Sustainability Issue #1 februari 2008

This is printed from sustainability.formas.se, last updated 2008-10-16 12:52:57

Navigation

Change language

Search

Main content

PrintPrint
Bert Bolin in memoriam

Photo: Kerstin Mothander

Bert Bolin in memoriam

By Rolf Annerberg, Göran Enander, Bo Kjellén, Lisa Sennerby Forsse and Uno Svedin
Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 1/2008

Bert Bolin har lämnat oss i stor saknad. I varje fas av utvecklingen så finns ofta några få personer som genom sina handlingar och egenskaper kan sägas representera den historiska periodens hela skeende. Ofta beror deras ställning på ledarinsatser som fått stort inflytande på utvecklingen. Detta gäller i hög grad klimatarbetets utveckling på det globala planet. I detta arbete har Bert Bolin haft en central ställning internationellt, vad gäller mobiliseringen av vetenskaplig utveckling och för att föra över denna förståelse till den politiska arenan.

Det var utomordentligt tillfredsställande att Nobels fredspris gick till detta arbete genom det delade priset till IPCC (the Intergovernmental Panel of Climate Change) och Al Gore under hösten 2007, dvs. under Berts allra sista månader. Han hann ta del av det globala samfundets upp-skattning för de insatser, som han varit med om att starta i form av IPCC. Han ledde också, i egenskap av ordförande, det första årtiondet med kraft, uthållighet och klokhet. Även om Bert inte var tillräckligt frisk under sin sista månad i livet vid tiden för Nobelprisutdelningen i Oslo för att delta i ceremonierna  - så strömmade den internationella uppskattningen kraftfullt hem till Bert i Stockholm i anslutning till Nobelprisutdelningen. Efter Berts bortgång de sista dagarna i december har starka strömmar av uppskattning och sorg fortsatt att komma in. I ett av dessa internationella e-mails med bred sändlista noteras att vi alla står på skuldrorna av giganter - och då avses Berts livsgärning.

Berts insatser började långt innan IPCC kom till. När Bert blev professor vid Stockholms Universitet 1961 i meteorologi (en professur som han uppehöll till 1990 dvs. under tre årtionden) hade han redan varit aktiv inom området sedan 1948 då han knöts till den institution vid Stockholms Högskola som leddes av en av världens då ledande forskare nämligen professor Carl-Gustaf Rossby. Allteftersom åren gick gjorde Bert Bolin steg för steg allt starkare intryck på vetenskapsfronten med början i avhandlingen från 1956. Det var speciellt frågan om de dynamiska och kemiska förloppen i atmosfären som tilldrog sig hans intresse. Mycket tidigt var han inne på kolcykelns betydelse och då naturligtvis inte minst koldioxidens roll och systemiska effekter. Redan i uppspelet till FNs miljökonferens i Stockholm 1972 bidrog Bert Bolin med analyser av kolets kretslopp och dess roll för det framtida klimatet. Dessa insatser tilldrog sig stort intresse och kom att påverka dagordningen för det fortsatta arbetet.

Bert såg hela tiden systemiska kopplingar till de frågor som han ägnade sitt centrala vetenskap-liga arbete åt. Han var med om att sätta igång det internationella forskningsprogrammet WCRP (World Climate Research Programme). När frågorna pockade på insatser för att förstå samspelet mellan de fysiska och kemiska systemfaktorerna  och de biologiska så var han en av de centrala personerna som satte igång IGBP - det internationella forskningsprogrammet International Geosphere-Biosphere Programme. Senare aktualiserade Bert i hög grad hur energifrågorna skulle kunna hanteras i relation till den problembild som IPCC allt mer höll på att konsolidera. Bert var alltid noga att hålla på vetenskapssystemets integritet och en ytterst genomtänkt hållning till vad som kunde sägas och vad som ännu inte var moget att ge trovärdig tyngd åt när det gällde för vetenskapens hållning rörande på klimatfrågan. Arbetet att kommunicera forskningsresultat som kommit fram genom IPCCs verksamhet till beslutsfattare i världens olika länder och till FN systemet bär i hög grad Berts signum. För allt detta framsynta och uthålliga arbete har vi stor anledning att känna tacksamhet till Bert.

Bert rörde sig ständigt i olika världar. Han var en outtröttlig ambassadör och medverkade såväl nationellt som internationellt i olika organ. När han entusiastiskt som alltid deltog i debatter och med inlägg och föredrag - såväl i mycket professionella sammanhang som till en bredare publik och lokala skolor - var det alltid med en resonerande stil och genomtänkta positioner. Hans framställningar  karakteriserades av den trovärdighet som bara kommer från djup kunskap.

I Formassammanhang deltog han med stort engagemang i flera olika evenemang och konferenser så sent som i oktober 2007. Hans fleråriga ordförandeskap i den internationella rådgivande vetenskapliga kommittén (SAC) för IIASA (The International Institute for Applied Systems Analysis) finns här all anledning att med tacksamhet notera. (Formas är svenskt medlemsorgan till IIASA). Ur ett brett svenskt forskningspolitiskt perspektiv måste också hans mångåriga insatser lyftas fram med tacksamhet. Forskningen hade i honom en tung och respekterad talesman i relation till beslutsfattare i Riksdag och Regering.

