Begreppet biologisk mångfald definieras i FNs konvention om Biologisk mångfald som: ”variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, från landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem samt de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem”. Biologisk mångfald är betydelsefull på flera nivåer:
- Genetisk mångfald inom en art
- En mångfald arter inom ett ekosystem
- En mångfald ekosystem eller livsmiljöer
Befolkningstillväxt och urbanisering är två reella hot mot den biologiska mångfalden, som vi ironiskt nog är beroende av för vår existens.
Till de största utmaningarna som mänskligheten står inför hör uppgiften att hejda ett alltmer accelererande utdöende av arter samt utarmning av den biologiska mångfalden och ekosystemens förmåga att bistå oss med ekologiska tjänster.
I klimatförändringarnas spår ökar dock den ekologiska medvetenheten. Allt fler beslutsfattare förstår vikten av en fungerande förvaltning och ett omfattande skydd av värdefulla naturmiljöer. Det är i år 200 år sedan världens kanske mest kände biolog Charles Darwin föddes, vilket firas med utställningar och seminarier i hela världen. I Sverige firas 100-års jubileum för våra äldsta nationalparker och under hösten invigs Kosterhavets nationalpark i Västra Götaland. Denna blivande marina nationalpark är den första i sitt slag i Sverige och sträcker sig över ett 370 kvadratkilometer stort område som i huvudsak består av vatten. Kosterhavet är en unik miljö i Sverige med korallrev och en artrikedom som saknar motstycke i andra svenska havsområden.
Naturresurser och miljö
Forskning om hållbar användning av naturresurser och ekosystem är ett av Formas fem centrala forskningsteman för framtiden. I forskningsstrategin för 2009–2012 skriver Formas ”Forskning behövs för att ge samhället underlag till en hållbar användning av naturresurser och ekosystem, för att förnybara naturresurser ska kunna ersätta icke förnybara och för att miljön inte ska påverkas negativt. Forskning är viktig också för att bevara biologisk mångfald.”
Även om extra mycket pengar satsas på detta område under 2009–2012 så är biologisk mångfald ingen ”nykomling” i forskningssammanhang. Formas hade år 2006 en särskilt utlysning för forskningsprojekt om ”Hållbar förvaltning av biologisk mångfald”.
Regeringen har i den senaste forskningspropositionen identifierat förvaltning och nyttjande av naturresurser, ekosystemstjänster och biologisk mångfald, både på land och till havs, som strategiskt viktiga områden för Sverige. Formas har huvudansvaret för att fördela sammanlagt 295 Mkr till förstärkning av fakultetsmedel för svenska universitet och högskolor inom områdena ”Havsmiljöforskning” och ”Effekter på naturresurser, ekosystemtjänster och biologisk mångfald”. Dessutom samverkar Formas med Vinnova i fördelning av medel (200 Mkr) inom området ”Hållbart nyttjande av naturresurser”. Denna strategiska utlysning stängde den 16 mars (2009) och beslut om fördelning av medel kommer att fattas av regeringen i samband med höstens budgetproposition.
Förutom de strategiska medel som går direkt till universitet och högskolor i form av fakultetsmedel, har Formas även fått i uppdrag av regeringen att fördela projektmedel som kan sökas av enskilda forskare eller forskargrupper. Här handlar det om sammanlagt 65 Mkr per år mellan 2009 och 2012 som ska fördelas på projekt inom områdena ”Havsmiljöforskning”, ”Effekter på naturresurser, ekosystemtjänster och biologisk mångfald” och ”Hållbart nyttjande av naturresurser”.
På initiativ av regeringen avsatte riksdagen år 2001 440 Mkr till forskning om biologisk mångfald. Denna särskilda satsning kommer under 2009 att utvärderas av Formas och Vetenskapsrådet gemensamt. Syftet med utvärderingen är att i ett internationellt och nationellt perspektiv bedöma av forskningens vetenskapliga kvalitet, användarvärde och relevans för en hållbar samhällsutveckling. Formas har även ett regeringsuppdrag att i år utvärdera den marina miljöforskningen i Sverige. Forskningsprojekt, som är finansierade av Formas och Naturvårdsverket ska ingå, liksom vissa delar av den forskning som finansieras av Mistra och Fiskeriverket.
Forskning över gränserna
Formas är involverad i ett tiotal s.k. ERA-net (European Research Area-network). ERAnet är europeiska samarbetsprojekt, vars övergripande syfte är att skapa kontakter och samarbeten mellan forskningsfinansiärer. Dessutom skapar ERA-neten samarbeten mellan olika forskargrupper, universitet och högskolor runt om i Europa i och med utlysningar av transnationella forskningsprojekt. Inom området biodiversitet finns två ERAnet där Formas är samarbetspartner och finansiär – BiodivERsA och BONUS.
ERA-net BiodivERsA startade 2005 med syftet att skapa effektiva samarbeten mellan forskningsfinansiärer och mellan forskare inom området biodiversitet. I BiodivERsA ingår samarbetspartners från 19 forskningsfinansiärer från 15 länder i Europa. Från Sverige medverkar Formas, Vetenskapsrådet och Naturvårdsverket. Under hösten 2007 hade BiodivERsA sin första utlysning av medel för finansiering av transnationella forskningsprojekt. Under första delen av 2009 börjar forskning bedrivas i tolv projekt, varav fem projekt har svensk medverkan. De svenska forskare som deltar i olika BiodivERsA-projekt finns vid SLU i Alnarp, Uppsala Universitet, Lunds Universitet, Lindköpings Universitet och Naturhistoriska Riksmuseet.
BONUS är i strikt mening inget ERA-net längre, utan är numer en samarbetsform som kallas ERA-net+, där det huvudsakliga syftet är att lysa ut medel för finansiering av transnationella forskningsprojekt. BONUS+ innebär också att EU går in med delfinansiering till projekten. I januari 2009 startade officiellt de projekt som finansieras genom BONUS+. I 15 av de 16 projekten finns svenska forskare och universitet/högskolor representerade. Flertalet projekt handlar om hur Östersjöns miljö förvaltas och hur denna kan förbättras. Dock finns projekt med mer biologiskt fokus. Projektet ”BaltGene – Baltic Sea Genetic Biodiversity” är ett samarbete mellan flera svenska universitet och högskolor, samt lärosäten i Polen, Finland och Ryssland. Projektet syftar till att kartlägga de hot som finns mot genetisk diversitet i Östersjön, exempelvis i form av fiske, klimatförändringar och förluster av viktiga livsmiljöer. Man kommer även att undersöka hur rådande förvaltning, politik och lagar påverkar genetisk diversitet och hur denna kunskap kan leda fram till nya sätt att förvalta den genetiska mångfalden bland marina växter, alger och djur.
Projektet ”BAZOOCA – Baltic Zooplankton Cascades” – är ett samarbete mellan flera svenska universitet och institut och lärosäten i Danmark, Finland och Norge. I BAZOOCA ska man undersöka hur introduktionen av en ny art, i detta fall den lilla kammaneten Mnemiopsis, påverkar den existerande födoväven och den biologiska mångfalden i Östersjön. Främst är det zooplankton som ska studeras men även kammanetens påverkan på fisksamhällen kommer att belysas (se sid 22).