De projekt som får medel handlar till exempel om hur vi ska kunna anpassa oss till ett varmare klimat, hur den biologiska mångfalden ska kunna bevaras, effekter av antibiotikaresistens, genetik hos växter och djur samt om virusangrepp på bin. Avfall och återvinning, ”sjuka hus” samt stadens offentliga rum och platsens poetik är ytterligare exempel på aktuell forskning som får pengar.
– Det är glädjande att se att andelen kvinnor bland de projektledare som nu beviljas medel ligger på 46 procent, det vill säga i år är kvinnorna i stort sett lika bra som männen på att hämta hem medel från Formas, säger professor Anna Ledin, Formas huvudsekreterare. Hela 65 procent av dem som får anställningar som forskarassistenter är kvinnor. Detta bådar gott för framtiden när det gäller att uppnå ökad jämställdhet mellan kvinnor och män i forskarvärlden.
Kidscape II
Kidscape är ett internationellt forskningsprojekt som bygger på en tidigare studie av hur förskolornas utemiljöer inverkar på barnens fysiska aktivitet, solexponering och koncentrationsförmåga. Kidscape fick då stöd från Formas för att utveckla studierna på olika breddgrader, i olika topografier och olika kulturmiljöer.
– Vi fick nästan samma resultat i Malmö som i en stad i North Carolina, USA, trots att barnen lever i helt olika klimat och landskap, berättar projektledaren Cecilia Boldemann, docent vid Karolinska institutet.
– Om förskolebarn har en fin utemiljö, är de ute mycket och får D-vitamin via solen utan att bli brända. En fin utemiljö = minst 3 000 kvadratmeter, kuperad med till exempel bergknallar, kullfallna träd och utplacerad grönska i form av sly, klätterträd och buskar som barn kan använda i leken. Ungefär 50% av himlen ska vara skymd av träd och grönska.
Om en förskola har platt utemiljö, finns det inga skuggande träd och personalen håller barnen inomhus.
– De är rädda att barnen ska bli brända av solen, men då blir följden att barnen rör sig mindre och riskerar att få för lite D-vitamin via solen, konstaterar Cecilia Boldemann.
Med nya pengar från Formas kan nu forskarlaget gå vidare med Kidspace II.
– Då ska vi studera hur utemiljöerna som eleverna i klasserna 2, 5 och 8 har tillgång till under skoltid inverkar på deras hälsa och hur mycket de är utomhus. Flera kommuner har anmält intresse för att vara med i studien.
Bäverdammar
Docenten i landskapsekologi Frauke Ecke delar sig mellan SLU i Ultuna och Umeå och Luleå tekniska universitet.
– Jätteroligt, svarar hon, när Miljöforskning ringer och meddelar den glada nyheten om pengar till ett projekt om bävrar.
– Bäverpopulationen har ökat nästan explosionsartat under de senaste 30–40 åren, men ändå vet man så lite om dem. För det första måste vi i forskarteamet få ett landsomfattande grepp om var bävrar bygger sina hyddor och dammar. För det andra kommer vi att välja ut lämpliga objekt för att studera ekosystemfunktion i bäverpåverkade sjöar och vattendrag, berätar Frauke Ecke.
På 1970-talet gjordes en omfattande studie på bävrar i Värmland, och den vill forskarna bygga vidare på när det gäller bland annat vattenkemiska och andra miljöanalyser.
– En bäverdamm har flera likheter med en kraftverksdamm, till exempel genom att bägge kan utgöra ett vandringshinder för fiskar. Men finns det andra likheter? I en kraftverksdamm bildas metylkvicksilver – är det så att kvicksilver metyleras även i en bäverdamm?
Det tänker Frauke Ecke ta reda på.