Sustainability Issue #5-6 december 2007

This is printed from sustainability.formas.se, last updated 2008-10-20 13:30:50

Navigation

Change language

Search

Main content

PrintPrint

Växternas immunförsvar liknar djurens

Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 5-6/2007

Nya kunskaper om immunsystemen kan i förlängningen öka möjligheterna att bota sjukdomar hos växter och djur.

SLU-genetikerna Jens Staal och Christina Dixelius, Institutionen för Växtbiologi och Skogsgenetik, har nu sammanställt vetande om hur immunförsvaret har utvecklats i växter och djur. Likheterna mellan dessa organismgruppers immunförsvar har blivit allt mer uppenbara, ju mer man kartlägger deras genom (arvsmassa). I såväl växters som djurs sjukdomsförsvar återfinns två proteinbyggstenar eller domäner, TIR och NOD. Dessa är kopplade till varandra på olika sätt. Varje domän står för en viss funktion i alla proteiner som har den.

Genom att studera hur TIR och NOD sitter ihop hos lägre växter och djur, till exempel mossor, brunalger, tvättsvamp och sjögurka, har SLU-forskarna kunnat spåra den evolutionära historien. Det visade sig att de två domänerna delade på sig redan innan växter och djur utvecklades åt olika håll. Växternas domäner är fortfarande ganska lika dem man kan hitta hos bakterier och har bibehållits i högre grad än motsvarande hos djuren.

Immunförsvaren har alltså utvecklats från ett gemensamt ursprung och vissa funktioner i immunförsvaren är fortfarande lika. Det innebär till exempel att kunskap om sättet som patogener (sjukdomsframkallare) stör immunförsvaret i växter kan överföras till och testas i djur och vice versa. Detta kan på sikt komma till användning i resistensförädling och infektionsbekämpning.

Responsible for this page: Birgitta Bruzelius

Journal links

Miljöforskning december 2007

Inledare

Vatteneffektiva julbord på agendan? FEM TON VATTEN om dagen går det åt för att ta fram den mat som en svensk konsument har tillgång till. För några länder går det åt sex eller sju ton vatten. I fattiga...

Temaartiklar

Vatten för liv och samhälle Vattnet är ojämnt fördelat över världen. Medan vi i nordeuropa nästan alltid har gott om vatten betyder vattenbrist i andra delar av världen svält och fattigdom. Men... Formas satsar på vattenforskning Det råder knappast något tvivel om att det behövs forskning om vatten. Forskning som kan hjälpa oss att lösa de problem som vi har och inte minst hjälpa oss att undv... Kunskap för rena vatten Rent vatten är en rättighet för alla och inom EU ska alla vatten vara rena till 2015. I Sverige har fem vattenmyndigheter ansvaret. Effektiv användning av vatten lurar svälten Det finns två principiella alternativ för att lösa världens matförsörjning och den globala vattenkrisen. Det konventionella tänkandet går ut på att öka produktionen.... Sårbart vatten Arbetet med att minska sårbarheten bör börja snarast! Den bedömningen gör Klimat och sårbarhetsutredningen i sin rapport som kom 1 oktober. Inom utredningen har man ... Åker snålskjuts till vattnet Runt om i Sverige finns ett stort antal platser som är förorenade med miljögifter. Att förstå hur och i vilken utsträckning dessa gifter rör sig i marken är viktigt.... Bra men dåligt skyddat Sverige har generellt ett bra kommunalt dricksvatten. Kvalitetsproblem som till exempel dålig lukt och smak förekommer dock, men bör inte accepteras av konsumenterna... När marken ger vika Byggnader, vägar och järnvägar - alla måste vila på stadig grund. Även när klimatet förändras och regnmängderna ökar. Bättre kunskaper krävs om sambandet mellan klim... Vatten på fel plats i nya hus Trots att kunskapen finns används den inte. Under senare år har ett flertal nybyggen visat sig ha problem med allvarliga fuktskador. Och problemen är större än man t... Ny metod ger alarmerande bild av gifter i husen Tolerera inte mögel inomhus! Motstridiga resultat om mikrobers giftighet i inomhusmiljö har förundrat forskare i många år. Nu har forskarna upptäckt att bakterier so... Regnvattnet räddar Afrika ur fattigdom Det finns inga vattenhinder för att tre- till fyrdubbla skördar även i den torrdrabbade delar av Afrika. Teknik för vattenhantering, småskalig vattenhushållning för ... Aralsjöns öde ändrar klimatet Det som var världens fjärde största innanhav - Aralsjön - har efter 1960 krympt till en fjärdedel av sin dåvarande storlek. Orsakerna till denna miljökatastrof stude... Vatten i vinterklimat Vinter har vi i hela Sverige, bara av lite olika slag i olika landsändar. Frågan är hur våra nordliga vattensystem kommer att påverkas av klimatförändringarna. Vad h... Avlopp och bioavfall i framtidens Göteborg Vad ska vi välja? Vad är långsiktigt hållbart? Vad är socialt acceptabelt? I projektet Systemstudie Avlopp har man tagit fram trender och analyser och diskuterat iho... Etiken kom bort i sjöstaden Klyftan är stor mellan honnörsorden i plandokumenten och hur staden ser ut i verkligheten. Det säger Abdul Khakee, statsvetare, som gör etiska bedömningar när han st...

Intervjun

Kunskap från Formas ska leda utveckling på rätt spår Underlag för politiska beslut i frågor som rör en hållbar samhällsutveckling. Möten mellan forskare och beslutsfattare. Nya forskartjänster för tvärvetenskap. Detta ...

Övriga artiklar

Halv miljard fördelad Miljöforskning nominerad till Årets tidskrift! Växternas immunförsvar liknar djurens Informationsportal för boendefrågor Stort pris för hållbart byggande Genresurser ur naturen - vem får ta del av inkomsterna? Litteraturöversikter för arkitekter Så blir du en miljömedveten människa Bättre återvinna än bränna Statsfisk i Indien Alla byggnadsminnen sökbara Brist på kväve i blommande sjöar Det unika med skärgårn Nytt miljöekonomiskt institut i Kina Albertslund - bäst bland kommuner 40 åtgärder Säkrare underlag för hopphästar - mål för ny forskning Nya växter kräver mindre fosfor Miljöförändringar kräver tvärvetenskap Med elefanter som beställare

Resultat av forskning

Effektiv energi - så sparar vi Små partiklar kan orsaka stora problem Spara och bevara Stora köpcentra kräver "fri väg" Bakterier på ont och gott Kunskap om naturen räddar växterna och djuren Skogens habitatkrav

Formas GD har sista ordet

"Vi vill verka för en bättre dialog" Endast en femtedel av de sökta pengarna beviljades när Formas forskarråd för en månad sedan beslutade vilka nya forskningsprojekt som ska få anslag. 491miljoner ansl...

Further links

Footer