Det som utmärker mastcellen är att den innehåller ett stort antal membranomslutna behållare, så kallade granula, som frisläpps till omgivningen när mastcellen blir aktiverad av yttre stimuli. I samband med detta utsöndras ett flertal ämnen (Tabell) som kan påverka en inflammatorisk reaktion på olika sätt.
Ökänd men med goda sidor
Traditionellt sett har mastcellen varit mest känd, eller snarare ökänd, för sin skadliga roll vid allergiska reaktioner. Nya resultat visar att mastcellen även kan orsaka stor skada vid ledgångsreumatism, multipel skleros och cancer. Men, man har också kunnat påvisa en rad nyttiga funktioner av mastcellen. Mastcellen har till exempel en nyckelroll vid försvar mot bakterier, vilket har visats genom att möss som saknar mastceller är mycket känsligare för bakterieinfektioner än normala möss.
Kvarka ger snuva och svullna lymfknutar.
Foto: Åsa Pernes
Det är dock ännu inte känt i vilken grad mastceller medverkar vid bakterieförsvar även i andra djurslag. Det är inte heller känt på vilket sätt mastcellen bidrar till försvaret, det vill säga man vet att mastcellen bidrar men inte exakt hur det går till. Mastcellens roll i kvarka Vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, pågår projekt som avser att besvara dessa frågor. I ett projekt studeras rollen av mastcellen i kvarka. Kvarka är en sjukdom i de övre luftvägarna som drabbar hästar och som orsakas av bakterien Streptococcus equi. Det är en vanlig och mycket smittsam sjukdom som vållar mycket stor skada, inte minst ekonomiskt, över hela världen. Det är därför angeläget att ta fram ny kunskap om denna sjukdom.
Hypotesen inom projektet är att mastcellen har en skyddande roll och bidrar till hästens försvar mot S. Equi. För att ta reda på om det stämmer används en rad olika strategier. En strategi är att undersöka om kvarka leder till att mastcellen aktiveras, och därmed utsöndrar de ämnen som finns lagrade i granula (Tabell). Detta sker genom att analysera blodprover och lungsköljvätska från sjuka hästar. Man tittar även på vävnadsprover (biopsier) för att se om mastceller ansamlas och aktiveras vid infektionshärden.
Vi vet att men inte hur
Med det här tillvägagångssättet kan man möjligen klarlägga att mastcellerna spelar en roll vid bakterieinfektioner hos hästar, vilket är viktig kunskap. Men resultaten säger ingenting om hur mastcellen bidrar.
Knockout av gener på möss
Här är hypotesen att någon eller flera av de ämnen som finns i mastcellens granula bidrar till försvaret. För att undersöka om så är fallet används möss som har modifierats genetiskt så att de helt saknar en eller flera av dessa ämnen. Fördelen med att använda sig av möss för sådana studier är att man kan identifiera funktionen av enskilda gener, genom att dessa gener stängts av (s.k."knockout") och att man sedan jämför en viss process (t.ex. ett sjukdomsförlopp) mellan normala djur och djur som saknar en viss gen. Om man finner att möss som saknar en viss gen blir mindre sjuka än normala möss kan man dra slutsatsen att genen orsakar skada. Man kan då gå vidare med att använda substanser som hämmar genens produkt (protein), vilket kan leda till nya läkemedel mot sjukdomen.
Vid SLU har man tagit fram ett antal sådana musstammar, t.ex. en musstam som saknar kymas (ett av mastcellens enzym), och en annan stam som saknar en lagringsmolekyl, s.k. serglycin-proteoglykan (se Tabell). Nu pågår försök för att se om dessa möss har en förändrad förmåga att bekämpa infektioner med S. equi.
Förhoppningen är att använda sådan kunskap för att på olika sätt förbättra behand-lingsformerna vid kvarka. Om det visar sig att något av mastcellens ämnen bidrar till försvar kan man ge djuret ett tillskott av detta ämne för att öka motståndskraften. Förhoppningen är också att projektet kommer att leda till generell ökad kunskap om de mekanismer som däggdjur använder sig av för att bekämpa bakterieinfektioner.
Author
:
Gunnar Pejler
är professor och fil dr, forskarassistent
E-mail:
Gunnar.Pejler@afb.slu.se
Sara Wernersson
Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. för anatomi, fysiologi och biokemi, BMC, Box 575, 75123 Uppsala.
E-mail:
Sara.Wernersson@afb.slu.se