– Vi har strävat efter att få in ämnesövergripande frågeställningar som samtidigt har ett nytt och djärvt angreppssätt, säger Anna Ledin, huvudsekreterare på Forskningsrådet Formas, som tillägger att konkurrensen som vanligt varit hård.
– Förutom att bedöma projektens vetenskapliga kvalitet och dess samhällsnytta gjordes också en bedömning av forskningsmiljön, dess potential och ledarskap. Vi tror att dessa faktorer är viktiga och kan vara avgörande för att forskargruppens arbete ska bli framgångsrikt.
ALICE
Professor Maria Viklander, Samhällsbyggnad och naturresurser vid Luleå Tekniska Universitet, var huvudsökande för projektet Attraktivt levande i kallt klimat, vilket förkortas Alice. Projektet går både på djupet och bredden. Avsikten är att studera hur socio-tekniska system i kallt klimat kan bli mer hållbara och hur forskningen ska kunna fånga in det komplexa samspel som sker mellan och inom dessa system.
Forskarna kommer att titta på såväl säsongsvariationer och förändringar inom staden som till exempel nya bostadsområden som långsiktiga klimatförändringar. Forskningen sker i nära samverkan med intressenter kring systemens olika faser, som inkluderar både planering, design, förvaltning, drift och underhåll samt avveckling.
Några frågor som projektet söker svar på är: Hur kan kommunförvaltningen uppmuntra och stödja ett bra näringslivsklimat? Vilka möjligheter finns att integrera trafik och bebyggelsestrukturer? Vilka resurser som till exempel energi och fosfor kan tillvaratas från VA-systemet? Hur kan man åstadkomma jämlikhet på arbetsplatsen i små samhällen med få arbetsgivare? Hur kan planeringsprocessen för socio-tekniska system göras annorlunda? Hur kan visualisering och modellering användas i tidiga faser av byggprocessen för att underlätta beslutsprocessen? Fallstudier kommer att göras i Kiruna och Malmberget där stora stadsomvandlingar pågår på grund av gruvaktiviteten i området.
NICE
Ytterligare en förkortning, NICE, står för projektet Ny metodik för effektbaserad bedömning av kemisk förorening i kustekosystem ?Huvudsökande för det projektet är docent Thomas Backhaus vid institutionen för Växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet.
Det registreras 70 nya kemikalier i timmen och varje år återfinns cirka 500 i nya produkter. Alla kemikalier hamnar förr eller senare i vår miljö och många av dem förs med vatten och slam via åar och bäckar till våra kustvatten. Forskningen fokuserar på förekomsten av giftiga kemikalier och deras påverkan på den ekologiska statusen i kustvatten. Målet är att kunna förutsäga den samlade effekten av alla kemikalier i ett vattendrag och att mäta effekten av olika kemikalieblandningar som underlag för prioriteringar och åtgärder.
Och sex miljöer till
IMPRESS – Mikroorganismer och modeller av kollagring i skogen är ett projekt som ska bedrivas vid Skoglig mykologi och patologi, Sveriges lantbruksuniversitet. Denna satsning syftar till att konstruera nya, detaljerade modeller för kol- och kväveomsättning i skogsmark som utgår från markens mikroorganismer och de processer som de utför. I barrskogsekosystem domineras markens mikrobiella samhällen av svampar, och därför kommer forskarna huvudsakligen att fokusera på svamparnas funktionella egenskaper.
Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg, också den vid SLU, har fått medel för att studera gröna infrastrukturer för ekologisk hållbarhet och människors hälsa, tillsammans med markägare, myndigheter och andra intressenter. Landskapet ses som en patient som behöver både diagnos och behandling. Forskarna har valt en internationell svit av landskap i skog, landsbygd och stad för att utveckla metoder för diagnos av de gröna infrastrukturernas funktionalitet.
Kvantifiering av vittringshastigheter för ett uthålligt skogsbruk drivs av Uppsala centrum för hållbar utveckling vid Uppsala universitet. Vittring, en process som mekaniskt och kemiskt, bryter ner berg och mineraler och därmed frigör växtnäringsämnen, går inte tillräckligt fort för att kompensera för ökande uttag av biomassa. Detta underskott hotar både träd och ekosystemen i sjöar och vattendrag. En central fråga i projektet är hur noggrann kunskapen om vittringsprocesser är, och med vilken precision mätningar och modeller kan hjälpa oss att avgöra om vittringen räcker till för framtidens skogsproduktion och för att samtidigt upprätthålla vattenkvaliteten. Målet är att utveckla uppdaterade och förbättrade modeller.
Excellenscentrum för metabolic engineering vid Chalmers har fått medel för att utveckla mikroorganismer för produktion av avancerade biobränslen. Centret kommer att föra samman kompetenser inom olika områden av till exempel mikrobiologi, molekylärbiologi, kemiteknik samt olika teknikplattformar. Avsikten är att bland annat analysera arvsmassan och identifiera nya gener, odla mikroorganismer under kontrollerade förhållanden, mäta proteiner, metaboliter samt att utveckla teoretiska metoder för förutsäga hur förändringar påverkar mikroorganismer. Centrets primära forskning kommer att vara inriktad på hur man kan använda jäst och mikroalger för att producera olika avancerade biobränslen.
SLU-projektet Nya metoder för att hitta virus och bakterier som skapar infektionssjukdomar hos djur och människor har som övergripande mål att skapa diagnostiska och analytiska plattformar för både idag kända och nya virus och patogener hos människor och djur. Den teknik som utvecklats gör det möjligt att kontinuerligt upptäcka, identifiera och övervaka av ett brett spektrum av patogener. Forskarnas mål är att skapa diagnostik- och forskningsapplikationer för en mängd olika prover som blod, kompresser och cellplasma för att kontinuerligt och samtidigt kunna upptäcka och karakterisera olika patogener.
Planering för en dynamisk stads-landsbygdsrelation: att leva och verka på flera platser har sin hemvist på Skoglig resurshushållning vid SLU. Där undersöker forskarna ägarförhållanden, bosättnings- och arbetsmönster hos dagens och framtidens lokalbefolkning, deras preferenser och strategier i relation till landsbygden, där de ofta har sina rötter, till fritidsboende och utboägare.
Starka forskningsgrupper
Det kom in 92 ansökningar till Formas om medel till starka forskningsgrupper. Av dessa var det åtta som beviljades medel. Varje forskargrupp får cirka fem miljoner kronor per år i fem år. Målet är att stödja forskargrupper som har stor utvecklingspotential och en förmåga att utveckla idéer inom strategiskt viktiga forskningsområden. Efter halva tiden utvärderas projekten och forskargrupperna får visa vilka resultat som tagits fram.
Information om samtliga projekt som i november 2011 beviljades medel av Formas forskarråd finns på en excellista som kan laddas ned här.