http://sustainability/Nyheter från Formas tidning Miljöforskning60http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=9079&epslanguage=sv9079http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=9014&epslanguage=svÅrtionden av överutnyttjande och okontrollerade utsläpp i naturen har fått till effekt att flera sjukdomsframkallande bakterier succesivt utvecklat ett skydd mot antibiotika. Och nu sprids dessa bakterier och resistensgener på olika sätt snabbt i samhället och naturen.9014http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=9052&epslanguage=sv– Utan antibiotika kommer världens sjukvård att utsättas för oerhörda prövningar, säger professor Otto Cars. Vanliga sjukdomar riskerar att bli dödliga samtidigt som en rad behandlingar som vi idag betraktar som självklara kan bli omöjliga att utföra.9052http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=9056&epslanguage=svHur många olika sjukdomsalstrande bakterier finns det som blivit antibiotikaresistenta? Ingen vet exakt, bland annat för att sätten att följa och rapportera om vilka bakterier som finns skiljer sig åt mellan världens länder. En sak är nästan alla forskare dock överens om; antibiotikaresistens blir allt vanligare. 9056http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=9059&epslanguage=svAntibiotikaresistens kan uppstå på flera sätt. Joakim Larsson, forskare vid Sahlgrenska akademin, misstänker att förekomsten av metaller och gifter i miljön bidrar till den negativa utvecklingen. 9059http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=9058&epslanguage=svKan utsläpp av antibiotika leda till att bakterier i havet blir resistenta? Och kan denna resistens överföras uppåt i näringskedjan och nå oss via den fisk vi äter? Det är frågor som forskare vid Göteborgs Universitet just nu brottas med.9058http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=9060&epslanguage=svTrots att läkemedelsföretagen ofta hittar substanser som biter på bakterier kommer det alltmer sällan ut nya typer av antibiotika på marknaden. Vetenskapliga problem och svårigheter att tjäna pengar är två viktiga hinder.9060http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=9061&epslanguage=svI ett internationellt perspektiv har Sveriges lantbruk måttliga problem med antibiotikaresistens. Ett ökat tryck från omvärlden gör dock att läget snabbt kan försämras. 9061http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=9062&epslanguage=svVad skulle hända om vi helt slutade använda antibiotika? Försvinner de resistenta bakterierna? I Kronobergs län har man testat och resultatet var tyvärr ganska dystert. 9062http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=9063&epslanguage=svBakteriofager är ett tänkbart alternativ till antibiotika. Det är ett virus som kan användas för att bekämpa bakterier utan att varken kroppen eller miljön tar skada. 9063http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=9064&epslanguage=svResistensproblemet sysselsätter idag forskare i hela världen. Här följer ett axplock av de mest aktuella och lovande projekten som pågår runt om i världen. 9064http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=9068&epslanguage=svUnder ytan på insjöns bruna vatten pågår en brakfest i det tysta. Här tuggar nämligen biljarder små bakterier i sig döda växtpartiklar från omgivande skogar. Nu visar forskning att det under denna måltid bildas stora mängder koldioxid, en upptäckt som kan vara av betydelse för framtidens klimatmodeller. 9068http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=9025&epslanguage=svNär klimatet blir varmare kan problemet med syrefria bottnar i Östersjön komma att öka. Det visar ny forskning som studerat sambandet mellan ytvattentemperatur och syrenivå, 1000 år bakåt i tiden. 9025http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=9073&epslanguage=svDen ena driver ett ekologiskt lantbruk och den andra utvecklar nya genmodifierade grödor. Tillsammans har de skrivit den uppmärksammade boken ”Tomorrow´s Table” som handlar om hur ekologiskt jordbruk kan kombineras med modern genteknik till nytta för både människor och miljö. 9073http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=9074&epslanguage=svDär havet en gång fanns utanför industristaden Tangshan breder nu Kinas nya ekologiska stad ut sig, Tangshan Bay Eco-City. Under höstens World Water Week i Stockholm presenterades en närmare bild av den framväxande miljonstaden som bland annat har Malmö som förebild.9074http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=9067&epslanguage=svÖkad efterfrågan på förnyelsebara resurser leder till en mer hållbar global utveckling. Men konkurrensen om odlingsbar jord riskerar att leda världen mot nya konflikter och fördjupade klyftor.9067http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=9072&epslanguage=svRegeringen ökar anslagen för forskning och innovation med 4 miljarder under den kommande fyraårsperioden. Det framgår av regeringens promemoria som skissar upp huvuddragen i den kommande forsknings- och innovationspropositionen. 9072http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=9037&epslanguage=svMer forskning och kunskapsutveckling behövs om Sverige ska klara miljömålen. Det skriver Naturvårdsverket i sin fördjupande utvärdering av miljö- och generationsmålen. 9037http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=9071&epslanguage=svMarina föroreningar, Diffusa källor, och Säkra livsmedel är namnet på de tre områden som Formas forskarråd har beslutat att utlysa medel inom under hösten 2012. 9071http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=9066&epslanguage=svSocialstyrelsen och Jordbruksverket har fått ett gemensamt uppdrag att upprätta en nationell samverkansgrupp mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Gruppens arbete ska pågå till och med 2017.9066http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=9070&epslanguage=svVarje år lägger staten två miljarder på klimatforskning. För att det ska bli tydligare hur forskningen bidrar till klimatmålen utlovar regeringen en samlad årlig redovisning av såväl forskningens kostnader som resultat. 9070