Under de miljarder år, som liv har funnits på jorden, har arter uppstått och försvunnit. Men aldrig tidigare har antalet arter, som försvunnit så fort, varit så stort som under det senaste seklet. En femtedel av världens däggdjur är nu hotade av utrotning. För 150 år sedan kom Charles Darwin ut med sin bok om Arternas ursprung, ett paradigmskifte om hur arter har uppkommit, blomstrat och försvunnit. Miljöforskning uppmärksammar detta genom att ge några glimtar av den forskning, som Formas stöder inom biologisk mångfald.
Genetisk mångfald inom en art, mångfald av arter inom ett ekosystem och mångfald av ekosystem på global nivå är alla viktiga för människans existens. Forskning om biologisk mångfald och ett hållbart nyttjande av naturresurser förutsätter insatser från flera vetenskapsområden och innefattar hållbarhetens tre dimensioner: den ekologiska, den ekonomiska och den sociala. Vad kostar då biologisk mångfald och vilket ekonomiskt värde har den för jord- och skogsbruk? Man behöver bara tänka på honungsbiet, vars ekosystemtjänst pollination kan vara värd mycket pengar. Den nuvarande förlusten av pollinerande bin medför mycket stora kostnader för jordbruket i USA och Kina.
En annan fråga är hur djurarter klarade sig vid tidigare klimatförändringar. I ett stort internationellt projekt ska forskare nu gå 50 000 år tillbaka i tiden genom att studera fossil, som kan visa om arterna flyttat eller dött ut. Det historiska landskapet har stor betydelse för hur många och vilka växter vi idag finner på våra ängar och betesmarker. Med hjälp av Sveriges unika kartmaterial kan forskarna besvara frågor kring det moderna jordbrukslandskapets framväxt och hur det har påverkat den biologiska mångfalden.
Miljögifter kan snabbt leda till minskad genetisk variation. Individer som klarar det aktuella giftet lyckas bäst med att föra sina gener vidare till kommande generationer och det genetiska materialet hos de känsliga individerna förloras. Till synes starka populationer kan ha en låg genetisk variation. Det visar studier på hoppkräftor, vars generationstid är så kort som 15–50 dagar. Sedan två år pågår omfattande undersökningar av Gullmarsfjordens plankton i flera projektet finansierade av Formas och EU för att följa invasionen av den amerikanska kammaneten.
Vem är rädd för vargen? Det studerar forskare i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om människors känslor för förvaltningen av den biologiska mångfalden. Psykologiska faktorer är i många fall viktigare än objektiva fakta för människors attityder. gädda, lax och sill har vitt skilda genetiska populationsstrukturer. Genetisk kunskap behövs för att skapa en biologiskt uthållig förvaltning av dessa arter i Östersjön. Fiske och utsättning av fisk riskerar annars att leda till minskad genetisk variation och därmed försämrad anpassningsförmåga till yttre förändringar.
Klimatet påverkar både insekter och bränder, som i sin tur påverkar den biologiska mångfalden. I internationella projekt tas nu fram kunskap för att naturvårdare ska veta hur de ska stabilisera den biologiska mångfalden. Svampar ger träden näring. I marken finns drygt tusen arter av svampar som lever i symbios med trädrötter.
Author
:
Birgitta Bruzelius
chefredaktör
E-mail:
birgitta.bruzelius@formas.se