Sustainability Issue #5 december 2011

This is printed from sustainability.formas.se, last updated 2011-12-03 10:47:43

Navigation

Change language

Search

Main content

PrintPrint Print all articlesPrint
Vall och mussla till eko-gris

Grisar som utfodras med långstråigt ensilage hade en något långsammare tillväxt, troligen till följd av mycket foderspill, men blev mer sysselsatta och hade lägre förekomst av oönskade beteenden.  Photo: Magdalena Presto

Vall och mussla till eko-gris

By Magdalena Presto

Hur kan näringsbehovet för grisar tillgodoses med ökad användning av lokala och outnyttjade foderresurser? Vilka förtjänster har vallfoder på grisarnas beteende och välfärd? Dessa frågor är oerhört viktiga att undersöka, inte minst nu när regeln om hundraprocentigt ekologiskt foder till eko-grisar närmar sig. Vallfoder och musselmjöl är foderråvaror med god potential att användas i större utsträckning i foder till grisar.

I ett nyligen avslutat projekt, finansierat av SLF (Stiftelsen Lantbruksforskning) och SLU, fann vi att grisar, som utfodrades med gräs eller klöverensilage, hade möjlighet att växa och ansätta kött i samma takt som grisar med enbart konventionellt slaktgrisfoder. Detta gällde när ensilage utgjorde tjugo procent av fodret och om ensilagefodret var pelleterat. Grisar, som utfodrades med långstråigt eller hackat ensilage, hade däremot en långsammare tillväxt, troligen till följd av mycket foderspill och lägre konsumtion av ensilage. Resultaten visade också att grisar som utfodrats med ensilage i alla former blev mer sysselsatta och hade lägre förekomst av oönskade beteenden.

Vallen är viktig i växtföljden, kan tillgodose grisars behov av näring och dessutom bidra till ökade möjligheter för grisarna att utföra viktiga födosöksbeteenden. Därför är det intressant att hitta lämpliga sätt att utnyttja den mer effektivt i produktionssystemet.

Grisar hade möjlighet att växa och ansätta kött i samma takt som grisar med enbart konventionellt slaktgrisfoder, när ensilage utgjorde 20 procent av foderstaten (på energi-basis) och om ensilagefodret var pelleterat.

Genom musselodling får vi inte bara ett bra proteinfodermedel till ekologiska värphöns, slaktkycklingar och grisar, utan vi förbättrar även havsmiljön genom att minska övergödningen. Till skillnad från fiskodling tillsätts ingen näring, då den redan finns i havet. Foto: Lotta Jönsson

Syftet med studien vara att undersöka möjligheterna att utfodra växande grisar med foder, där närproducerad vallgröda ingick som foderresurs. Eftersom vallen har en viktig roll i växtföljden, har potential att tillgodose grisars behov av näring och dessutom bidrar till ökade möjligheter för grisarna att utföra viktiga födosöksbeteenden, är det intressant att hitta lämpliga sätt att utnyttja den mer effektivt i produktionssystemet.

Våra resultat visar att det är möjligt att inkludera närproducerad vall som foderresurs till växande grisar. Dess positiva effekter på grisarnas beteende tillsammans med dess möjligheter att utgöra en lokalt producerad foderresurs, bör vägas mot den något långsammare tillväxten hos grisarna. Vi anser att dessa mervärden är starka argument ur en etisk synpunkt och för en långsiktigt hållbar produktion, som kan kompensera för eventuella produktionsbortfall.

Europeisk forskning

På SLU bedrivs även projektet Improved contribution of local feed to support 100 % organic feed supply to pigs and poultry. Det finansieras av Formas och ingår i CORE Organic II, ett europeiskt forskningsnätverk (ERA-NET). Studier med växande grisar ska genomföras under hösten 2012, med fokus på musselmjöl och vallfoder. Vi kommer då att utvärdera hur musselmjöl fungerar som proteinråvara till växande grisar, något som inte gjorts tidigare. Dessutom vill vi studera hur vallfoder med cikoria, i fodret till växande grisar, inverkar på foderutnyttjande, produktion och beteende hos grisar av både lantras och konventionella raser.

