Matlandet Sverige är en av regeringens visioner om att göra Sverige till Europas nya matland. För att lyckas med detta är ett av stegen att säkerställa kvaliteten på råvarorna. Kvalitet kan mätas på många sätt. Inom köttproduktionen är djurens välfärd ett av kriterierna.
Markägare, investerare, regionala planerare och medborgare kan ha motstridiga intressen när det gäller skogsmark. Skogen kan överutnyttjas där den är lätt tillgänglig. Hotade biotoper, förorenat dricksvatten och fördyrad skogsåterväxt kan bli följden. Ett internationellt forskningsprojekt har som mål att utveckla en plattform för att balansera de olika kraven. Syftet är att öka tillgången på trä utan att äventyra tillgången på ekosystemtjänster.
Aktuell fiskforskning tar steget längre än att bara mäta tillväxt. Nu ska stresstålighet och riskbeteende studeras hos rödingar. Resultaten kan avgöra vilka som ska få bidra med sin avkomma till framtida fiskodlingar. Vattenbruket är världens mest snabbväxande livsmedelssektor. Nästan varannan fisk som äts är odlad. Nu sker en forskarstödd kraftsamling för svenskt vattenbruk. Vilt liv är svårt för odlad unglax. Ett trettiotal forskare, doktorander och odlare från olika länder försöker hitta motmedel för detta. Aktuell frågeställning är: Kan sänkt odlingstäthet och mindre fet mat öka fiskens överlevnad i naturen?
Den dag en människa springer maraton, förbrukar hon eller han otroliga mängder energi. En modern mjölkproducerande ko gör varje dag av med lika mycket energi som en maratonlöpare. Därför behöver hon både äta och sova. Frågan är hur mycket? Snart måste eko-grisar äta helt ekologiskt foder för att få kallas eko-gris. Vallfoder och musselmjöl är foderråvaror med god potential att användas i större utsträckning i foder till grisar.
Produktion och konsumtion av mat svarar för en betydande andel av vår totala miljöpåverkan och resursförbrukning, samtidigt som livsmedel är helt oumbärligt för alla. Nu syntetiseras den stora mängden tillgänglig kunskap som finns om komponenterna i utvalda livsmedelskedjor. Syftet är att ta fram scenarier av tänkbara, mer hållbara framtida kedjor.
Den svenska trädgårdsbranschen omsätter i producentledet över fem och en halv miljard. Därför ökar intresset för hortikultur – vetenskapen om hur man odlar, processar och marknadsför frukt, bär, grönsaker, örter och andra växter. Aktuell hortikulturell forskning handlar bland annat om hur man biologiskt kan bekämpa både gråmögel och mjöldagg.
Landsbygdens produkter och tjänster har ökat. Det gäller såväl utbud som efterfrågan, i motsats till populära föreställningar om motsatsen. Vilka är konsekvenserna av detta för landsbygdens arbetsmarknad, lokala sysselsättning och entreprenörskap? Det är en av flera frågor som ställs i ett nytt forskningsprojekt. Landsbygden producerar naturresursbaserade produkter som mat, el, papper och annat som till stor del konsumeras i städerna. Nu efterfrågas alltmer tjänster för den urbana befolkningen. Kan partnerskap vara lösningen på dilemmat runt hur naturresurserna nyttjas och bevaras?
Author
:
Birgitta Bruzelius
Chefredaktör