Formas stöder redan idag ett flertal polarforskningsprojekt framför allt inom forskning som rör växthusgasbalanser, effekter på ekosystem och infrastruktur. På följande projektområden ger Formas stöd:
• Växthusgasbalanser från hav och nordliga terrestra system. Projekten omfattar utbytet av koldioxid mellan luft och hav, emission av halogenföreningar från hav, is och snö. För terrestra (landbaserade) ekosystem till exempel boreala myrar och skogar handlar det om kolomsättning - kolets kretslopp. Särskilt studeras emission av de viktiga växthusgaserna koldioxid, metan och andra flyktiga organiska föreningar.
• Modellering av snö- och isbalanser för istäckta land- och havsområden
• Klimatförändringars inverkan på produktiviteten från de nordliga haven
• Klimatförändringars inverkan på rennäringen
• Klimatförändringars inverkan på snö- och dagvattenhantering i kallt klimat
Klimatforskning är till sin natur internationell och så även polarforskningen. Exempel på internationellt samarbete där svensk forskningsinfrastruktur ingår är:
• Forskningsstationen i Abisko, Norrbotten, där främst subarktiska ekosystem studeras. Stationen attraherar forskare från flera andra länder och ett omfattande internationellt forskningssamarbete bedrivs.
• Forskningsstationen Tarfala, Norrbotten, Glaciärstudier av särskilt Storglaciären.
• Isbrytaren Oden som alltmer används som forskningsfartyg med internationella uppdrag - främst i Arktis, men nu senast även vid landiskanten i Antarktis i december 2006/januari 2007.
• Esrange och Institutet för Rymdfysik, Kiruna. Här bedrivs rymdforskning på höga latituder med hjälp av bland annat satelliter och ballonger.
• Sverige har också byggt upp infrastruktur på Antarktis med byggnader och resurser, till exempel bandvagnar, som kommer att användas i skilda internationella samarbeten under polaråret.
Vetenskapsrådet har inrättat Svenska kommittén för internationella polaråret. Formas medverkar i kommittén, som är aktiv under perioden 14 februari 2006 - 30 juni 2009. Kommitténs uppgifter är att på delegation av Vetenskapsrådet planera, dimensionera och samordna verksamheten under Polaråret och verka för samarbete mellan forskare, institutioner och myndigheter.
IPY: 1000-tals forskare i 60 länder
Det internationella polaråret - IPY; International Polar Year - startar den 1 mars 2007 och kommer att pågå till den 1 mars 2009. Ett internationellt samarbete av denna dignitet förekom senast för nästan 50 år sedan - Det internationella geofysiska året på 1950-talet.
Avsikten med IPY är att satsningen skall omfatta två säsonger av aktiviteter i de båda polarområdena. På så sätt får man bättre mätserier och stabilare kunskapsunderlag än om det endast omfattade en säsong. Det internationella samarbetet engagerar tusentals forskare från ett 60-tal länder. Inom IPY förväntas att nya kunskaper kommer fram om bland annat följande områden:
• Människorna i de arktiska samhällena, omfattar befolkningen i hela Alaska, Kanada norr om 60:e breddgraden, hela Grönland, Färöarna, Island, nordligaste delen av Norge, Sverige och Finland och nordligaste Ryssland. Det arktiska polarområdet är över 40 miljoner kvadratkilometer - där endast cirka 4 miljoner människor bor och lever och de polara klimatförändringarna ställer människornas livsvillkor inför oanade utmaningar. Polarsamhällets hållbarhet är i viktig fokus för forskningen inom IPY.
• Jorden. Geofysik och kontinenternas rörelser kommer att studeras och genom tiderna vet man att bergskedjors och kontinenters rörelser har förändrat oceanernas utbredning och jordens klimat genom årmiljoner.
• Markerna. Polarmiljöerna är särskilt känsliga för förändringar och av nya risker som skapats av människan, såsom föroreningar och effekter på ekosystem.
• Haven. Cirkulationsförändringar i oceanerna ger förändringar i ekosystemen. Nya datainsamlingssystem genom bland annat satelliter gör det möjligt att lättare spåra och tolka dessa förändringar.
• Isarna. Glaciärdynamiken - ackumulation, smältvatten och havsisförändringar - kommer att studeras samt klimathistoria genom djupa borrhål i polarisarna.
• Atmosfären. Polarregionernas roll i de globala klimat- och vädersystemen samt övre rymdens kemi - ozon och föroreningars spridningsmönster.
• Rymden. Laddade solpartiklars samverkan med de övre luftlagren i polarområdena påverkar människors hälsa, telekommunikationer och de elektriska kraftsystemen. Studier av effekten av detta kommer att genomföras.
• Utbildning och information. Kommer att ske brett och på alla nivåer.
Det är spännande och förväntansfullt med detta omfattande internationella samarbete som har engagerat människor i förberedelsearbete i flera år. Problemen med klimatförändring och dess effekter är många och komplicerade. De kommer sannolikt inte att lösas under IPY, men förhoppningsvis kommer många konkreta projekt att kunna fortsätta efter IPY och även födas under IPY för att kunna gå vidare i framtiden!
Author
:
Björn Sellberg
forskningssekreterare vid Formas