Sverige har historiskt sett varit relativt förskonat från naturkatastrofer. Massrörelser såsom skred och ras har dock utgjort ett undantag. Som en naturlig följd av nedisning, landhöjning, ett starkt säsongsbetonat klimat och intensiv exploatering av känsliga markområden, har vid flera tillfällen betydande mängder jord- och stenmaterial satts i rörelse och orsakat förödelse runt om i landet.
Förestående klimatförändringar kommer att öka riskerna.
Traditionellt sett har direkta skador på liv, egendom och infrastruktur varit i fokus när man bedömt massrörelsernas skadeverkan och potential. Konsekvenser för hälsa och ekosystem har varit av mindre intresse. Det betyder att man tidigare ej har uppmärksammat risken för att massrörelser av jord skulle kunna fungera som en effektiv spridningsväg för föroreningar från mark till ytvatten.
Förorenad mark i Sverige
I Sverige finns drygt 80 000 identifierade områden som är eller misstänks vara förorenade. Metaller, arsenik, halogenerade klorväten och dioxiner är de vanligast förekommande föroreningarna vid de mest prioriterade och akuta objekten i landet enligt länsstyrelsernas sammanställning.
Föroreningar. De vanligast förekommande/misstänkt förekommande föroreningarna inom de av länsstyrelserna 216 högst prioriterade förorenade områdena 2008. I Sverige finns drygt 80 000 identifierade områden som är eller misstänks vara förorenade. Av dem bedöms 1 400 objekt tillhöra den högsta riskklassen, riskklass 1, enligt MIFO, Metodik för inventering av förorenade områden, och 16 000 objekt riskklass 2. Ill: Naturvårdsverket 2009.
Då de flesta av de identifierade områdena kan härledas till industriell verksamhet som varit beroende av vatten för produktion och/eller transport, är en stor andel av områdena belägna utmed kustområden, sjöar och vattendrag. Hårt trafikerade farleder och hamnområden är speciellt drabbade.
Ras och skred i Sverige
Sträckor med bristfällig stabilitet finns längs med de flesta av våra större ytvattensystem. Göta älvdalen utgör förmodligen det största riskområdet i det här avseendet. Göta Älv kantas av flertalet industritomter med lång verksamhetshistoria, och Göta Älvdalen är det mest utsatta området i Sverige när det gäller risken för skred och ras. Skred i lera som involverat hundratusentals upp till miljontals kubikmeter material har vid upprepade tillfällen åstadkommit stor förödelse.
Göta älv är dricksvattentäkt för 700 000 personer. Den används som recipient för behandlat avloppsvatten och som farled, och den är av stor samhällsekonomisk betydelse.
Nipras i silt och finsand förekommer frekvent utmed samtliga större Norrlandsälvar. Ras, skred och erosionsangrepp har vid flertalet tillfällen dokumenterats utmed såväl Klarälven som Ångermanälven och Piteälven för att nämna några övriga utsatta områden.
Dessutom förekommer slamströmmar – vilket är strömmar av vattenmättad jord och vatten – och moränskred i brant terräng runt om i landet - från fjällen i norr till de stora förkastningszonerna vid Vättern i söder.
Massrörelser. De mest massrörelsedrabbade ytvattensystemen i Sverige (namn; antal dokumenterade massrörelser; andel av totalt antal dokumenterade händelser). *Övriga = Ytvattensystem längs med vilka ≤5 massrörelser dokumenterats. SGI:s skreddatabas, 2010
Markföroreningar och skredrisk
Såväl förorenade markområden som områden med risk för massrörelser finns alltså i stor utsträckning längs våra större ytvattensystem. I de fall dessa områden överlappar varandra, föreligger en risk för en ökad spridning av föroreningarna genom ras och skred. Förorenad jord kan genom massrörelsen förflyttas upp till markytan vilket leder till en ökad exponeringsrisk.
Stora mängder av förorenad jord kan förflyttas ut i ytvattnet. De svallvågor som bildas kan föra med sig material kilometervis uppströms och tiotals kilometer nedströms på en tidsskala på minuter till timmar. Dessa svallvågor kan vidare orsaka ytterligare mobilisering av material, sediment såväl som föroreningar, då de når och eroderar omkringliggande strandområden.
