Från olympisk by till sjönära medelklassboende, etik i Stockholms utvecklingsplanering är titeln på en vetenskaplig artikel nyligen publicerad i tidskriften Planning Practice and Research. Författare är Abdul Khakee, professor emeritus vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Etiska överväganden har länge varit ett vitalt begrepp inom discipliner som medicin, pedagogik m fl, däremot inte inom svensk samhällsplanering. Ett undantag är Abdul Khakees arbeten. Han har forskat vid universiteten i Umeå och Örebro, idag vid KTH i Stockholm, och nu presenterar han en analysmodell för etiska bedömningar i planeringsarbetet utifrån ett aktuellt exempel - Hammarby Sjöstad i södra Stockholm. Khakee tar avstamp i engelsk planeringsetik i sin studie, som bygger på översiktsplaner och en intervjuundersökning med fem praktiker, fyra från Stockholms stad och en från Riksbyggen.
Khakee illustrerar med hjälp av sjöstadsplaneringen de etiska problem som möter planerare i västeuropeiska städer. Det krävs ett etiskt resonemang, för att klarlägga dolda värderingar i planarbetet. Khakee har tidigare utgått från en moralkod, som lagt tyngdpunkten på kravet på anställdas integritet. Nu tillämpar han en ny analysmodell med begreppet etisk åskådning där planarbete granskas utifrån människosyn, samhällssyn, demokratisk och ekologisk syn.
Hammarby Sjöstad har sin egen färjelinje.
Foto: Dick Clevestam
Mänskliga rättigheter
Tankarna om människosyn utgår från erkännandet av de mänskliga rättigheterna, som formulerats av FN 1947 och som rör individens okränkbarhet, frihet och integritet, allas lika värde oavsett ras, kön och religion, liksom solidaritet med de svaga. Samhällssyn omfattar frågan om rättvisa för den enskilda människan, vars intresse behöver sammanjämkas med kollektivets intresse, dvs allmänintresset. I den demokratiska synen utgår Khakee från den nutida debatten om deltagardemokrati och kravet på aktivt medborgarskap. Planerarnas tveksamma hållning till mer omfattande medborgerligt deltagande utgör ett problem. Medborgarna å andra sidan vill inte längre delta för att legitimera redan fattade beslut eller medverka i icke-förpliktande informationsmöten och studiecirklar, menar Khakee.
- Aktivt medborgarskap är ett globalt fenomen. "Reclaim the city" är en stor rörelse runtom i världen. Människor har tappat tron på det politiska systemet.
Den ekologiska synen bygger på senare års miljöetiska forskning och innebär tre slags förpliktelser - miljömässig jämställdhet för dagens och morgondagens generationer, men också förpliktelser gentemot naturmiljön i sig.
Tillkomsten av Hammarby Sjöstad kräver en kort resumé. 1991 lade stadsbyggnadskontoret i Stockholm fram en fördjupad översiktsplan för Hammarby Sjöstad (7.750 lägenheter, 17.000 invånare och 3.000 arbetande) med målet att dra maximal nytta av det sjönära läget. Ett annat mål var att förhindra den markspekulation, som förväntades uppstå när ett gammalt, delvis övergivet industriområde nära stadens centrum skulle nybebyggas. I början av 90-talet engagerade sig Stockholm stad i kampen om värdskapet för de olympiska spelen 2004. I ansökan lovade staden bygga en olympiaby, som skulle bli världens mest ekologiskt hållbara stadsbebyggelse. Stockholm fick inte OS, men ansökan blev en drivkraft att utveckla Hammarby Sjöstad till ett föredöme i svensk stadsutveckling, med nyurbanism, höga ekologiska ambitioner och mycket hög bostadskvalitet. Området, som ska vara färdigbyggt 2012, kommer att kosta cirka 20 miljarder kr, varav 4 miljarder bekostas av Stockholms stad, troligen det dyraste bostadsprojektet i Sverige genom tiderna, på grund av höga kostnader för marksanering.
Målen förändrades
- Hammarby Sjöstad är på sätt och vis ett tacksamt stadsbyggnadsprojekt, eftersom man kan se hur de högsträvande målen för en olympisk by förändrades när planen omvandlades till ett medelklassboende med sjöutsikt. Enskilda hushålls betalningsvillighet kom att dominera många överväganden i utbyggandet av området.
Hur har då denna stora förändring kunnat ske? Khakee pekar på ett antal faktorer till den enorma förändring som skett med svenskt stadsbyggande under de senaste årtiondena:
Bostadsbyggandet avreglerades under 90-talet, vilket inneburit att tidigare hårt styrande byggnadsnormer ersatts med producentansvar, bostadssubventionerna avskaffades, vilket inneburit att de ekonomiska förutsättningarna för bostadsbyggande förändrats totalt och ständiga maktskiften i Stockholms stadshus har lett till ryckighet i planeringen. Spänningarna mellan motsatta intressen har intensifierats i takt med att välfärdsstaten underminerats av marknadsliberalismen.
