefyllda priset EURYI Awards. 

EURYI Awards:

Sju unga svenskar kandiderar

Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 2/2007

Sverige har nominerat sju unga forskare till att delta i den fjärde utlysningen av European Young Investigator Awards, EURYI. Detta prestigefyllda forskningsbidrag ger totalt cirka en miljon euro åt de 20 forskare som klarar den sista granskningen.

EURYI- bidraget, som ligger i samma nivå som nobelprisen, delas ut till unga, excellenta forskare från hela världen inom alla ämnesområden. Syftet är att göra det möjligt för dessa att bygga upp egna forskargrupper vid institutioner i Europa.

16 länder deltar i årets utlysning. Sammanlagt har 474 forskare sökt bidraget genom de nationella forskningsfinansiärerna, som i Sverige är Vetenskapsrådet och Formas. Sverige är det land som fått in flest ansökningar och anledningen till det är troligen att två svenskar fick priset förra året. I Sverige har 7 av 79 sökande forskare nominerats. Av dessa sju har fem projekt en naturvetenskaplig inriktning, ett har medicinskt och ett har humanistisk inriktning.

Beslut i juli

De nominerade kandidaterna ska nu granskas av en internationell panel och i juli blir det klart vilka 20 som får en miljon euro fördelade över fem år.

De nominerade är:

Kerstin Lindblad-Toh, som söker för projektet: "Disease gene mapping and functional genomics in the domestics dog". Kerstin Lindblad-Toh är nu på Broad Institute of Harvard and MIT, USA, men är på väg hem och ska forska vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet. Hon ingår i den grupp forskare som leds av Leif Andersson, professor i funktionsgenomik.

Niclas Jonzén,
ekologiska institutionen, Lunds universitet: From climate change to population change: "Linking individual behaviour, demography and population dynamics".

Anna Delin, institutionen för materialvetenskap, Kungliga Tekniska högskolan: "Computational Nanomagnetism".

Fahmi Himo, institutionen för bioteknologi, Kungliga Tekniska högskolan: "Computational Enzymology".
Staffan Larsson, institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet: "Coordination in Dialogue between Humans and Machines".

Anders Tengholm, institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet: "Cyclic AMP kinetics and the control of insulin secretion".

Anna-Karin Tornberg, institutionen för numerisk analys och datalogi, Kungliga Tekniska högskolan: "Computational modeling of systems with dynamic geometries".

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning april 2007

Inledare

Blomsterkungen och jag Systematiker, läkare, biolog, grundare av Vetenskapsakademien – det finns många titlar att sätta framför Carl von Linné. Men för mig är han intimt förknippad med en ...

Temaartiklar

Naturens nytta för folket Hållbar markanvändning låter väldigt modernt. Ändå hade en svensk vetenskapsman i 1700-talets Sverige detta som ett av sina mål. Gissa vem? Just det: Carl von Linné.... Linné inspiratör för gröna sektorn När Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) firar Linné sker det med utgångspunkt i hållbar markanvändning. Det gäller jorden och skogen. Det gäller den biologiska mångf... Europas bioekonomi i Linnés anda Linné vårdade såväl den "vetenskapliga excellensen" som den ­användarorienterade "relevansen". Han nätverkade i Europa, vistades en tid och gav ut vetenskapliga arbe... Naturens nytta och ängarnas fägring Det var inte bara en önskan att förstå hur människan kunde öka nyttan av naturen, som fick Linné att resa kors och tvärs i det svenska landskapet. Han drevs också av... Massproducerad mat hotar global hälsa och välfärd Rimliga ekologiska och sociala hänsyn i massproduktionen. Balans mellan transnationella företags makt över livsmedlen och motkrafter på global, nationell och lokal n... Global DNA-katalog ger nya möjligheter DNA-streckkoder för alla världens arter kommer tveklöst att öka vår kunskap om jordens biodiversitet. De blir också ett vapen i kampen mot illegal handel med djur oc... "Från Linné till DNA" En utställning med biologisk mångfald som röd tråd är Naturhistoriska Riksmuseets bidrag till hyllningskören till Linnés ära. Utställningen bjuder på en resa från 17... Sida vid sida Rester av bekämpningsmedel påvisas i cirka hälften av tagna livsmedelsprover i Sverige. Forskare hittar också doser av pesticider i svensk allmänbefolkning. Den sann... Inga material i Linnés fotspår Linuxlösningar är svaret på de problem, som uppkommer vid traditionell biologisk forskning och spjutspetsforskning inom nya vetenskapsområden, som nanoteknik och bio... "Döda" frön kan spira Allt kan inte gro. Men med rätt metodik kan man få till synes "döda" frön att spira. Och att kunna rädda en del av en äldre frösamling öppnar nya möjligheter.

Övriga artiklar

Mat Bekämpning gör ont värre Kommissionen för hållbar utveckling Hästens gener kartlagda SLU i siffror - råder könsdiskriminering? Bostaden och kunskapen Ekologiskt stöd effektivare i intensivt odlat landskap Formas på Energitinget 173 miljoner kronor till strategisk forskning Klimatet blev rävens död Sju unga svenskar kandiderar Sund mat utan tillsatser bakteriers förtjänst Miljövinnarreform Stort EU-anslag till växtforskare Ett år med veckans växt Ekologisk produktion - 6 miljoner ytterligare Klimatet inte enda problemet Biobränslen kräver bättre kontroll Svenskarna värdesätter klimat, luft och skog Linnéstig i Ultuna kunskapsträdgård Djurskyddsforskning - medel avsatta Spridda frön säkrare Varmare klimat - nya grödor Gmo-regler på väg Legionella vanligare än befarat - går att förebygga

Resultat av forskning

Djurens liv inget enkelt tidsfördriv Glad gris ger bättre spis Om hönsen själva får välja Kan vi få en giftfri miljö? Svårt att veta vad man ska äta Kommunicera mera Nya sätt att bygga och förvalta Förstå det gamla för att skapa det nya Bygga för alla vindar Nytt lim kan slå ut massivt trä

Formas GD har sista ordet

"Före årets slut ska Formas ge regeringen underlag till kommande forskningspolitiska proposition" Det är populärt att formulera strategier för olika typer av verksamhet. Detta gäller också forskningsrådet Formas. Strategibegreppet emanerar från militära sammanhan...

Vidare länkar

Sidfot