Sustainability Issue #4 oktober 2011

This is printed from sustainability.formas.se, last updated 2011-11-29 14:31:37

Navigation

Change language

Search

Main content

Namn & Nytt
PrintPrint

På nya poster i Formas omvärld:

 SLU:s rektor har utsett professor Göran Ericsson att efterträda Kjell Danell som professor i viltekologi, landets hittills enda professur i viltekologi. Göran Ericsson kommer närmast från en professur i vilt- och fisketurism vid SLU. Han leder idag temaforskningsprogrammet Vilt och Skog och regeringsuppdrag om den nya älgförvaltningen. Ericsson sitter också i SLU:s styrelse.

 Generaldirektör Tomas Kåberger lämnar Energimyndigheten och blir styrelseordförande i nybildade Japan Renewable Energy Foundation.

 Catherina Fored, har utsetts till ny förbundsdirektör för Sveriges Arkitekter. Hon är arkitekt SAR/MSA och för närvarande arbetschef och delägare i byggföretaget Folkhem. Catherina Fored har tidigare bland annat varit kontorschef på FFNS, projektledare vid bomässan H99 och chef för projektenheten vid Statens Fastighetsverk. Catherina Fored tillträder till årsskiftet 2011/2012 och efterträder Staffan Carenholm som då avgår med pension.

 Eva Karlsson, vd för SKF Sverige har utsetts till ny ledamot i styrelsen för Chalmers tekniska högskola AB, högskolestyrelsen. Genom detta stärks banden ytterligare med SKF – ett stort och framgångsrikt exportbolag, inte minst på de nya marknaderna i Sydostasien. Eva Karlsson, är civilingenjör från Luleå tekniska universitet och har arbetat på SKF sedan 1991 i olika tjänster inom tillverkningen. Sedan 2005 har hon varit ansvarig för produktutvecklingen i industridivisionen. I Chalmers högskolestyrelse blir hon en av fyra kvinnor bland de sju externa representanterna.

 Dr Barbara Lee, USA och professor Kornelia Smalla, Tyskland har båda utsetts till hedersdoktorer vid fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, SLU Alnarp.

 Barbara Lee är verksam vid Marshfield Clinic Research Foundation, Wisconsin, USA och uppmärksammas för sina insatser att förebygga skador bland barn och ungdomar inom lantbrukssektorn. Hennes insatser har bidragit till att barnolycksfallen inom sektorn i USA har minskat med 50 procent sedan 1998. Barbara Lee har i USA etablerat ett nationellt centrum för barn och ungdomars hälsa och säkerhet på landsbygden och i lantbruket. Hennes forskning har utgjort underlag för North American Guidelines for Children’s Agricultural Tasks.

 Kornelia Smalla är vetenskaplig direktör vid Julius Kühn Institut och professor vid universitetet i Braunschweig i Tyskland. Hon är en av förgrundsgestalterna inom ekologisk mikrobiologi. Hennes forskning knyter ihop miljömässiga, medicinska och växtproduktionsrelaterade frågeställningar. Kornelia Smalla har ett mycket gott samarbete med forskare inom området Hortikultur vid SLU i Alnarp och har bland annat varit med i uppbyggnaden av forskarskolan μHORT. Kornelia Smalla är en värdefull resurs i ett flertal av de doktorand- och forskningsprojekt som bedrivs inom hortikultur vid LSU; exempelvis bevattningsvatten och spridningskälla för antibiotikaresistens via fältodlade grönsaker och bär, samspel mellan gråmögel och biologiska bekämpningsmedel i ekologisk jordgubbsodling samt hälsostatus i slutna odlingssystem.

 Maria Norrfalk är ny hedersdoktor vid SLU. Norrfalk är utbildad jägmästare och har under sin karriär bland annat arbetat som generaldirektör både för Skogsstyrelsen och för Sida. Norrfalk har haft ett stort antal externa styrelseuppdrag och andra förtroendeuppdrag. Under 1993-2001 satt hon i SLUs styrelse och bland de nuvarande uppdragen är hon styrelseledamot i Sveaskog AB. Norrfalk har under sin karriär bidragit till att föra ut resultat från forskningen i praktisk verksamhet. Som styrelseordförande för Future Forests bidrar Norrfalk aktivt till att utveckla en hållbar förvaltning av naturresursen skog samt att utveckla samspelet mellan den traditionella skogsforskningen och samhällsvetenskap och humaniora.

 Ny hedersdoktor vid SLU är även Karl-Gustaf Löfgren, senior professor i nationalekonomi. Löfgren doktorerade 1977 vid Umeå universitet där han fortfarande verkar. I slutet av 1970-talet utnämndes han till professor i skogsekonomi vid SLU och bidrog till att institutionen för skogsekonomi blev en av de ledande forskningsmiljöerna i världen i ämnet. Karl-Gustaf är invald i såväl Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien som Kungliga Vetenskapsakademien. Löfgren har en närmast unik bredd i sin forskning. Han har publicerat vetenskapliga artiklar och böcker inom så vitt skilda fält av ekonomiämnet som skogsekonomi, miljöekonomi, arbetsmarknadsteori, välfärdsekonomi, makroekonomi och offentlig ekonomi.