- Klyftan är stor mellan honnörsorden i plandokumenten och hur det ser ut i verkligheten, säger Abdul Khakee. I Stockholms översiktsplan står det att man ska bekämpa segregationen, men för detta finns inget bevis i den nuvarande stadsplaneringen.
Lugnet utplånades
Kundperspektivet har ersatt människoperspektivet. När Hammarby Sjöstad kom till innebar det att småindustriområdet Lugnet, som även befolkades av hemlösa, utplånades. I intervjuundersökningen fick planerarna även frågor kring detta, men ingen av de intervjuade ville uttala sig om vad som hände med de hemlösa och de småindustrier som tvingades flytta.
- Etisk planeringsforskning är ingalunda något nytt för mig, fortsätter Abdul Khakee. Redan i slutet av 80-talet gjorde jag en studie av planerares värderingar utifrån fältarbeten i Hedemora och Västerås.
Det var i en BFR-skrift i slutet av 80-talet, när Khakee arbetade tillsammans med sociologiprofessorn Lars Dahlgren, ett samarbete som fortsatte med jämförelser mellan svenska och amerikanska planerares värderingar. Den gängse modellen på 80-talet byggde på en stark tilltro till den enskilde planerarens integritet - ärlighet, moralisk skyldighet, ansvar mot överordnade samt hänsyn till allmänintresset skulle råda.
- Tidigare axlade planerarna ett större ansvar. I slutändan är frågan hur man ser på planeringens roll. Somliga planeringsforskare vill gärna ge planeringen en framträdande politisk ställning, medan andra betraktar planering som historiskt och rumsligt betingad praxis. Enligt de senare behöver inte en planerare en gedigen förståelse av politisk vetenskap och politisk filosofi för att förstå vad demokrati är, vad mänskliga rättigheter kräver i dagliga beslut om stadsbyggande.
Förklaringarna till planerarnas begränsade etiska engagemang är flera. Tiden sägs inte räcka till, de etiska frågorna saknas i utbildningen. En av dessa invändningar kan dock snart bemötas. Ett läromedel skrivs just nu av Abdul Khakee och Marcus Johansson, en av Khakees tidigare doktorander. Strax före jul ska manus lämnas till förlaget Studentlitteratur. Boken får titeln Planeringsetik i svensk stadsplanering och Khakees studie av planeringssituationen i Hammarby Sjöstad utgör ett kapitel.
Kort om Abdul Khakee
Abdul Khakee är född på Zanzibar i slutet av 30-talet. Han kom till England i 20-årsåldern för att studera medicin. När han förstått att medicin inte var hans framtidsbana blev han tvungen att söka sig någon annanstans. Myndigheterna i Zanzibar ville inte betala längre när han bytte disciplin. Så han sökte stipendier och fick napp i Göteborg. Hans nya intresse var samhällsvetenskap.
Via licentiatexamen i nationalekonomi i Göteborg kom han så småningom till universitetet i Umeå, där han doktorerade i kulturgeografi. Han tjänstgjorde som professor vid statsvetenskapliga institutionen i Umeå och även i Örebro och idag är han knuten till KTH i Stockholm, avdelningen för planering och miljö.
Om man googlar på Abdul Khakee får man fler svar än man hinner studera. När vi träffas har han just kommit hem från ett besök i syditalienska Bari, där han ingår i storstadskommitténs vetenskapliga nämnd. Storstaden Bari består av 33 kommuner och den italienska regeringen har beslutat att alla storstäder ska ägna sig åt strategisk planering. Så Khakee delar med sig av sitt kunnande till en syditaliensk metropol.
Hur kom det sig att du engagerat dig i Bari?
- Jag kommer från Zanzibar. Jag längtar till solen, blir svaret.
Zanzibar förlorade han tidigt på grund av en blodig revolution. Hela hans släkt försvann i sviterna av revolutionen och idag är han bunden till Sverige av egen familj. Men bland mina googlefynd hittar jag en bok med titeln Tidsandans krumbukter. Där finns ett bidrag av Abdul Khakee med rubriken Jag tänker på Zanzibar varje dag.
Author
:
Ros-Mari Edström
är frilansjournalist.
Literature:
Abdul Khakee: From Olympic village to middle-class -waterfront housing project: Ethics in Stockholm’s development planning. I Planning Practice and Research 2007:22(2). Routledge, London