Sustainability Issue #1 februari 2008

This is printed from sustainability.formas.se, last updated 2008-10-16 12:53:04

Navigation

Change language

Search

Main content

Resultat av forskning
PrintPrint

Editor: Margaretha Nordahl

Snabbmat - hjälp eller gissel?

"Konsumenters problemlösningar på livsmedelsmarknadens nya arenor"
Ann-Mari Sellerberg (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Sociologiska inst, Lunds universitet.
E-post:Ann_mari.Sellerberg@soc.lu.se

Måltidsvanor och användning av färdigmat i vardagen har studerats i familjer med tonårsbarn, där familjemedlemmarnas tidschema är särskilt individualiserade. På ett makroplan går vi dessutom mot en tyendens till att olika tidsstrukturer flexibiliseras och informaliseras. Detta i kombination med ett nytt marknadsutbud med ökat utbud av halv- och helfabrikat gör det intressant att undersöka familjers måltidsvanor. Hur organiseras måltider i en situation med tidsbrist och hur ser familjerna på färdigmat och hemlagat? Vi lever i ett samhälle där det sker en polarisering mellan sk tidsrika och tidsfattiga.

Familjemåltiden beskrivs som högt prioriterad och de flesta köper både färdigmat och lagar själva för att tillgodose individuella behov både i tid och rum. Tillagningstid och användning av färdigmat hänger samman med om hela hushållet är samlat eller inte. När alla är samlade investeras mer tid i matlagning. Tidsbristen beskrivs ofta i dubbelinkomstfamiljer där det förekommer både korta och hektiska måltider och långa nyttiga måltider. I materialet urskiljs tre typiska situationer där färdigmat används: När tonåringar står för matlagningen, när inte alla är hemma eller då någon som inte brukar laga mat står för middagen.

"Dioxinlika miljögifters endokrina effekter - mekanistiska studier som underlag för förbättrad riskbedömning"
Annika Hanberg (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Miljömedicin, Karolinska institutet.
E-post: annika.hanberg@ki.se

Miljögifter och andra kemikaliers effekter på hormonsystem har uppmärksammats som ett potentiellt hälsoproblem. Alla människor får i sig dioxiner och andra dioxinlika ämnen (t ex PCB) genom den mat vi äter, t ex fet fisk. Den giftigaste dioxinen (TCDD) kan påverka fostrets utveckling av hjärnan, immunsystemet och fortplantningssystemet samt ge cancer. Man antar att alla dioxinlika ämnen verkar på samma sätt som TCDD och ge samma effekter. Mot bakgrund av att alla dioxinlika antas ha en gemensam verkningsmekanism och endast skiljer sig i potens, har ett ekvivaleringssytem (TEF) utvecklats för att hantera detta problem. Systemet används idag när det gäller att bedöma hälsorisker med dioxiner och dioxinlika PCB. För övriga dioxinlika ämnen finns ännu inga TEF-värden i brist på data. Eftersom exponeringen inte kan sänkas betydligt på kort sikt, är det ytterst angeläget att det vetenskapliga underlaget för riskbedömningen, dvs identifiera mekanismerna. Målsättningen med projektet var att svara på frågan om alla dioxinlika miljögifter har samma hormonstörande effekter som TCDD och i så fall hur?

Resultaten tyder på att dioxiners effekter på östrogen påverkas av nivåerna på kroppseget östrogen. Den transgena musmodell, som studerats, utgör en användbar modell för fortsatta studier av mekanismerna bakom de mest känsliga effekterna av dioxinlika ämnen.

Responsible for this page: Birgitta Bruzelius

Journal links

Miljöforskning februari 2008

Inledare

Objudna gäster hos folk och fä Utan husdjuren hade människans utveckling från enstaka grottsamhällen till den, näst brunråttan, talrikaste däggdjursarten på jorden stått sig slätt. Människan har m...

