”Skapandet av svenskglesa bostadsområden: segregations- och nätverksgenererade flyttningar i det urbana Sverige”
Roger Andersson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Uppsala universitet.
E-post: Roger.Andersson@ibf.uu.se
Boval med kval?
Syftet med projektet var att utveckla förståelsen för den etniska bostadssegregationen. Utgångspunkten i en migrationsorienterad modell är att ”vanligt folk”ses som aktiva aktörer i segregationsprocessen och att segregationens orsaker analytiskt inte bör skiljas från dess konsekvenser. Det senare betyder bl a att vi alla värderar olika stadsdelars och bostadsområdens kvaliteter när vi fattar beslut om att flytta. Majoritetsbefolkningen (hushåll med svenskt ursprung) kan exempelvis värdera ett område med många invandrare som ett ”problemområde” och välja att undvika det.
I korthet studerades hur den etniskt segregerade staden skapas och återskapas genom hushållens flyttningar med antagandet att etniskt segregerade bostadsområden påverkar majoritetsbefolkningens bostadsval genom utflyttning av ”svenska”hushåll från svenskglesa och minskad inflyttning av dessa. Vidare undersöktes vilken roll etniska nätverk har för inflyttningen av invandrade hushåll till svenskglesa områden. Slutligen analyserades hur olika typer av institutionella regelsystem och aktörer påverkar etniska segregationsförlopp.
Resultaten publiceras bl a i två doktorsavhandlingar (Åsa Bråmå 2006 och Kenny Jansson 2008). Bråmå påvisar hur utsatta områden ständigt förlorar sin mer etablerade befolkning (personer som varit längre i Sverige och har arbete) medan de har ett stort inflöde av mindre etablerade (nyanlända och arbetslösa ). Även om många hushåll gör boendekarriär, ändras inte karaktären hos dessa områden. Om stat och kommuner vill förändra situationen i utsatta områden, krävs en insikt att segregationen är en angelägenhet inte bara för ett antal fattiga och svenskglesa bostadsområden utan för hela staden. Jansson har valt att arbeta i en mer etnografisk och geo-filosofisk tradition och ställer grundläggande frågor om vad geografisk form betyder för mellanmänskliga relationer.
Responsible for this page: Birgitta Bruzelius