När vi idag diskuterar miljöproblem pratar vi ofta om att enskilda människor måste förändra sin livsstil, börja tänka, värdera och agera på ett nytt sätt. Men vilken sorts miljömedveten människa konstrueras i dagens samhälle? Genom att fokusera på språkliga uttrycksformer i olika miljöhandböcker har Elinor Adenling vid Umeå universitet undersökt vilket sorts miljömedvetet ideal som kommer till uttryck.
Hon menar att det ideal som konstrueras i böckerna inte bara handlar om att utföra vissa miljöriktiga handlingar, som exempelvis att sortera sopor, handla miljömärkta produkter eller cykla till jobbet. Som miljömedveten människa ska man även tänka och förhålla sig på ett visst sätt.
Det gäller för det första att inta ett motiverande förhållningssätt och uppmuntra både sig själv och andra att påbörja en förändringsprocess. För det andra handlar det om att vara perspektiverande, det vill säga att inta ett undersökande förhållningssätt och odla egenskaper som vaksamhet, misstänksamhet och eftertanke. För det tredje handlar det om att vara balanserande, något som innebär att ständigt ägna sig åt att göra avvägningar och reflektera över sina ambitioner.
Många teman, ord och uttryck återkommer ofta i texterna. Elinor Adenling vill i sin avhandling uppmärksamma det språkbruk som bygger upp förståelsen av miljömedvetenhet och konstruktionen av miljömedvetna människor.
De arton miljöhandböcker som Elinor Adenling har studerat riktar sig till privatpersoner, och ger råd om vad man kan göra för att förhindra miljöförstöring.
Literature:
Elinor Adenling, "Att bli miljömedveten. Perspektiv på miljöhandbokens textvärld".
Avhandling från pedagogiska institutionen vid Umeå universitet.