 Suzanne de Laval får 2011 års stipendium från Einar Mattssons stiftelse. Stipendiet får hon för arbetet med att ge unga bättre förutsättningar att lära sig om arkitektur och samhällsbyggande. Stiftelsen förvaltas av Arkitekturmuseet och delar årligen ut bidrag för studier och forskning inom och utom Sverige i byggteknik och fastighetsförvaltning. Företaget Einar Mattssons Byggnads AB grundades av Einar Mattsson 1935.

 Kemiingenjören och doktoranden Elisabeth Wetterlund, Linköpings universitet, har mottagit The Mikhalevich Award för sitt arbete inom skogsforskningsprogrammet Optimal Localisation of Biofuel Production on a European Scale.

 Arkitektfirman White och byggherren Midroc har belönats med Malmö stads stadsbyggnadspris, miljöutmärkelsen Årets Gröna Lans 2011. Fastigheten Jungmannen i stadsdelen Västra hamnen är enligt Midroc sannolikt landets mest klimatsmarta kontorshus och ett gott exempel på hur arkitektur och teknik samspelar för optimal hållbarhet. Både Boverkets energikrav och kraven för Green Building överträffas med råge i Jungmannen.

 Ann Marie Eilersen är ny forskningssekreterare på Formas. Ann Marie Eilersen är danska, är disputerad inom miljöteknologi och har arbetat många år som lektor på Danmarks Tekniska Universitet. Hon har tidigare varit ledamot i beredningsgrupper på Formas.

 Mattias Norrby, AgrD , är ny forskningssekreterare med ansvar för frågor rörande djurhälsa och veterinärmedicin inom jordbruk och livsmedel för Formas räkning inom Sverige, Norden och Europa. Mattias har en agronomie doktorsexamen i djurfysiologi från institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Efter doktorsexamen har Mattias jobbat som forskningsingenjör med hormonanalyser och metodutveckling vid heminstitutionen.

 Maria Enblom, tidigare webbansvarig på Vetenskapsrådet, är ny webbansvarig på Forskningsrådet Formas, där hon efterträtt Emilie von Essen.

Responsible for this page: Birgitta Bruzelius

Journal links

Miljöforskning oktober 2011

Inledare

Slussen - vardagens Gröna Lund Att planera städer och stadsdelar är svårt. Ännu svårare är det att planera om städer och bygga nytt där redan gamla lösningar finns manifesterade i gator och byggna...

Tema

Hållbar stad social och teknisk Gräsrotsplanering och fungerande ekosystem är nödvändiga i städernas skenande utveckling både på höjden och i markplanet. Forskning pekar på att den sociala dimensio... Stadsforskning hett område Drygt hälften av jordens befolkning bor i städer. Och städerna växer i ett allt snabbare tempo. Samtidigt minskar befolkningen i mindre städer. Denna utveckling öppn... Ekosystem sliter i städer Trots att grönområden har stor betydelse för städers klimat och för människors välbefinnande är kunskap om detta bristfällig bland stadsplanerare. Pollinering av väx... Gräsrot i social stadsförnyelse Kvinnor har radikaliserat det demokratiska systemet och förändrat grunderna för medborgarskapet i sig. Känslor är grundläggande för att förstå hur diskriminering, se... Stad för barn i farten Både trygg och spännande ska en stadsmiljö vara för att inbjuda barn till lek och rörelse. Tioåringar är i den livsfas, då intresset för att utforska omgivningarna b... Varför går vi i staden? Hur ska stadsmiljön utformas för att stimulera trafikanter att välja färdsättet gång framför andra sätt att förflytta sig? Det ska forskare ta reda på genom att stud... Plats som motverkar våld Fyra gånger fler kvinnor än män undviker att gå ut ensamma. Ett skäl är att det oftast är kvinnor som faller offer för våldtäkt. Men rädslan är inte alltid grundad p... Stråk förenar Malmös stadsdelar Från Rosengård till Västra hamnen. Malmö stad fick år 2009 ekonomiskt stöd från Delegationen för hållbar stadsutveckling för att utveckla ett stråk som ska knyta sam... Arkitekturforskning vädrar morgonluft Svensk arkitekturforskning har nu chansen att förnyas. Formas fattade i april 2011 beslut om att tilldela arkitekturskolorna vid KTH, Chalmers, Lunds tekniska högsko... Att planera för ett nytt klimat Hur kan staden anpassas till ett förändrat klimat? Det ska ett forskningsprojekt i Göteborg ta reda på. I projektet, där forskare från olika discipliner samarbetar m... Bästa möjliga teknik bara början När världen urbaniseras i rasande fart, är energi en av de begränsade resurser som efterfrågas i allt större utsträckning. EU bedömer att det mest prioriterade områd... Solenergi i stadsplanering Solenergi måste ses som en av framtidens mest intressanta energikällor. I Sverige strålar solen ungefär lika mycket som i mellaneuropa. Instrålningen skulle kunna tä...

