För oss i Sverige är friskt och välsmakande vatten som levereras direkt i kranen en självklarhet. Vi förväntar dessutom att det vatten, som vi genom våra dagliga aktiviteter, såsom matlagning, hygien och toalettbesök, smutsar ner, tas om hand och renas innan det släpps ut i naturen. Vi förväntar oss också att samhället kan ta hand om dagvattnet så att exempelvis översvämningar av vägar, parkeringsplatser och källare undviks. Dessutom är det en självklarhet att svenska sjöar och kuster erbjuder badbart vatten.
Vatten ej självklart
I många delar av världen är situationen en annan. Vatten av drickbar kvalitet är av olika anledningar en bristvara. Det kan orsakas av fördelningen av nederbörden (delar av Afrika), hög befolkningstäthet (Japan), förorenat grundvatten (Bangladesh och Danmark), eller överförbrukning och bevattning (Aralsjön). Förorening av vattendrag, sjöar, kuster och hav har gjort att man inom EU just nu implementerar Ramdirektivet för vatten (Water Framework Directive - WFD), med syftet att få till 2015 uppnå "en ekologisk god vattenstatus".
Också i Sverige har vi erfarit att det inte alltid är så att våra förväntningar uppfylles. Översvämningar i samband med kraftiga regnfall under de senaste åren har tydligt visat att vi inte har infrastruktursystem som klarar att hantera de kraftiga regnfall som vi får. Då och då kommer larmrapporter om att dricksvattnet inte är drickbart eftersom det har blivit förorenat av mikroorganismer. Saltvatteninträngning i brunnar på öar i skärgården under torrperioder på sommaren är ett annat exempel på dålig dricksvattenkvalitet. Dessa två exempel sker, som väl är, endast under relativt korta tidsperioder och inom geografiskt begränsade områden. Badförbud längs med den svenska kusten har blivit en vardag genom algblomningar, och larmrapporter om t ex läkemedelsförekomster i våra insjöar slås upp av media.
Samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik
När problemen kom i fokus i mitten av 1900-talet, trodde man fortfarande att naturvetenskapliga och tekniska landvinningar skulle göra det möjligt att fortsätta uttaget av vatten och andra naturresurser. Samtidigt skulle dessa vetenskapsområden hantera de eventuella negativa konsekvenser som uppkom. Idag vet vi att det inte är så enkelt. För att uppnå ett uthålligt utnyttjande av vårt vatten måste samhällsvetenskaplig forskning knytas samman med den naturvetenskapliga och tekniska forskningen. Tillsammans kan de fördjupa och bredda vår förståelse av det komplexa samspelet mellan samhällsutveckling och resursutnyttjande.
Formas stöttar en mångfald av projekt av varierande karaktär och inriktning, som alla på ett eller annat sätt syftar till en hållbar utveckling inom vattenområdet. Nyligen beviljade Formas ett projekt som syftar till att förutse miljöriskerna i samband med skred. Skred som kan uppstå på grund av en kombination mellan extremt höga vattenflöden i ytvattendrag samt vidhängande kraftiga grundvattenflöden och högt portryck i sluttningarna. Ett problem som förväntas öka i samband med de klimatförändringar som vi nu ser. Ett annat projekt har fokus på dricksvattnets kvalitet och hur det hänger samman med valet av material i rörledningarna. Ytterligare projekt är massbalans för fluorerade ämnen i Östersjön samt två ämnesövergripande projekt, ett med fokus på miljörisker kopplade till användning av nanoteknologi och ett som syftar till att utveckla mätmetoder för att kunna mäta läkemedel i fisk. Dessutom kommer en handbok om strategisk planering av uthålliga VA-system.
Author
:
Anna Ledin
är huvudsekreterare på Formas
E-mail:
anna.ledin@formas.se