Musslor till fågel

I projektet kommer också studier med fjäderfän att ingå. Dels för att få mer information om hur mycket av musselmjölet som är smältbart för fjäderfän, men också för att undersöka hur skal från musslor kan utnyttjas bättre exempelvis i foder och ströbädd till värphöns. Vi tror att det kan ha en positiv inverkan på sysselsättningsgraden när det sprids i ströbädden, för att minska förekomsten av fjäderplockning.

CORE Organic II projektet i sin helhet syftar till att få:

  • ökad kunskap om tillgång och näringsvärde för nya/outnyttjade foderingredienser, med fokus på lokala foderresurser
  • ökad förståelse av möjliga förtjänster med grovfoderinblandning och musselskal, i relation till näringsförsörjning och beteende, så väl som inverkan på hälsa och välfärd
  • förståelse över hur näringsbehoven kan täckas hos betande grisar och fjäderfän
  • värdera ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av en ökad tillförlit till lokala ekologiska foderresurser

Author :

Magdalena Presto har just blivit marknadsutvecklare inom ekologisk produktion på Lantbrukarnas Riksförbund. Hon har tidigare varit forskare vid SLU och kontaktperson för Core Organic II
E-mail: magdalena.presto@lrf.se

Literature:

För mer information om projektet Gräs/klöverensilage till växande slaktgrisar: magdalena.presto@lrf.se eller Anna.Wallenbeck@slu.se

För mer information om projektet CORE Organic II kontakta: Maria.Neil@slu.se Eller besök: http://www.coreorganic2.org/

Journal links

Miljöforskning december 2011

Inledare

Tyst är skogen? ”Tyst är skogen och nejden all, livet där ute är fruset, blott från fjärran av forsens fall höres helt sakta bruset.” Detta citat från artonhundratalet behandlar ett...

Temaartiklar

Skogsriket och matlandet Den svenska landsbygden innehåller många slumrande resurser, som rätt använda skulle kunna skapa nya jobb utanför städerna och öka välfärden i samhället. Landsbygdsm... Matlandet Sverige Matlandet Sverige är en av regeringens visioner om att göra Sverige till Europas nya matland. För att lyckas med detta är ett av stegen att säkerställa kvaliteten på... Stresstålig och djärv Aktuell fiskforskning tar steget längre än att bara mäta tillväxt. Nu ska stresstålighet och riskbeteende studeras hos rödingar. Resultaten kan avgöra vilka som ska ... Mer mjölk med rätt sömn Den dag en människa springer maraton, förbrukar hon eller han otroliga mängder energi. En modern mjölkproducerande ko gör av med lika mycket energi varje dag. Därfö... Scenarier för livsmedelscykel Livsmedelsproduktion och -konsumtion svarar för en betydande andel av vår totala miljöpåverkan och resursförbrukning, samtidigt som livsmedel är helt oumbärligt för ... Vall och mussla till eko-gris Hur kan näringsbehovet för grisar tillgodoses med ökad användning av lokala och outnyttjade foderresurser? Vilka förtjänster har vallfoder på grisarnas beteende och ... Hortikulturellt nätverk i Alnarp Den svenska trädgårdsbranschen omsätter i producentledet över 5,5 miljarder kronor. Därför ökar intresset för hortikultur – vetenskapen om hur man odlar, processar o... Mobilisering på landsbygden Landsbygdens produkter och tjänster har ökat. Det gäller såväl utbud som efterfrågan, i motsats till populära föreställningar om motsatsen. Vilka är konsekvenserna a... Landsbygdsutveckling för vem? Stad och land – hand i hand. Så lyder en vanligt förekommande politisk slogan. Visst finns det ett ömsesidigt beroende mellan stad och land i den meningen att landsb... Intressebalans i Europas skogar Markägare, investerare, regionala planerare och medborgare kan ha motstridiga intressen när det gäller markanvändning. Ett internationellt forskningsprojekt har som ... Vilt liv svårt för odlad unglax Att utveckla effektivare och mer ekologiskt hållbara metoder för kompensationsodling av lax och öring. Det är uppgiften för projektet SMOLTPRO där ett trettiotal for... Kraftsamling för svenskt vattenbruk Vattenbruket är världens mest snabbväxande livsmedelssektor. Nästan varannan fisk som äts är odlad. Den svenska vattenbruksnäringen är dock blygsam. En aktiv samverk...