Skulle massrörelsen leda till dämning, kan översvämning leda till utlakning och mobilisering av föroreningar i områden uppströms.
Ångermanälven, Klarälven, Viskan
Ett aktuellt examensarbete har studerat situationen längs delar av Ångermanälven, Klarälven och Viskan. Med hjälp av GIS kombineras där stabilitetsutredningar med koordinater för identifierade, potentiellt förorenade markområden samt miljöfarliga verksamheter.
Längs Klarälven påvisas 36 potentiellt förorenade områden och nio miljöfarliga verksamheter inom skredkänsliga områden. Tretton respektive två ligger inom direkt skredkänsliga områden. Elva av de tretton potentiellt förorenade områdena har inventerats enligt Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden, men inget har dock klassats som riskklass 1, den högsta riskklassen.
Detta är anmärkningsvärt, eftersom det i flertalet fall rör sig om ganska omfattande och allvarliga föroreningar. Massrörelser på grund av ras och skred beaktas generellt inte med avseende på spridningsrisker, och den reella risken kan därmed vara underskattad. Liknande resultat erhölls för såväl Viskan som Ångermanälven. Tabellen nedan sammanfattar resultatet av undersökningarna.
Skredkänsligt. Antal identifierade potentiellt förorenade områden och miljöfarliga verksamheter inom skredkänsliga områden längs med delar av Viskan, Klarälven och Ångermanälven.
Klimatförändringar
Massrörelser ingår i en naturlig process som strävar efter att utjämna höjdskillnaderna i landskapet. Jordart, jordens vatteninnehåll och släntlutning är några av de parametrar som är styrande för processen. Antalet massrörelser kommer att öka med framtida klimatförändringar och därmed också risken för att föroreningar – primärt eller sekundärt – dras med ut i vattendraget.
Enligt SMHI:s klimatscenarier för Sverige kommer vi att få ökad årsmedelnederbörd och fler tillfällen med extremregn. Nederbördens inverkar på grundvattennivån har en direkt effekt på markens vatteninnehåll och därmed porvattentrycket. Detta ger en sämre hållfasthet i jorden och inverkar därför negativt på stabiliteten. Nederbörden påverkar också flödet i våra vattendrag, och beroende på vattendragens geometri finns risk för förändringar i erosionsbilden, både var gäller yt-, strand- och bottenerosion. Och som följd påverkas slänternas stabilitet.
I det fortlöpande arbetet med riskbedömning av förorenade områden, tillsyn av miljöfarlig verksamhet och inte minst regional utveckling får inte risken för föroreningsspridning till följd av massrörelser negligeras.
Skred i förorenade områden
Forskning inom projektet ”Skred i förorenade områden – föroreningsspridning till ytvattendrag i dag och vid ett förändrat klimat” bedrivs i samarbete mellan Statens geotekniska institut, SGI, och Lunds Tekniska Högskola, LTH. Projektet finansieras av Formas och SGI. Kontaktperson på SGI är Gunnel Göransson, e-post: gunnel.goransson@swedgeo.se, tel 031-7786567.
Author
:
Maria Åkesson
är tidigare examensarbetare vid Statens geotekniska institut, SGI, och Lunds universitet, LU (nu doktorand vid LU)
Gunnel Göransson
är doktorand vid SGI
David Bendz
är avdelningschef vid SGI
Magnus Larson
är professor vid Lunds tekniska högskola
Literature:
Göransson, G., D. Bendz, P.M. Larson, (2009) Combining landslide and contaminant risk: a preliminary assessment, Journal of Soils and Sediments: Volume 9, Issue1, Page 33.
Hultén, C., Olsson, M., Rankka, K., Svahn, V., Odén, K., Engdahl, M., 2005. Släntstabilitet i jord. Underlag för handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat. Deluppdrag 1. SGI Varia 560:1. Statens geotekniska institut
Åkesson, M (2010).Mass movements as contamination carriers in surface water systems – Swedish experiences and risks, Examensarbete i geologi vid Lunds Universitet, Kvartärgeologi, no. 253, Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper, Enheten för geologi, Lunds universitet.