Våren 2010 utlyste Formas, Energimyndigheten, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket och Trafikverket gemensamt forskningsmedel för interdisciplinära, systeminriktade och praktiknära forskningsprojekt om städer och stadsutveckling. Bakgrunden var bland annat den kartläggning som Regeringens delegation för hållbara städer (DHS) låtit genomföra. Den visade att olika finansiärer i huvudsak stöder forskning inriktade på sektorsspecifika frågor och att en samordning mellan finansiärerna krävs för att stimulera forskning med den integrerade ansats som ständigt efterlyses. Hösten 2010 fördelades sammanlagt 33 miljoner kronor (Formas bidrag var 15 miljoner kronor) till de sex högst rankade projekten inriktade på integration och medborgardeltagande, energi, transporter och klimat. Under de kommande tre åren ingår dessa projekt i ett gemensamt nätverk som också följs upp av finansiärerna gemensamt. DHS´ sammanställning av erfarenheterna från den gemensamma utlysningen berättar om en hel del merarbete, men framför allt positivt gensvar från såväl forskare som granskare och ett stort antal nyskapande förslag till ämnesövergripande samarbeten mellan forskare och praktiker.
Sociala och kulturella aspekter
Hösten 2009 fick Boverket, Formas, Riksantikvarieämbetet och Arkitekturmuseet det gemensamma uppdraget att visa hur sociala och kulturella aspekter kan prioriteras särskilt i arbetet för en hållbar stadsutveckling och hur arkitekturens samlande och innovativa roll kan lyftas fram. Särskild uppmärksamhet skulle också riktas mot de möjligheter som finns för en positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap. Slutrapporten som redovisades till Regeringen 1 mars i år lyfter fram ett antal utmaningar inom det stadspolitiska arbetet, bland annat behovet av en nationell stadspolitik med en helhetssyn på staden. Den redovisar också en långsiktig plan för fortsatt samverkan mellan de fyra myndigheterna, bland annat kommer en gemensam webbportal med goda exempel att byggas upp och 16 november ordnas ett seminarium på Världskulturmuseet i Göteborg på temat Den kulturella dimensionen.
Forskningen inom det kulturvetenskapliga området är starkt eftersatt. Kunskapen om sambanden mellan människa och byggd miljö är mycket bristfällig. Här finns ett antal ”förgivettaganden” som inte belagts genom forskning. Detta är några av slutsatserna från den analys av forskningsbehovet som Formas tagit fram som en del av det ovan nämnda regeringsuppdraget. Vikten av att kunskapen kommer till användning och nytta samt forskning om hur kunskapsöverföring går till lyfts också fram. Listan på forskningsbehov kan göras lång men vissa positiva förändringar kan ändå skönjas vid en jämförelse med Formas föregående kunskapssammanställning från 2004. Den största positiva förändringen märks för klimat- och energifrågor, ekosystemtjänster och miljöekonomi, men också inom området socialt hållbar stadsutveckling, bland annat vad gäller förändringsprocesser, maktrelationer och intressekonflikter.
Många turer på Slussen. Kunskapen om sambanden mellan människa och byggd miljö är mycket bristfällig. Exempel på detta är de många turerna i planeringen av nya Slussen i Stockholm, där tusentals människor passerar varje morgon. Trafikanter av alla slag har synpunkter, som kanske borde ha varit med redan från början i planeringen. Foto: Denny Lorentzen.
Prioriterat forskningsområde
Hållbara städer är ett av de sju forskningsområden som av Formas identifierats som särskilt relevanta för framtidens miljöforskning i Sverige. Städerna innebär både möjligheter och hot för att hantera de stora samhälleliga utmaningarna som bland annat finns formulerade i Lund-deklarationen.
Analysen lyfter fram behovet av forskning med ett övergripande mångvetenskapligt och sektorsövergripande förhållningssätt. Det finns behov av både långsiktig, disciplinövergripande forskning och fördjupning inom enskilda discipliner. Som prioriterade forskningsfrågor anges: Staden som system, Bebyggelseplanering, Relationen stad-land, Hållbar och resurseffektiv bebyggelse med låg energianvändning, Stadsinfrastruktur, kommunikation och transporter samt Vanor, beteende och anpassning av samhället. Analys av miljöforskning och förslag till forskningsstrategi 2011-2016. Analys av ett regeringsuppdrag. Rapport R4:2011.