Temaartiklar

Kunskap om djur bästa försvar Virus, parasiter, bakterier hotar ständigt djur och människor. Vapnet mot dessa hot har ofta hetat antibiotika. Resistens är dock en konsekvens av användning av anti... Djur står för många värden Hälsoläget hos svenska djur är gott. En förutsättning för att vi ska behålla vårt goda hälsoläge är att kunskaperna om hur sjukdomar sprids - mellan djur, till männi... Problem för folk och fä Redan penicillinets upptäckare Sir Alexander Fleming varnade för att ohämmad användning av antibiotika skulle leda till resistensutveckling och hota mirakelmediciner... Smitta från djur via maten Utan att vi känner det kan smitta från djur spridas genom maten vi äter. Vi märker det först efteråt. Bakterier, virus och parasiter från djur drabbar årligen en sto... När blir virus dödligt? De flesta smittsamma infektionssjukdomar som drabbar människan har sitt ursprung i djurvärlden. Människans tamdjur utbyter parasiter, bakterier och virus med de natu... Ett hot mot oss alla? Flera hundra miljoner tamfåglar har dött eller avlivats under utbrott av fågelinfluensa den senaste tiden. 219 människor har dött i viruset, som är helt ofarligt för... Molekylärbiologi vapen mot kvarka Massiv inflammation, feber och svullnader som brister - kvarka är en allvarlig, smittsam sjukdom som drabbar hästar. Stall med kvarka försätts i karantän vilket kan ... Mastcellen - vän eller fiende? Virus, bakterier, parasiter kroppen utsätts hela tiden för angrepp utifrån. För att bekämpa dessa inkräktare krävs en hel arsenal av försvarskomponenter. Däribland i... Bästa vänner i genetiken Hund och människa har ungefär samma gener, lever i samma miljö och får mestadels samma sjukdomar. Arvsmassan hos båda är nu kartlagd och verktyg har tagits fram för ... Rekord 2007 men 2008 kan bli värre Aldrig någonsin har så många fall av sorkfeber diagnostiserats i Sverige som under 2007. Hela 2 196 fall rapporterades och det är nära fyra gånger så många som unde...

Övriga artiklar

Bedöma djurvälfärd Hopp för ängsväxte Trähus bättre för klimatet än betonghus Byggnadsbeståndet i Europa: Nya miljöer söker Linnéstöd Nanoteknik i fokus Bert Bolin in memoriam Genmodifiering för hållbart jordbruk Digitala informationsmodeller

Notiser

Debate Europe - diskutera på ditt eget språk! Den 29 januari fanns EUs miljökommissionär Stavros Dimas, energikommissionär Andris Piebalgs och EU-kommissionens vice ordförande Margot Wallström på nätet för att d... Ny EU-logga för ekomat EU:s medlemsstater har fattat beslut om en ny logotyp för ekologisk mat, som är certifierad enligt EU:s regelverk. Den nya märkningen kommer att kunna börja användas... 85 lodjur får skjutas i år Naturvårdsverket tillåter jakt på 85 lodjur i år, en ökning med 10 djur från i fjol. Ökning sker främst i Dalarnas och Jämtlands län. På förslag av Länsstyrelserna i... Renare flyg, renare luft "Clean Sky" heter det största EU-forskningsprojektet någonsin. 1,6 billion euros satsas på forskning för att minska flygets klimatpåverkan. Ljud-nivåerna ska sänkas,... BONUS lockade 149 Totalt 149 ansökningar från Östersjöforskare mottogs i BONUS-utlysningen(Baltic Sea Science - Network of Funding Agencies). Bedömningarna av inkomna "Letters of inte...

Resultat av forskning

Risker och nytta med genmodifierad gröda? Parasiter hotar kalvar på bete Snabbmat - hjälp eller gissel? Så skimrande var aldrig havet Tegelfasader är värda att värna Ta i trä! Bygg på bättre information Bebyggelse, miljömål och energi

Further links

Footer