Intervjun

Samlat grepp på hav och vatten En ny myndighet, Havs- och vattenmyndigheten (HaV), har från 1 juli i år det samlade ansvaret för miljön i våra hav och vattendrag. Regeringen ger 2,3 miljarder till...

Övriga artiklar

Skred kan sprida miljögift Skred, ras och erosion förekommer längs våra svenska kustområden, sjöar och vattendrag. I samband med sådana naturfenomen kan miljögifter från förorenad mark spridas... Grön gatufasad ger tystare innergård Buller på innergårdar kan vara oerhört störande. Att ljudet kan studsa och förstärkas mellan väggarna, märker nog de flesta som har fönster mot gården. Bullernivån ä... Västkustens jätteostron kartläggs Det japanska jätteostronet upptäcktes i stora mängder längst den svenska Västkusten 2007. I dag finns över 200 kända platser med jätteostron i Sverige, varav merpart... Stadsdelar kan miljöcertifieras Allt fler byggnader miljöcertifieras i Sverige. Efterfrågan ökar snabbt. Byggföretag, kommuner och myndigheter har även börjat ta ett större grepp: att miljöcertifie... Vad tål Östersjön? Augusti månad brukar innehålla mycket matnyttigt om vatten. Så även 2011. Då handlade det också om Östersjön, såväl på Finlands ambassad som på ett kustseminarium un... Hittar vingelsjuka hos katt Det har länge varit svårt att diagnosticera den dödliga vingelsjukan hos katter. Vingelsjuka är en dödlig virussjukdom hos katt som länge har varit svår att diagnost... Producentansvar lösning för fattiga länders elavfall Hur kan man lagstifta för att undvika att farligt avfall dumpas och förgiftar människor och natur i fattiga länder? Att införa producentansvar kan vara en lösning, v... Räddar hotad mussla Tjockskalig målarmussla är Europas mest hotade musselart. Nu satsas 4,9 miljoner euro i ett projekt som syftar till att rädda musslan och förbättra vattenkvalitet oc... Sverige näst sämst på naturhänsyn De nordiska länderna ligger i botten när det gäller att ta hänsyn till naturen vid skogsavverkning. Finland är sämst och Sverige näst sämst på naturhänsyn. Australie... Underkända politiker och separata landsting Norrlänningar blir alltmer missnöjda med hur dagens politiker agerar för att gynna sysselsättning och företagande. Och de flesta norrlänningar vill fortfarande inte ...

Notiser

46 nya miljoner till Tvärlivs Forskningsprogrammet Tvärlivs har hittills satsat 95 miljoner kronor på att utveckla en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelssektor. I slutet av september beslöt ... SLU utvecklar datorsystem för polarforskning I början av hösten 2011 beviljade EU:s sjunde ramprogram det hittills största enskilda anslaget för forskning i norra polarområdet. Ungefär 70 miljoner kronor anslog... 15 svenska forskare fick anslag från ERC Europeiska forskningsrådet har i sin fjärde utlysning för unga framstående forskare gett pengar till 15 forskare vid svenska lärosäten. Fröbildningens genetik och me... Mer döda bottnar i Östersjön Ett internationellt forskarlag rapporterar att syrehalterna i kustnära vatten i Östersjön har minskat, vilket leder till fler och större områden med syrebrist och bo... Råd utvärderar miljöforskning I januari 2012 startar Mistra Council for Environmental Evaluation, MCEE, sin verksamhet med att utvärdera miljöforskningen. I september 2011 fattades beslutet om vi... Fisk vill också ha rent hemma Sjöhästarnas närmsta släkting kantnålen vill ha det prydligt omkring sig. Den gillar inte när hemmet är täckt av slemmiga alger, något som blir allt vanligare på hav... Granskog lagrar kol bäst Gran är det bästa trädslaget i södra Sverige när det gäller att lagra kol maximalt. Tall och björk, som växte på samma marktyp i Halland, hade inte samma kolinlagri... Snö kan slå ut fjällväxter Växtsjukdomar kan påverka hur ett ändrat klimat påverkar kolbalansen. Det sker genom att de förändrar växtsamhällenas sammansättning. Triadskogsbruk för mångfald Triadskogsbruk har prövats på vissa håll i Nordamerika. Det innebär att skogslandskapet delas in i tre skötseltyper: skog för intensiv fiberproduktion, skog med natu... Byar förvaltar skog Etiopien avskogas. För att bromsa detta, görs försök att överlåta förvaltningen av naturskog till lokalbefolkningen. En avhandling från SLU visar hur den nya förvalt... Elektronik klar för klimatsatellit Att förstå och förutspå klimatförändringar är en av mänsklighetens största utmaningar detta århundrade. Chalmersforskare har nu utvecklat en noggrann mätutrustning s...

Resultat av forskning

Det ligger i luften… Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. … eller finns i sjön Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Havsbotten Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas.

Namn & Nytt

Personer på nya befattningarPå nya poster i Formas omvärld:

Further links

Footer