Man kan fråga sig varifrån virket skall komma i framtiden för att mätta hungern på virkesråvara i de snabbväxande ekonomierna? Kommer denna utveckling att bryta trenden med fallande reala priser för skogsprodukter mot stigande realpriser? Kommer utvecklingen att leda till en nedgång eller renässans av svensk skogsnäring?
För att bättre försöka förstå vart utvecklingen är på väg för skogssektorn i dessa snabbt växande ekonomier och den globala konsekvensen av detta, har IIASA's styrelse beslutat att institutet ska starta nya studier av skogssektorerna i Kina och Indien samt utföra globala skogs- och virkesanalyser.
Kina stort behov av skogsråvara
Kina har under en femårsperiod utvecklats till en av världens största marknader för skogsråvara och skogsindustriella produkter. Den totala konsumtionen av industriellt virke i Kina är idag av storleksordningen 270 miljoner m3 (uttryckt i rundvirkesekvivalenter_RVE), vilket är mer än tre gånger Sveriges årliga avverkning. Under de senaste fem åren har den officiella rundvirkesimporten ökat från 5 till 25 miljoner m3. Importen av skogsindustriella produkter (i RVE) har sedan 1997 ökat fran 40 miljoner till 120 miljoner m3 2004. Utförda analyser pekar på att Kina kan fortsatta med en uthållig ekonomisk tillväxt av 7–8 procent per år under de närmaste 10–15 åren. Detta kommer att medföra en fortsatt kraftig efterfrågan på skogsråvara och skogsindustriella produkter i Kina.
Indien kräver än mer
Omkring år 2020 kommer Indien att ha en befolkning på omkring 1.25 miljarder människor av vilka ca 70 procent är i åldersgruppen 16–65 år, vilket kommer att utgöra världens största arbetande och konsumerande befolkning. Det betyder att när Kina's tillväxt börjar stagnera kommer Indien att bli ledande i ekonomisk tillväxt. Utblicken för den Indiska ekonomin är en årlig tillväxt på 6.5–7 procent per år. Konsumtionen av industrivirke är idag omkring 50 miljoner m3 per år och kan mycket väl vara 100–120 miljoner m3 år 2020. Kunskapen om skogstillgångarna och avverkningsmöjligheterna i Indien är begränsade men det är klart att Indien bara kan tillgodose en bråkdel av detta framtida virkesbehov via självförsörjning.
Konsumtionen av industrivirke ökar likaledes betydligt i Latin Amerika (120 miljoner m3 per år 1990 och minst 200 miljoner m3 år 2020) och i andra länder i Sydostasien såsom Sydkorea, Malaysia, Thailand och Indonesien.
Allt detta är förmodligen positivt ur socioekonomisk utvecklingssynpunkt. Men den övergripande frågan är om nuvarande och framtida avverkningar i dessa regioner är uthålliga nog för att möta den stora efterfrågan på virke. En annan fråga är vilka miljökonsekvenserna blir av dessa uttag.
Brist på tillförlitliga data
Det svåra problemet med att analysera skogstillgångar och avverkningar i de snabbt växande ekonomierna är bristen på tillförlitliga data och mångfalden av motsägande information. Det är därför i nuläget svårt att få en klar bild av hur uthålliga skogsresurserna och avverkningarna är i dessa ekonomier.
Avverkningsplatserna i Papua Nya Guinea skyddas av beväpnade vakter.
Det är mest troligt att suget på virke och skogsindustriella produkter driver illegala avverkningar och överavverkningar (avverkning över den uthålliga nivån). Ingen vet exakt hur stora de illegala avverkningarna är men de är betydande i Kina, Ryssland, Sydostasien, Afrika och Latinamerika. De illegala avverkningarna orsakar ett stort antal ekonomiska och sociala sjukdomstillstånd där de utförs. Dessutom orsakar de i flesta fall en degenerering av miljön.
Gränsen mellan illegal avverkning och överavverkning är oftast diffus. Baserad på nuvarande kunskapsnivå uppskattar vi att Kina har en illegal-respektive överavverkning på 120 miljoner m3 per år, Indonesien 30–55 miljoner m3, i Papa New Guinea är skogen slutavverkad inom 10–15 år, etc.
Skogen eldas upp
Så här långt har vi diskuterat utvecklingen för industrivirke i de snabbt tillväxande ekonomierna. Till denna bild skall läggas utvecklingen av vedkonsumtion för energiproduktion. Det har i de flesta stora existerande energistudier antagits eller varit slutsatsen att vedanvändning för energiproduktion i de snabbt växande ekonomierna kommer snabbt att ersättas med kommersiella energislag (olja, gas, etc.). Men verkligheten ser annorlunda ut.
Diagrammet visar flödet av skogsråvara uttryckt i miljoner rundvirkesekvivalenter år 2003 i Asien.
Huvuddelen av avverkningarna i Indien är för energiproduktion. Över sextio procent av de totala avverknigarna i Latinamerika är för energiändamål och bilden är liknande för Afrika. Anledningen till att verkligheten ser annorlunda ut än prognoserna är de höga priserna för de s k kommersiella energislagen. Med de höga energipriserna har stora delar av befolkningarna i de snabbväxande ekonomierna inte råd att använda de moderna energislagen. Med förväntade framtida reala energipriser kommer antagligen istället konsumtionen av ved for energiproduktion, speciellt träkol, att öka avsevärt i t ex Kina, Indien, Afrika och Latinamerika. Denna utveckling kommer att öka trycket på skogsresurserna i de snabbt växande ekonomierna.
Author
:
Sten Nilsson
är vice vd och programchef för skogsforskningen vid Institute for Applied Systems Analysis (IIASA), Laxenburg, Österrike.