Sustainability Issue #4 november 2010

This is printed from sustainability.formas.se, last updated 2010-10-05 13:37:54

Navigation

Change language

Search

Main content

PrintPrint
Att kommunicera osäkra data

Att kommunicera osäkra data

By Birgitta Johansson
Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 4/2010

Gruppdiskussioner utifrån tre scenarier var ett uppskattat inslag när de tio projekten inom Formas satsning ”Miljögifter och könsskillnader” hade halvtidsseminarium i september. Forskarna träffades tillsammans med Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket.

Alla projekten är i full gång. De handlar om könsspecifika effekter av bland annat hormonstörande ämnen, bisfenol A, neurotoxiska ämnen, kadmium och arsenik. Forskarna arbetar med bland annat riskvärdering, epidemiologiska studier, in vitro- och in vivo-studier samt beteendestudier på möss.

Var tydlig. Forskare ska skilja på egna värderingar och vad de vet respektive inte vet, anser professor Sven Ove Hansson vid KTH.

Vissa könsskillnader har man redan kunnat se. Och det här kan i förlängningen leda till regler som gör att män och kvinnor inte behandlas lika i till exempel arbetslivet. Lagstiftningen när det gäller könsskillnader är idag ganska svag. Desto viktigare är det att forska och arbeta med frågan. Forskningen kan också ge som resultat att man identifierar känsliga grupper överhuvudtaget, inte bara efter kön.

– Men könsskillnader när det gäller kemikalier måste lyftas fram. Frågan lyfter inte sig själv, sade Marie Vahter, Karolinska institutet.

Dagen leddes av professor Sven Ove Hansson, KTH, och det var han som hade skrivit ihop scenarierna: Information om osäkra data, Särbehandling av gravida och Diskriminering på arbetsplatsen. Diskussionerna handlade om de dilemman som uppstår när rätt osäkra data om risker ska kommuniceras och ställas mot positiva effekter av olika produkter.

Säg också vad du inte vet

”Säg vad du vet – och säg också vad du inte vet.” Det här är Sven Ove Hanssons devis för riskkommunikation till beslutsfattare och allmänhet. Säg ”Jag känner inte till någon skadlig effekt, men det finns inga bevis för att substansen inte är skadlig”.

– En grundregel i all kommunikation är också att vara väldigt tydlig med vad du vet som forskare och vad som är egna värderingar, sade Sven Ove Hansson. ”Som forskare vet jag det här. Dessutom tycker jag personligen så här, men detta är kontroversiellt bland forskare”. Det här är ett bra sätt att uttrycka sig, även om det kan vara svårt med journalister.

– Det är viktigt att redovisa osäkerheter för allmänheten. Om det finns misstankar om högriskgrupper så berätta det, och tala inte bara om en genom - snittsgrupp. Om det kan finnas misstankar om en intressekonflikt – att forskningen är finansierad av ett företag – så var öppen med det också.

Author :

Birgitta Johansson Formas

Responsible for this page: Birgitta Bruzelius

Journal links

Miljöforskning november 2010

Inledare

Vart tog de vägen? Vart har de tagit vägen? De där som brukar komma glidande runt uddarna i skärgården tidiga morgnar medan vattnet ligger spegelblankt innan vinden börjat blåsa? Ja...

Tema

Global forskning mobiliserar Det nordiska Toppforskningsinitiativet, Joint programming bland EU:s medlemsländer och en global allians för forskning om jordbrukets växthusgaser. EU-parlamentet sa... Livligt internationellt samarbete Ekonomiskt stöd till enskilda forskares internationella engagemang och samverkan med finansiärer i andra länder för forskning över landsgränserna. Det är Formas sätt... Formas koordinerar nytt EU projekt: VISION RD4SD Formas förhandlar i skrivande stund med EU kommissionen om ett kontrakt på en så kallade “coordinated action” som har till syfte att ta fram verktyg som säkerställer... Bonus för Östersjöforskningen Flera års ansträngningar av forskningsfinansiärer runt Östersjön har nyligen krönts med framgång. EU-parlamentet har beslutat att satsa en halv miljard svenska krono... ERA-Net koordinerar Genom samarbete mellan nationella och regionala forskningsfinansiärer inom det europeiska forkningsområdet, The European Research Area, ERA, hoppas man på förstärkta... Eracobuild för hållbart bygge ERANET FÖR BYGGFORSKNING Eracobuild är ett nätverk inom EU av nationella forskningsfinansiärer och – administratörer, som fokuserar på forskning för hållbar utveckli... Nordisk storsatsning på klimat, energi och miljö Norden kan möta utmaningarna med klimat förändringar genom att förena minskade utsläpp med ekonomisk tillväxt. Det är målet för Toppforskningsinitiativet, den störst... Hur förgiftad är vår miljö? En gemensam orsak bakom problem med havsmiljö, klimat och biologisk mångfald är spridning av kemikalier. Forskning om kemikaliers miljö- och hälsoeffekter resulterar... Global allians mot växthusgaser Tre forskare har utsetts att representera Sverige i en Global Research Alliance, GRA som Miljöforskning skrev om i förra numret. Där ska forskare världen runt försök... Kan vi binda in mer kol i jordbruksmarken? Koldioxid lagras i stora mängder i svenska skogar, men även jordbruksmark skulle kunna ta upp mer kol. Högre kolhalter ökar dessutom markens bördighet. Här presenter... GRA-Husdjur: Fodret boven i dramat Att metan bildas när djuren omsätter foder är välkänt. Det har man vetat inom husdjursforskningen i över hundra år. Och det betraktas som ett problem, eftersom det g... Brandforskare samlas kring elden Häpnad, överraskning, samsyn. Forskning kring skogs bränder är ett högst aktuellt ämne för att bevara den biologiska mångfalden i klimathotens tid. Det europeiska pr... Bättre stad ger bättre liv Sedan den 1 maj pågår en sex månader lång världs - utställning i Shanghai. Temat är Better City Better Life och man räknar med 70–100 miljoner besökare, varav 95 pro...

