Sustainability Issue #5-6 december 2007

Systemstudie Avlopp har varit ett samverkansprojekt mellan Göteborgs Stad (Kretsloppsnämnden och Göteborg Vatten) och Gryaab AB. Projektet syftade till att ta fram underlag för strategiska beslut för avlopps- och bioavfallssystemen, baserat på vilka framtida system som är mest långsiktigt hållbara, det vill säga belastar miljön så lite som möjligt, leder till god näringsåterföring och är ekonomiskt och socialt acceptabla.

Kriterier enligt Urban Waters ramverkAlternativa vägar för näringsåterföring

 Projektet leddes av en styrgrupp bestående av Agneta Sander, Kretsloppskontoret, Henrik Kant, Göteborg Vatten, Ann Mattsson, Gryaab AB samt Katrina Folland, Stadskansliet. I projektarbetet deltog experter från Urban Water AB och dess nätverk samt externa experter inom skilda områden.

Nytänk och tvärvetenskap

Projektet genomfördes dels som datainsamling och detaljanalyser, dels i form av ett stort antal möten där arbetsmetodiken och resultaten diskuterades. Projektet behandlade ett komplext och mångvetenskapligt fält, med direkt användning av resultat från forskningen. Intuitiva resonemang och värderingar blandades med trendframskrivningar och fakta. Projektets genomförande kan ses som en process med nytänkande, utveckling och lärande, med en successiv inlärning och ökad förståelse och mot slutet av projektet ökat förtroende för metodik och resultat. Hur de studerade systemalternativen kan genomföras i praktiken ingick inte i projektet.

Multikriteriemetod valdes

Analysen av de studerade systemalternativen strukturerades med utgångspunkt från forskningsprogrammet Urban Waters konceptuella ramverk, se Figur 1.

För analyserna användes i stor utsträckning de verktyg som tagits fram inom Urban Water-programmet. Resultaten, både kvantitativa och kvalitativa, normaliserades och systemen betygsattes efter hur väl de ansågs kunna nå troliga framtida mål.
För multikriterieanalysen viktades de använda kriterierna utgående bland annat från de nationella miljömålen. Omfattande känslighetsanalyser genomfördes. Den valda multikriteriemetoden ansågs ha fördelar som att den är * öppen och genomsynlig, * tvingar fram eftertanke och motiveringar, samt * ger var och en möjligheter att göra egna känslighetsanalyser.

Systemgränser och alternativ

Geografiskt avgränsades studien till Gryaabs sju ägarkommuner. Studien genomfördes för år 2050. All hantering av avlopp och bioavfall ingick. Substansflödena följdes hela vägen från uppkomst till sänkorna.

Valet av systemalternativ gjordes utifrån tre principiella vägar att få näringsämnena till gödselprodukter med förhållandevis litet tungmetaller och oönskade organiska ämnen. Dagens system (under 2050 års förhållanden) ställdes mot sju alternativa system, bland andra system med omfattande minskning av föroreningskällorna, sorterande svartvattensystem, system med utvinning av näringsämnen vid reningsverket, samt förbränning av slammet och bioavfallet.

Resultat

I projektdirektivet ställdes ett antal konkreta frågor som besvarades.
Vilket system eller vilka kombinationer av system är mest uthålliga - kan något eller några förkastas helt? • Svartvattensystemet visades inte kunna nå de troliga framtida målen.
• System med kompostering visades vara mindre hållbara än system med rötning.
• Dagens system kom bland de bästa fyra systemen om de antagna förbättringarna i miljön inte inträffar, eller om höga vikter
gavs till kriteriet kostnader.
• Utvinning av näringsämnen vid reningsverket visades vara ett av de mest hållbara systemen.
• Förbränning med återföring av aska är ett hållbart system om askan accepteras som gödselmedel och om näringen i askan kan tillgodogöras.
• Förbränning med deponering av askan föll väl ut om kriteriet att återföra fosfor gavs en låg vikt.

Finns entydigt bra åtgärder?

Åtgärder för att minska tillförseln av oönskade ämnen till avloppet är entydigt bra att genomföra. Tillförseln av oönskade ämnen minskas till recipienterna och, i de fall slam eller aska används på produktiv mark, även till marken. Kostnaderna för vissa av åtgärderna kan dock bli höga och tiden för genomförandet lång.

Ska vi fortsätta försöka få slam till jordbruksmark eller kan näringsåterföringen bättre ske på annat sätt?

Näringsåterföring tillmättes stor vikt i detta projekt på grund av att det finns ett nationellt miljömål för fosfor. Den intressanta parametern är fosfor som ersätter mineralgödsel snarare än fosfor som återförs till produktiv mark. Återföring av näringsämnen genom slam fordrar att tillförseln av oönskade ämnen till avloppssystemet minskas. Alternativa vägar för näringsåterföring är genom utvinning vid reningsverket och genom förbränning med användning av askan.

Ska ledningsnätets grundprincip ändras?

Det bedömdes inte som fördelaktigt ur hållbarhetssynpunkt att ändra avloppssystemets grundprincip; alltså avledning av blandat spillvatten till ett centralt reningsverk. Införandet av köksavfallskvarnar kan vara fördelaktigt när slammet återförs till produktiv mark.

Ska separeringen av kombinerade system intensifieras?

En separering av hela det kombinerade systemet innebär mycket stora kostnader. Utsläppen till lokala recipienter ökar vilket kan kräva reningsåtgärder som ytterligare ökar kostnaderna. Vinsterna är mindre föroreningar till Ryaverket och mindre frekventa källaröversvämningar. Det finns mer kostnadseffektiva åtgärder.

• Tell a friend
• Like
• Push Delicious Digg

Back issues

Conferences