80 MSEK till arkitekturforskning
I april 2011 beslutade Formas forskarråd att bevilja totalt 50 miljoner kronor till två så kallade starka forskningsmiljöer med inriktning på arkitekturens teori och metod, med säte på Chalmers respektive KTH, samt 30 miljoner till en ny nationell forskarskola. Bakgrunden var den utvärdering av svensk arkitekturforskning 1995-2005 som Formas tog fram 2006 och som visade på en problematisk situation. Arkitekturforskningen bedömdes som svag och fragmenterad, i avsaknad av kritisk massa och utan internationell konkurrenskraft. Forskningsområdet definierades i Formas forskningsstrategi 2009-2014 som ett ”svagt men för samhället viktigt forskningsområde, som krävde särskilda insatser. En utvärdering av satsningen kommer att ske efter halva tiden som underlag för beslut om fortsatt stöd.
URBAN-NET slut - forskningen fortsätter
Forskare från Frankrike, Nederländerna, Spanien, Portugal, Tyskland och Turkiet arbetar tillsammans med svenska forskare i de fem forskningsprojekt som finansierats i den andra utlysningen inom URBAN-NET. Projekten handlar om deltagande i planering, om integrering av ekosystemtjänster i planeringen, om handelns lokalisering ur ett tid-rumsperspektiv, om konsumenters transportproblem samt om termisk komfort i stadsmiljön. URBAN-NET-projektet, med syfte att koordinera och finansiera transnationell forskning om uthållig stadsutveckling i Europa avslutades dock formellt i april i år.
URBAN-NEXUS startar
Det europeiska samarbetet inom hållbar stadsutveckling får nu sin fortsättning bland annat inom det treåriga EU projektet URBAN-NEXUS som involverar såväl forskare, forskningsfinansiärer som andra aktörer inom stadsutvecklingsområdet. URBAN-NEXUS syftar till att integrera forskning-praktik-policy genom att bygga upp och utveckla ett långsiktigt samarbete och en strukturerad dialog mellan parterna för att utbyta erfarenheter och kunskap om hållbar stadsutveckling och omsätta dessa i praktiken. URBAN-NEXUS fokuserar kring ett antal teman Klimatanpassning, Hälsa och livskvalitet, Hållbar markanvändning, Integrerad stadsutveckling och Integrated Information and Monitoring. Formas är huvudansvarig för temat Hållbar markanvändning.
Living Labs
Vid Formas forskarrådsmöte den 8 juni 2011 beslutades om en riktad utlysning inom stadsutvecklingområdet med inriktning på forskningskonceptet Living Labs. Utlysningen syftar till att stödja utvecklingen av ett antal Living Labs i anknytning till aktuella planerings- och byggprojekt med miljöprofil. Särskilt forskare från samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner inbjuds att söka.
Utlysningen omfattar 5 miljoner kronor per år under 3 år från och med 2012. Utlysningen bygger på ett samarbete med VINNOVA men diskussioner om samverkan pågår även med andra aktörer.
JPI URBAN EUROPE
Fjorton länder har gått samman och driver med Österrike och Holland i spetsen arbetet med en omfattande och storskalig forskningsfinansiering (JPI Joint Programming Initiative) inom stadsutvecklingsområdet under namnet URBAN EUROPE. Utifrån ett helhetsperspektiv på stadsutveckling analyseras behovet av europeiskt forskningssamarbete för att möta de stora globala utmaningarna. Behovet av disciplin- och sektorsövergripande ansatser och samverkan mellan forskning, praktik och policy är en grundbult och lyfts fram i alla formuleringar. Ett antal integrerade framtidsbilder har formulerats: Liveable City 2050, Pioneer City 2050, Entrepreneurial City 2050, Connected City 2050, samtliga med människors livskvalitet i centrum och med tekniken som medel. Samtliga nordiska länder medverkar. VINNOVA är svensk nod i samverkan med andra svenska finansiärer inom området som Formas. En pilotfas som även innefattar en pilotutlysning planeras till våren 2012 och diskussioner pågår om inriktning och teman.