http://sustainability/Nyheter från Formas tidning Miljöforskning60http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8912&epslanguage=svTema: Växter bas i ekonomin. Sveriges ska utnyttja naturresurser effektivare och ekonomin ska grundas på förnybara råvaror. 8912http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8901&epslanguage=svFörhoppningar finns nu på en hållbar användning av förnyelsebara produkter och energi, som kan ersätta fossila och ändliga resurser.8901http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8826&epslanguage=svMan kan genom bioraffinering framställa en mängd olika nyttigheter av biomassa från sockerrörsodlingar och skog. 8826http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8878&epslanguage=svProduktionen av etanol och andra gröna kemikalier från skogsråvara förväntas öka den svenska skogsindustrins konkurrenskraft.8878http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8890&epslanguage=svDet går att ersätta konventionella oljebaserade plaster.8890http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8893&epslanguage=svLignin kan användas i kemiska byggstenar, varav en del i sin tur går till bland annat parfymer, medicin och tillsatser för livsmedel.8893http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8876&epslanguage=svVäxters upptag av olika kväveformer är betydligt mer komplext än vad man tidigare trott och innefattar även kväve i organisk form.8876http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8894&epslanguage=svSkog och ekonomi i balans. Går det att uppnå?8894http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8839&epslanguage=sv- Jag är en stark försvarare av Formas och Mistras verksamheter och den forskning som får stöd den vägen.8839http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8903&epslanguage=svKan kraftiga regn och avbrott på vattenledningarna göra oss magsjuka?8903http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8900&epslanguage=svReningsverken speglar hur vi använder kemikalier. Kemikalier kan där belasta miljön via det renade vattnet eller avloppsslammet. En färsk avhandling vid Umeå universitet visar att de svenska avloppsreningsverken visserligen renar vattnet i hög grad. Men vissa kemikalier, som till exempel läkemedel sam ämnen i hygienprodukter, avlägsnas inte lika effektivt.8900http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8852&epslanguage=svNär bioenergi eldas, kommer den koldioxid som en gång bands i trädet ut i atmosfären. Därför beskrivs bioenergi ofta som koldioxidneutralt. Det är att förenkla alltför mycket, konstaterar forskare vid Göteborgs universitet. Användningen av bioenergi har stor påverkan på ekosystemen och det kan ta allt mellan 2 och 100 år för olika biobränslen att bli koldioxidneutrala.8852http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8882&epslanguage=svAtt tillsatser av spårmetaller kan förbättra produktionen av biogas är känt. En aktuell avhandling vid Linköpings universitet visar vilka metaller det gäller och hur det går till.8882http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8877&epslanguage=svTorrefiering innebär att biomassa värms upp till en temperatur på 250-350°C utan syre. Detta studeras av en forskargrupp vid Umeå universitet, som just fått 9,5 miljoner kronor av de 69 miljoner som tilldelats forskningsprojektet SECTOR. Medlen kommer från EU:s sjunde ramprogram. Härigenom får umeåforskarna ytterligare tre år på sig att utveckla torrefieringsbaserade tekniker och marknadsintroduktion av torrefierade produkter som fasta hållbara energibärare.8877http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8885&epslanguage=svVågenergi utgör en stor oexploaterad källa till förnybar energi. Uppsala universitet bedriver forskning om vågkraft vid en anläggning utanför Lysekil. I sin avhandling har Jens Engström visat hur anläggningens nuvarande aggregat kan förbättras för att kunna omvandla ännu mer av vågornas energi till elektricitet.8885http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8888&epslanguage=svBifångsten minskar, och det skapas fler marina skyddsområden. Det är några resultat som miljömärkning av fisk och fisken har lett till. 8888http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8891&epslanguage=svSmå barn är särskilt utsatta, eftersom de kryper på golvet och stoppar saker i munnen.8891http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8895&epslanguage=svEn avhandling i kemi vid Umeå universitet visar på möjligheter att använda datamodeller som verktyg för att ta fram information för riskbedömning av industrikemikalier. Metoden kan bidra till att minska antalet djurförsök i framtiden. 8895http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8892&epslanguage=svÖver 200 personer fyllde dansgolvet på gamla hederliga Nalen på Gata Regerings 74 i Stockholm en vinterdag 2012. Men det blev inte dans, utan strömhopp av engagerade personer och projekt som hade fått pengar av Delegationen för Hållbara städer. 8892http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8913&epslanguage=svDen 1 mars 2012 öppnade Formas tre utlysningar. Dessa är Formas årliga öppna utlysning, FoU-projekt till unga forskare samt mobilitetsstöd till unga forskare.8913http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8883&epslanguage=svNästan sju miljoner ton vete. Mer än elva miljoner ton ris. Detta är vad som förstörs årligen i Sydostasien på grund av de föroreningar som marknära ozon står för. Enligt en ny studie minskas också veteskördarna i Nordamerika med över en miljon ton varje år. Det innebär att föroreningarna har effekter långt bort från källan.8883http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8898&epslanguage=svDen lilla tånglaken ska bli Östersjöns nya varningssignal. Den spelar en viktig roll när det gäller att övervaka tillståndet i havet. Forskningsresultat visar bland annat att tånglaken drabbas av fler störningar i fortplantningen än vad som tidigare varit känt.8898http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8884&epslanguage=svGenetiska data från shetlandsponnyer blev den pusselbit som fattades. Nu har forskare förstått varför engelska fullblod springer så mycket snabbare och längre än andra hästraser.8884http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8887&epslanguage=svAlger som sköljts upp på land kan komma till nytta. I februari 2012 startade IVL Svenska Miljöinstitutet ett fullskaligt pilotprojekt i Trelleborg för att återvinna fosfor ur alger som sköljts upp på land. Projektet ska utveckla en teknisk lösning för fosforåtervinning av organiskt avfall som är bemängt med kadmium. 8887http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8854&epslanguage=svMånga faktorer påverkar hur landskapet ser ut. Ny forskning från Stockholms universitet visar att för att bevara och utöka en biologisk mångfald krävs klara strategier för hur markerna sköts. Studien tyder även på att bete är viktigt för att skydda och främja artrikedom. 8854http://miljoforskning.formas.se/Templates/Pages/Article.aspx?id=8851&epslanguage=svGenom att äta färre kalorier kan man bromsa åldrandet, och åldersrelaterade sjukdomar som cancer och åldersdiabetes kan dröja. Ju tidigare man minskar intaget av kalorier, desto större effekt får det. Forskare vid Göteborgs universitet har identifierat ett av de enzym som är nyckeln till åldrandeprocessen.8851