Klimatförändringarna är redan här. Skyfall i Göteborg i mitten av augusti fyllde källare och stängde av vägar. En stigande havsnivå hotar redan nu stora delar av stadens centrum.
Båda är exempel på effekter av klimatförändringen som vi kommer att se mer av i framtiden. Regnmängderna under höst, vinter och vår kommer att stiga, vilket ökar risken för skred, medan somrarna kommer att ge extremt väder som värmeböljor och skyfall.
Havsnivån i Göteborg har stigit med två decimeter det senaste århundradet och stigningen går allt snabbare. Under 2000-talet har vattnet vid två tillfällen tagit sig över den nivå som räknas som extremt högt högvatten.
Säkerhetsnivåer för nya hus
Stadsplanerarna har tagit konsekvenserna av detta. Det finns rekommendationer i översiktsplanen som följs upp i detaljplanen. Där gäller säkerhetsnivåer som innebär att man måste bygga en meter över nivån för extremt högt högvatten. För samhällsviktiga funktioner är gränsen två meter över nivån.
Men det finns problem kvar att lösa. Vad gör man med bebyggelse som redan finns? Stora delar av Göteborgs centrum ligger redan idag mycket lågt. Dessutom finns områden mitt i centrala staden som väntar på att bebyggas. Det kan bli oerhört attraktiva områden — om det går att lösa problemet med att dessa hamnar under vatten vid lågtryck när havsnivån stiger.
Frihamnen — reträtt eller försvar
Ett sådant område är Frihamnen, tidigare angöringsplats för bananbåtarna bland annat. Den ligger strax under Göta Älvbron, tvärs över älven från stadens absoluta centrum.
Frihamnen är det praktiska exempel som ska behandlas i forskningsprojektet Samordnad ansats för anpassning av städer till klimatrelaterade risker. Projektet stöds av Formas, bland andra.
Projektkoordinatorn Sofia Thorsson, docent i naturgeografi vid Göteborgs Universitet, berättar att forskarna kommer att utgå från strategier för Frihamnen som gjorts av Mistra Urban Futures. De två strategier som valts ut är Retreat och Defend.
I Retreat, reträtt, har man en begränsad bebyggelse, i stället anlägger man stora parker på de gamla hårdgjorda ytorna i hamnområdet. Man tillåter därmed översvämningar då och då.
I scenariet Defend, försvara, bygger man höga kanter som beräknas stå emot översvämningarna och skydda den täta bebyggelse som uppförs innanför. Man förbereder sig också för att kunna pumpa bort stigande nivåer av dagvatten.
Helhetsperspektiv
Det som forskarna bland annat ska komplettera Mistra Urban Futures strategier med är hur stadsdelen även kan anpassas för extrema temperaturer och försämrad luftkvalitet.
Enkelt uttryckt så kan temperaturen sänkas sommartid genom att man planterar växtlighet mellan husen. Detta påverkar luftkvalitén på två sätt: 1 Växtligheten förhindrar luftväxling och därmed att föroreningar blåser bort, 2 Växtligheten absorberar eller filtrerar föroreningarna. Återstår att se vilken effekt som dominerar.
— Vi tillför ett helhetsperspektiv, säger Sofia Thorsson.
I det helhetsperspektivet ingår en sårbarhetsanalys för invånarna i Göteborg. Den går ut på att man identifierar riskgrupper. Det kan vara människor med olika sjukdomstillstånd som är känsliga för värme eller luftföroreningar, människor som inte kan språket tillräckligt bra för att ta till sig information, eller villaägare som hotas av översvämningar eller skred.
Tjänstemän in i projektet
När riskgrupperna är identifierade ska representanter för dem intervjuas, liksom kommunala tjänstemän som har ansvar för dessa grupper och kommunala politiker.
Det senare är ett led i den uttalade ambitionen att samarbeta med praktiker.
— Vi ska presentera projektet för en rad planerare i Göteborg för att få respons. Sedan ska vi ha med den här gruppen i hela projektet för att säkra upp det så att vi gör rätt saker, säger Sofia Thorsson.
Utöver forskare som naturgeografer, atmosfärkemister, geotekniker och socioekonomer finns Ulf Moback med i projektet från början till slut. Han är översiktsplanchef vid Stadsbyggnadskontoret, samordnar kommunens Extrema vädergrupp och går under namnet Vattenskräcken.
— Samarbetet mellan forskare och praktiker är det göteborgska stuket, säger han.
Han tycker egentligen inte att det är så stor skillnad på det forskarna och praktikerna gör.
— Även vi i offentlig förvaltning ligger väldigt nära forskningen även om vi inte doktorerat, säger han.
Det är han som ska se till att rätt människor kommer med i den grupp av planerare som ska följa projektet.
Verktyg för planering
Det forskarna vill ge planerarna är ett verktyg för att hantera klimatrelaterade risker. I en så kallad multikriterieanalys, MCA, Multi Criteria Analysis, ska man vikta risker och konsekvenser som värme, översvämningar, dålig luft, skred och ras.
Grunden för analysen är termisk komfortmodellering, alltså människors upplevelse av temperatur, luftkvalitetsmodellering, naturolycksriskbedömning, sårbarhetsanalysen samt intervjuer med allmänhet och nyckelrepresentanter för relevanta verksamheter om välbefinnande och upplevd välfärd.
Multikriterieanalysen, som är ett verktyg som utvecklats vid SGI, Statens Geotekniska Institut, innebär att information från olika källor som intervjuer och gruppdiskussioner med experter och den som påverkas av ett strategibeslut förs in tillsammans med fakta från tidigare studier och information som tillkommit i processen.
Innovation och samverkan
Forskarnas utgångspunkt är att den anpassning som krävs för att möta ett föränderligt klimat också kan erbjuda möjligheter för innovativa lösningar. En viktig del av projektet är därför att utveckla och föreslå innovativa planeringsstrategier.
— Det att vi har en helhetssyn med mål att komma längre är spännande, tycker jag. I Göteborg händer det mycket, man satsar mycket. Det finns ett intresse från staden att göra något bra, och man lyssnar på forskarna. Det här är möjligheternas tid för att samverka och göra spännande saker, säger Sofia Thorsson.