”Rumsliga strukturer för kunskapsutveckling – kontorsbyggnadens användbarhet”
Jesper Steen (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Arkitekturskolan, KTH.
E-post: jesper.steen@arch.kth.se
Vilken utformning av kontoret stödjer kunskapsutbytet i den verksamhet som använder lokalerna? Diskussionen har länge handlat om väggar eller ej och många har förkunnat att rumslig öppenhet bidrar till mer interaktion och kunskapsutbyte. Syftet med projektet var att försöka ta reda på hur det verkligen förhåller sig. Kunskapsutbytet i sig är svårt att studera. Man får koncentrera sig på interaktionen som potential för det innehållsliga utbytet. Studien visar inte på något förväntat enkelt samband mellan förekomsten av väggar och hur ofta kontorsarbetare samtalar med kolleger. Observationer av 1 500 personer i sex olika verksamheter och kontorsutformning visar att varje individ i genomsnitt har ett till två spontana samtal med andra per timme.
Variationerna sammanhänger framför allt med typ av arbetsuppgifter. Chefer och experter har mer interaktion oavsett rumslig lösning och de som hanterar ärenden per telefon har mer interaktion i det öppna kontoret. Personer som är mer visuellt tillgängliga har relativt fler kontakter. Chefer har en tendens i mer synliga lägen – chefsrollen sammanhänger tydligen med att se och synas. Mycket talar också för att den information man får genom att se sina kolleger har betydelse både för interaktionen och effektiviteten i arbetet. Det är skälet till att ett program för analys av visibiliteten utifrån hur lokaler används nu utvecklats som stöd i designarbetet. Det finns ett uppenbart behov av nya arkitektoniska lösningar som bättre balanserar mellan krav på visuell tillgänglighet och ljudmässig ostördhet. Det finns också behov av att utveckla mer genomtänkta strategier för kunskapsföretagens byggda miljöer, strategier som aktivt samverkar med övriga ledningsstrategier och bidrar till den dynamik och kreativitet som allmänt efterfrågas.
”Värdeskapande och kundnytta i industrialiserat byggande”
Anders Ekholm (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Byggvetenskaper, LTH.
E-post: Anders.Ekholm@caad.lth.se.
Pågående industrialisering av byggandet med inspiration från leantänkandet uppmärksammar behovet av nya metoder att skapa värde för både deltagare och kunder i projektarbetet. Det behövs kunskap om projektarbete både avseende övergripande organisation med fokus på kundvärde och att skapa deltagarvärde genom samarbete. Kommunikation, samverkan, kompetens och värderingar är viktiga faktorer.
Projektering i samverkan för bättre resultat.
Trots goda föresatser beter sig människan ofta kontraproduktivt när hon känner osäkerhet eller obehag. Inflytande från faktorer baserade på mänskliga relationer när det gäller identifikation och hantering av problem, lärande, motivation och psykologiskt försvar är inte fullt klarlagt i byggsammanhang och praktiska arbetsmetoder behöver utvecklas. Metoder ska inte föreskriva ett givet tillvägagångssätt utan vara en verktygslåda eller angreppssätt som kan anpassas i olika sammanhang.
Projektet har genomförts som ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Lunds universitet och Danmarks tekniska universitet. Det svenska bidraget fokuserar på rollen hos en ”interventionist”, en oberoende aktör med uppgift att ingripa och stödja gruppen, att utarbeta arbetssätt som leder till ökat värdeskapande. I projektet undersöks hypotesen att en interventionist behövs för att öppna upp det psykologiska försvaret och främja ett öppet lärande så att deltagarna kan omvärdera sina referensramar och synsätt på problemet.
Interventionistens uppdrag är att skapa ett gynnsamt arbetsklimat så att psykologiska försvarsmekanismer inte aktiveras och förstör grunden för ett lyckosamt samarbete. Utöver att stödja gruppens arbete att utveckla sin egen värdeskapande och problemlösande förmåga inriktades arbetet också på att hjälpa gruppen hantera sitt eget psykologiska försvar. Om detta hanteras korrekt kan ett lärande av högre ordning ske samtidigt som villkoren för problemlösning och motivation stärks.
Responsible for this page: Birgitta Bruzelius