”Bevara biologisk mångfald i städer: Kanteffekter och trampeffekter i bevarad natur i bostadsområden”
Clas Florgård (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Stad och Land, SLU.
E-post: clas.florgard@sol.slu.se.
Järvafältet, Stockholm.
Att bevarar den befintliga naturen som grönytor har en lång historia i Norden, men det krävs kunskap om hur växtligheten klarar den omställning den utsätts för. I Finland och Kanada har man studerat effekter i vegetationen beroende på tramp och etablering av nya skogsbryn. I den här studien har motsvarande gjorts i Stockholm.
En inventering genomfördes på provytor i skogar i bebyggda områden i Stockholmsregionen. Inga samband kunde iakttas avseende avstånd från skogsbryn eller avstånd från stigar. Vegetationen var likartat påverkad. Ett trampslitage kan inte uteslutas, men om det förekom var det jämnt fördelat över ytan utan samband med stigarna. Från tidigare studier vet man också att barn rör sig utan att styras av stigar. Resultatet skiljer sig markant från motsvarande studier i Helsingfors och Edmonton. En anledning kan vara skillnader i hur skogarna tidigare
brukats.
”Ska vi kompensera för skadade naturvärden och i så fall hur?”
Jesper Persson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från SLU.
E-post: jesper.persson@lt.slu.se.
Miljökompensation av skadad natur i samband med byggnation och anläggning kan tyckas rimlig och framhålls av många som nödvändig. Idén med kompensation är att bibehålla kvalitén på miljön och genomförs idag som resultat av nya bostadsområden eller vägar. Ett allt mer aktuellt problem är att många förespråkar kompensation medan andra uppfattar den som provocerande. Syftet med detta projekt var att undersöka hur olika aktörer uppfattar miljökompensation och beskriva hur den fungerar som planeringsverktyg.
Resultat av en enkätundersökning visade att värderingarna skiljer sig åt mellan olika vetenskapliga discipliner. Två grupper sticker ut. Dels är det biologerna som vill undvika att manipulera naturen för mycket och dels landskapsarkitekter som vill maximera nytta och skapa natur. När det gäller sociala aspekter skiljer landskapsarkitekterna också ut sig. Det är den grupp som absolut tycker att man ska kompensera för rekreation, landskapsbild och kulturhistoriska naturmiljöer. De anser även att fritidsintressen ska få påverka val av kompensationsåtgärder. Det mest intressanta är dock att de sammantagna värderingarna stämmer illa med värderingar som ligger till grund för de riktlinjer och lagar som finns.
”Modellstaden - Gemenskap och hållbarhet”
Mark Graham (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Stockholms universitet.
E-post: mark.graham@socat.su.se.
I de flesta officiella skrivelser om hållbar stadsutveckling förutsätts att det ska finnas en känsla av gemenskap som ger gemensam identitet, tillhörighet och engagemang. I projektet undersöktes hur denna slags gemenskap utvecklats i stadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm. Arbetet omfattar deltagande observation och intervjuer av samtliga aktörer som varit inblandade i planering och byggande samt enkäter bland de boende.
I planeringen tycktes de boende främst ha uppfattats som individer snarare än som medlemmar av en igenkännbar socialgemenskap eller gruppering. Ett framträdande drag i visionen var att stadsdelen skulle vara ”stadsmässig” – en förlängning av innerstaden och inte en förort. I idén fanns ett antagande att det skulle skapa en specifik form av urban socialitet som i förlängningen skulle främja hållbarhet. Stadsmässigheten, kretsloppstanken och tillgängligheten är dock inte tydligt relaterade till varandra och deras inflytande på hållbarheten inte klargjord.
Ursprungsplanen för Hammarby Sjöstad negligerar hållbarhetens sociala dimension. Det finns mycket små praktiska möjligheter för de boende att påverka utvecklingen eftersom systemet/modellen tar hand om nästan allting. Frågan är om vi överhuvudtaget behöver gemenskap för att främja eller uppmuntra hållbarhet? Resultatet av undersökningen pekar på behovet av större flexibilitet vid utformning av stadsdelen, fler möjligheter för de boende att delta och påverka stadsdelens utveckling och en stadsplanering som inkorporerar de boendes förslag och behov.
Responsible for this page: Birgitta Bruzelius