Sustainability Issue #5 december 2011

Innovationer som lett till diversifiering av skogsproduktionen, gruvindustrins expansion och en ökad efterfrågan på landsbygdens service genom till exempel naturturism är bara några exempel på en ökad kommersialisering. Som en del av urbaniseringsprocessen, där fler och fler människor koncentreras till våra urbana centra, har också en maktkoncentration skett. I själva verket kan man anta att det främst är stadsbor som förbrukar eller utnyttjar, diskuterar och formar dagens landsbygd.

Med detta som utgångspunkt ska projektet Mobilisering av landsbygden – post-produktivism och den nya ekonomin ta sig an följande viktiga frågor:

• Vilka är konsekvenserna av denna förändring för landsbygdens arbetsmarknad, lokala sysselsättning och entreprenörskap?
• Hur påverkas rörlighet och migration till, från, inom och mellan geografiska områden samt ekonomiska sektorer?
• Vilka är konsekvenserna av den geografiska fördelningen av varuproduktion och tillhandahållande av landssbygdservice?
• Vilka är de geografiska konsekvenserna av förändrad markanvändning på landsbygden?

Konsumtion och rekreation

Landskapet som tidigare var ett produktionslandskap för utvinning av råvaror och export har kommit att nyttjas som ett landskap för konsumtion och rekreation på specifika platser. Det är diversifieringen av befintlig produktion och de förändringar det innebär för produktion och konsumtion samt synen på landskapets produkter som lite förenklat har gett upphov till vad som kan kallas den post-produktiva landsbygden. Ekonomiska, sociala och miljömässiga värden som tillskrivs landskapet har förändrats, en urbaniserad befolkning och livsstil och en högre utbildningsnivå har lett till en förändrad syn på vad naturresurserna är och vad de kan ge. Detta i sin tur leder till förändrade mönster för konsumtion av resurser på landsbygden. Det stimulerar nya rörlighetsmönster och ger ny ekonomiska utvecklingspotential och nya arbetsmarknader.

Trots att vi i Sverige kan sägas ha gått från industrialisering till en kunskapsbaserad ekonomi, har alltså efterfrågan på landsbygdens produkter inte minskat utan genom diversifiering istället ökat. En illustration av det är att förädlingsvärdet inom skogsbruket mellan 1997 och 2009 har ökat med 13 procent. Detsamma gäller för gruvnäringen som också dragit till sig enorma investeringar.

Förutom råvaruproduktion har också landsbygdens resurser kommit att kopplas till konsumtion av service, främst i form av friluftsliv och turism av olika slag. Här finns inte lika exakta beräkningar av ekonomiskt värde som i de traditionella industrierna, men uppskattningar visar att förädlingsvärdet i den svenska ekonomin till följd av svenskarnas konsumtion kopplat till friluftsliv uppgår till cirka 35 miljarder kronor och friluftslivets effekter på sysselsättningen motsvarar runt 75 600 arbetstillfällen. I förlängningen kan friluftslivet också kopplas samman med naturturismen som sägs vara en av de snabbast växande grenarna av turismen i Sverige. 

Att det har uppstått ett behov att bevara både ekologiska och kulturella landskap i reservat och parker har blivit uppenbart – både genom institutionella förändringar och via den politiska diskursen. Denna utveckling har påverkat all resursutvinning på landsbygden från jord- och skogsbruk till vindkraft. Inte minst markägare påverkas på olika sätt av förändringens vindar. Det gäller till exempel allemansrättens kommersialisering via naturturismföretagare och bärplockningsföretag, som enligt vissa markägare inte kan vara allemansrättsliga rättigheter utan borde begränsas i lag.

En ökning av skyddad areal är också ett tecken på en förändrad landskaps- och miljösyn. Idag omfattar nationalparker och naturreservat en landareal på 4,2 miljoner hektar, varav merparten ligger i utpräglad glesbygd. Det betyder att cirka tio procent av Sveriges landareal faller under denna kategori, och därmed regleras också möjligheterna till ekonomisk verksamhet. För att komma till rätta med detta har det gjorts försök under de senaste åren att öka möjligheterna att bedriva ekonomisk verksamhet i och i närheten av skyddade områden för att stötta den lokala ekonomiska utvecklingen.

Den ’nya’ ekonomin

Om resurserna på landsbygden ska konsumeras på plats via turism och därmed generera lokal sysselsättning och inkomster, måste konsumenten komma till produkten. Det innebär också att den geografiska utbredningen av en postproduktivistisk arbetsmarknad skiljer sig från en arbetsmarknad kopplad till varuproduktion.

Landskapet och miljön som attraktion för inflyttning, turism och företagande är ett sätt att öka möjligheterna att leva och arbeta på landsbygden. Tillgången på utbildad arbetskraft och kompetens till företag och rörligheten mellan företag på landsbygden är viktiga frågor att beforska, eftersom det avslöjar vad som leder till framgång för samhällen och områden och vilka som tjänar på denna temporära rörlighet och migration. Den pekar också på kampen om resurser som uppstår på geografiskt specifika platser. En viktig skillnad mellan naturturism, – som exempel på den nya ekonomin – och råvaruproduktion är att industrin är kapitalintensiv, vilket innebär stora investeringar utan att ge så många jobb. Inom turismen kan relativt små investeringar ge ett stort antal arbetstillfällen eftersom den är arbetskraftsintensiv.

Förutsättningarna för att skapa nya arbetstillfällen på landsbygden är till synes goda. Till stor del beror det på ett antal samhällsförändringar. Några exempel är ökad miljömedvetenhet och ökad efterfrågan på upplevelser i natur och kulturlandskap och ett stort stöd för ekosystemtjänster som landsbygdens olika miljöer kan bidra med. Förändringar i efterfrågan visar att det landskap som tidigare var ett produktionslandskap allt mer ses som ett landskap för konsumtion och rekreation av den urbana befolkningen. Denna förändring har visat sig stimulera tillfällig rörlighet och även migration på vissa platser, exempelvis i fjällkedjan och i skärgårdsmiljöer. Ett av de stora problemen är därför inte brist på arbetstillfällen och möjligheter – som man kan tro – , utan svårigheten att matcha den urbana efterfrågan på produkter och service till entreprenörer, arbetskraft och kompetens på landsbygden.

Sammanfattningsvis är det därför viktigt att analysera hur den pågående utvecklingen mot ett servicebaserat resursutnyttjande påverkar landsbygdens utveckling i form av exempelvis sysselsättning, företagande och arbetsmarknad utifrån ett resursutnyttjande som utgår från geografiskt fixa resurser, resurser som i någon mening har förändrat innehåll och karaktär. En förändrad syn på resurserna ger utslag i hur vi använder resurserna och gör därmed också avtryck i det landskap som omger oss.

• Tell a friend
• Like
• Push Delicious Digg

Back issues

Conferences