Intervjun

Utveckla biobaserad ekonomi Biobaserad ekonomi ligger högt på önskelistan när Kungliga Skogs- och Lantbrukskademien, KSLA, gör sitt inspel till regeringens kommande forskningsproposition. Sara ...

Övriga artiklar

200 miljoner till starka forskargrupper Attraktivt levande i kallt klimat. Nya och bättre mätmetoder för att hitta virus och bakterier hos djur och människor. Vilken effekt har kemikalier och kemikalieblan... Välfärd på kontoret Arkitekt Christina Bodin Danielsson arbetar på Brunnberg&Forshed som specialist på kontorsmiljöer. Hon har just fått ett så kallat mobilitetsstöd från Formas för ett... Slam från pappersindustrin binder gruvavfall Björn Öhlander är professor i tillämpad geologi vid Luleå tekniska universitet, närmare bestämt vid institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser. Han och hans... Sökes: Möjligheten till ett självständigt liv En äldre människa kan bli fånge i sitt hem. Inte minst av rädsla för att falla. Det vet var och en som har – eller har haft – en gammal anhörig. Välbesökt TvärLivsdag Den 21 november möttes återigen ett hundratal svenska livsmedelsforskare och branschföreträdare på temamötet ”TvärLivsdagen” på Näringslivets hus i Stockholm. Den år... Diesel och ozon i ådran Dieselavgaser och ozon samverkar, och tillsammans ger de kraftigare påverkan på luftrören än var för sig. Partiklarna i dieselavgaserna ger skadliga effekter, både i... Miljögifter kopplade till åderförkalkning Miljögifter som dioxiner, PCB och bekämpningsmedel kan utgöra en risk för hjärt-kärlsjukdom. För första gången har ett samband mellan ökande halter av långlivade org... Gammelskogars naturkvalitet försvinner Var tionde svensk skogsart är rödlistad. Ett allt intensivare skogsbruk sker på bekostnad av arterna visar en ny studie vid SLU. Vi går mot ett skogsodlingslandskap ... Bisfenol A kan påverka nyfödda Miljögiftet Bisfenol A kan påverka den nyfödda hjärnan. Nyfödda möss som exponeras för Bisfenol A får förändringar i spontanbeteende och anpassar sig sämre till nya ...

Notiser

Drygt 420 miljoner kronor till 112 nya projekt Vilka skadliga effekter har nanomaterial, som bland annat används i byggindustrin, på människans hälsa? Hur ska landsbygden utvecklas och hur får man ungdomar mer de... Använder minst antibiotika till djuren Av sju olika EU-länder är det Sverige som har den lägsta antibiotikaförbrukningen inom djurhållningen. Den svenska försäljningen ligger ungefär tre gånger lägre än D... Uppdaterad pocket om GMO Den senaste pocketboken i serien Formas fokuserar är en uppföljning av vad som hänt inom ett snabbt accelererande forskningsfält sedan den första boken Genklippet? M... Kräftdjur kan tillverka silke Fjärilslarver och spindlar kan båda tillverka silke. Det är en tunn, stark och klibbig proteinsträng som i fjärilens fall kan användas för att göra tyger. Men nu har... Kiselalger och hoppkräftor samspelar Kiselalgen Skeletonema marinoi dominerar ofta vårblomningar i Östersjön. Trots dess giftproduktion utgör algen i en naturlig födomiljö med andra planktonalger fullgo... Tjugo procent fler KRAV-grisar Antalet grisar som fick gå ute på grönbete ökade med 20 procent under 2011. Det är den största ökningen någonsin. Fåglars bostadsbrist ej löst Kraftledningsgator kan inte ersätta jordbruksfåglarnas naturliga miljöer, enligt en ny undersökning från Centrum för biologisk mångfald vid Uppsala universitet och S... Där trivs större vattensalamandern Liksom många andra groddjur har den större vattensalamandern blivit ovanligare under de senaste årtiondena. En avhandling från SLU beskriver vad som kännetecknar de ... Anslag att söka hos Formas Följande utlysningar är aktuella. Ytterligare information ges på Formas hemsida www.formas.se eller genom att klicka på respektive länk.

Namn & Nytt

Personer på nya befattningarPå nya poster i Formas omvärld:

Further links

Footer