Bert hade alltid en entusiastisk aptit på olika frågor som dök upp i vetenskapssamhället eller i dess samspel med samhället i övrigt. Han var, trots alla sina framgångar och sin långsiktiga centrala position såväl i svensk som internationell forskning, ytterst prestigelös, generös med sin tid och mycket vänsäll. För alla dessa insatser men framförallt för den person han var vill vi personligen framföra vårt varma tack när nu Berts stora livsinsats nått sitt slut.

Author :

Rolf Annerberg generaldirektör för Formas

Göran Enander

Bo Kjellén

Lisa Sennerby Forsse

Uno Svedin är Internationell chef vid Formas.

Responsible for this page: Birgitta Bruzelius

Journal links

Miljöforskning februari 2008

Inledare

Objudna gäster hos folk och fä Utan husdjuren hade människans utveckling från enstaka grottsamhällen till den, näst brunråttan, talrikaste däggdjursarten på jorden stått sig slätt. Människan har m...

Temaartiklar

Kunskap om djur bästa försvar Virus, parasiter, bakterier hotar ständigt djur och människor. Vapnet mot dessa hot har ofta hetat antibiotika. Resistens är dock en konsekvens av användning av anti... Djur står för många värden Hälsoläget hos svenska djur är gott. En förutsättning för att vi ska behålla vårt goda hälsoläge är att kunskaperna om hur sjukdomar sprids - mellan djur, till männi... Problem för folk och fä Redan penicillinets upptäckare Sir Alexander Fleming varnade för att ohämmad användning av antibiotika skulle leda till resistensutveckling och hota mirakelmediciner... Smitta från djur via maten Utan att vi känner det kan smitta från djur spridas genom maten vi äter. Vi märker det först efteråt. Bakterier, virus och parasiter från djur drabbar årligen en sto... När blir virus dödligt? De flesta smittsamma infektionssjukdomar som drabbar människan har sitt ursprung i djurvärlden. Människans tamdjur utbyter parasiter, bakterier och virus med de natu... Ett hot mot oss alla? Flera hundra miljoner tamfåglar har dött eller avlivats under utbrott av fågelinfluensa den senaste tiden. 219 människor har dött i viruset, som är helt ofarligt för... Molekylärbiologi vapen mot kvarka Massiv inflammation, feber och svullnader som brister - kvarka är en allvarlig, smittsam sjukdom som drabbar hästar. Stall med kvarka försätts i karantän vilket kan ... Mastcellen - vän eller fiende? Virus, bakterier, parasiter kroppen utsätts hela tiden för angrepp utifrån. För att bekämpa dessa inkräktare krävs en hel arsenal av försvarskomponenter. Däribland i... Bästa vänner i genetiken Hund och människa har ungefär samma gener, lever i samma miljö och får mestadels samma sjukdomar. Arvsmassan hos båda är nu kartlagd och verktyg har tagits fram för ... Rekord 2007 men 2008 kan bli värre Aldrig någonsin har så många fall av sorkfeber diagnostiserats i Sverige som under 2007. Hela 2 196 fall rapporterades och det är nära fyra gånger så många som unde...

Övriga artiklar

Bedöma djurvälfärd Hopp för ängsväxte Trähus bättre för klimatet än betonghus Byggnadsbeståndet i Europa: Nya miljöer söker Linnéstöd Nanoteknik i fokus Bert Bolin in memoriam Genmodifiering för hållbart jordbruk Digitala informationsmodeller

Notiser

Debate Europe - diskutera på ditt eget språk! Den 29 januari fanns EUs miljökommissionär Stavros Dimas, energikommissionär Andris Piebalgs och EU-kommissionens vice ordförande Margot Wallström på nätet för att d... Ny EU-logga för ekomat EU:s medlemsstater har fattat beslut om en ny logotyp för ekologisk mat, som är certifierad enligt EU:s regelverk. Den nya märkningen kommer att kunna börja användas... 85 lodjur får skjutas i år Naturvårdsverket tillåter jakt på 85 lodjur i år, en ökning med 10 djur från i fjol. Ökning sker främst i Dalarnas och Jämtlands län. På förslag av Länsstyrelserna i... Renare flyg, renare luft "Clean Sky" heter det största EU-forskningsprojektet någonsin. 1,6 billion euros satsas på forskning för att minska flygets klimatpåverkan. Ljud-nivåerna ska sänkas,... BONUS lockade 149 Totalt 149 ansökningar från Östersjöforskare mottogs i BONUS-utlysningen(Baltic Sea Science - Network of Funding Agencies). Bedömningarna av inkomna "Letters of inte...

Resultat av forskning

Risker och nytta med genmodifierad gröda? Parasiter hotar kalvar på bete Snabbmat - hjälp eller gissel? Så skimrande var aldrig havet Tegelfasader är värda att värna Ta i trä! Bygg på bättre information Bebyggelse, miljömål och energi

Further links

Footer