Intervjun

Forskning oljar exportaffärer Svensk miljöteknik exporteras bäst med systemförsäljning i långa affärer som syftar till att lösa infrastrukturella problem i andra länder. Det säger Anders Hallersj...

Övriga artiklar

Att kommunicera osäkra data Gruppdiskussioner utifrån tre scenarier var ett uppskattat inslag när de tio projekten inom Formas satsning ”Miljögifter och könsskillnader” hade halvtidsseminarium ... Forum för miljöforskning 2011 – MATEN En miljard undernärda och en annan miljard övernärda. Vad händer med maten globalt och lokalt? 150+33 miljoner från Formas Framtida innovationer är ett ämne bland sex starka forskningsmiljöer som totalt får 150 miljoner kronor av Formas. Forskningsmedel för hållbar stadsutveckling går bl... 2700 skogsforskare på världskongress i Söul International Union of Forest Research Organisation, IUFRO, är en samarbetsorganisation för världens skogsforskare. Den har 700 medlemsorganisationer i 110 länder oc... Forum för giftfri miljö Den 18 november 2010 ordnar Kemikalieinspektionen en konferens på Summit Solna Gate. Premiär för biologiskt betat utsäde Sedan många år använder flera lantbrukare biologiskt betat utsäde för att förebygga sjukdomar i korn och vete. Preparatet bygger på en bakterie. En djärv forskare pr... Nystart för antibiotika Under 70 år har världen missbrukat antibiotika som gemensam resurs. Under en konferens vid Uppsala universitet enades deltagarna bland annat om att se antibiotika so... Norrländska svältsnören – cykelstigar från förr Om du är på vandring genom en norrländsk skog och plötsligt befinner dig på en smal väg som slingrar sig fram genom landskapet, kan du vara ganska säker på att du hi... Ejdrarna minskar kraftigt i Östersjön Är det storskaliga förändringar i ekosystemen som tar död på ejdern? Skärgårdsstiftelsen, Världsnaturfonden WWF, Statens Veterinärmedicinska Anstalt SVA och Svenska ... Mitt i världens vatten Glöm inte gammal kunskap. Det brukar sägas under Världsvatten veckan, och i år framfördes det tydligare än någonsin. Översvämningarna i Pakistan är bara ett av många...

Notiser

Byggdoks databas åter sökbar Byggdoks unika databas med 320 000 referenser lades ned 2006, men innehållet är nu fritt sökbart tack vare Avdelningen för byggnadsmaterial vid LTH. Mångfaldsforskning saknar bredd År 2001 gjorde regeringen en särskild satsning på forsknings - området biologisk mångfald. En utvärdering av projekt, finansierade av Vetenskapsrådet och Forskningsr... Mångfald får världspanel I juni 2010 enades världens länder om att inrätta en internationell panel för biologiskt mångfald liknande IPCC på klimatområdet: IBPES Intergovernmental science-pol... 40 miljoner till livsmedelsbranschen Fjorton projekt om en hållbar och konkurrenskraftig svensk livsmedelsbransch har beviljats medel av det Tvärvetenskapliga Forskningsprogrammet för Livsmedel (TvärLiv... Nytt svenskt biosfärområde invigt Unesco har godkänt Sveriges ansökan om att utse Vänerskärgården med Kinnekulle till nytt biosfärområde inom programmet Man and the Biosphere. Området invigdes i sept... Slemmasken världens längsta djur Långsnöre, Lineus longissimus, är världens längsta djur och kan bli upp till 50 meter lång. Den är mycket tunn och ligger ofta ligger hop slingrad till ett litet ... Papper vinner Att prenumerera på en papperstidning i Europa ger mindre klimatpåverkan än att läsa tidningen på nätet i 30 minuter. Papperspåsen är ett mycket konkurrenskraftigt al...

Resultat av forskning

Styr generna vår livskvalitet? Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Djurens villkor i naturen Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Marken vi ärvde Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas.

Further links

Footer