Det var utomordentligt tillfredsställande att Nobels fredspris gick till detta arbete genom det delade priset till IPCC (the Intergovernmental Panel of Climate Change) och Al Gore under hösten 2007, dvs. under Berts allra sista månader. Han hann ta del av det globala samfundets upp-skattning för de insatser, som han varit med om att starta i form av IPCC. Han ledde också, i egenskap av ordförande, det första årtiondet med kraft, uthållighet och klokhet. Även om Bert inte var tillräckligt frisk under sin sista månad i livet vid tiden för Nobelprisutdelningen i Oslo för att delta i ceremonierna - så strömmade den internationella uppskattningen kraftfullt hem till Bert i Stockholm i anslutning till Nobelprisutdelningen. Efter Berts bortgång de sista dagarna i december har starka strömmar av uppskattning och sorg fortsatt att komma in. I ett av dessa internationella e-mails med bred sändlista noteras att vi alla står på skuldrorna av giganter - och då avses Berts livsgärning.
Berts insatser började långt innan IPCC kom till. När Bert blev professor vid Stockholms Universitet 1961 i meteorologi (en professur som han uppehöll till 1990 dvs. under tre årtionden) hade han redan varit aktiv inom området sedan 1948 då han knöts till den institution vid Stockholms Högskola som leddes av en av världens då ledande forskare nämligen professor Carl-Gustaf Rossby. Allteftersom åren gick gjorde Bert Bolin steg för steg allt starkare intryck på vetenskapsfronten med början i avhandlingen från 1956. Det var speciellt frågan om de dynamiska och kemiska förloppen i atmosfären som tilldrog sig hans intresse. Mycket tidigt var han inne på kolcykelns betydelse och då naturligtvis inte minst koldioxidens roll och systemiska effekter. Redan i uppspelet till FNs miljökonferens i Stockholm 1972 bidrog Bert Bolin med analyser av kolets kretslopp och dess roll för det framtida klimatet. Dessa insatser tilldrog sig stort intresse och kom att påverka dagordningen för det fortsatta arbetet.
Bert såg hela tiden systemiska kopplingar till de frågor som han ägnade sitt centrala vetenskap-liga arbete åt. Han var med om att sätta igång det internationella forskningsprogrammet WCRP (World Climate Research Programme). När frågorna pockade på insatser för att förstå samspelet mellan de fysiska och kemiska systemfaktorerna och de biologiska så var han en av de centrala personerna som satte igång IGBP - det internationella forskningsprogrammet International Geosphere-Biosphere Programme. Senare aktualiserade Bert i hög grad hur energifrågorna skulle kunna hanteras i relation till den problembild som IPCC allt mer höll på att konsolidera. Bert var alltid noga att hålla på vetenskapssystemets integritet och en ytterst genomtänkt hållning till vad som kunde sägas och vad som ännu inte var moget att ge trovärdig tyngd åt när det gällde för vetenskapens hållning rörande på klimatfrågan. Arbetet att kommunicera forskningsresultat som kommit fram genom IPCCs verksamhet till beslutsfattare i världens olika länder och till FN systemet bär i hög grad Berts signum. För allt detta framsynta och uthålliga arbete har vi stor anledning att känna tacksamhet till Bert.
Bert rörde sig ständigt i olika världar. Han var en outtröttlig ambassadör och medverkade såväl nationellt som internationellt i olika organ. När han entusiastiskt som alltid deltog i debatter och med inlägg och föredrag - såväl i mycket professionella sammanhang som till en bredare publik och lokala skolor - var det alltid med en resonerande stil och genomtänkta positioner. Hans framställningar karakteriserades av den trovärdighet som bara kommer från djup kunskap.
I Formassammanhang deltog han med stort engagemang i flera olika evenemang och konferenser så sent som i oktober 2007. Hans fleråriga ordförandeskap i den internationella rådgivande vetenskapliga kommittén (SAC) för IIASA (The International Institute for Applied Systems Analysis) finns här all anledning att med tacksamhet notera. (Formas är svenskt medlemsorgan till IIASA). Ur ett brett svenskt forskningspolitiskt perspektiv måste också hans mångåriga insatser lyftas fram med tacksamhet. Forskningen hade i honom en tung och respekterad talesman i relation till beslutsfattare i Riksdag och Regering.
Bert hade alltid en entusiastisk aptit på olika frågor som dök upp i vetenskapssamhället eller i dess samspel med samhället i övrigt. Han var, trots alla sina framgångar och sin långsiktiga centrala position såväl i svensk som internationell forskning, ytterst prestigelös, generös med sin tid och mycket vänsäll. För alla dessa insatser men framförallt för den person han var vill vi personligen framföra vårt varma tack när nu Berts stora livsinsats nått sitt slut.
Author
:
Rolf Annerberg
generaldirektör för Formas
Göran Enander
Bo Kjellén
Lisa Sennerby Forsse
Uno Svedin
är Internationell chef vid Formas.