Det är Thomas Baerwald som har kämpat i flera år för att få fram en tvärvetenskaplig återkommande utlysning med tre olika programdirektorat inblandade. I år var tiden mogen säger Alan Tessiers. För att komma till rätta med alltmer alarmerande miljöförändringarna krävs helt enkelt ett tvärvetenskapligt angreppssätt.
NSF är organiserat som ett college med ämnen som biologi, matematik, socialvetenskaper och så vidare. Det finns en stark tendens att vilja stanna kvar i dessa strukturer, berättar Thomas Baerwald. Den gemensamma utlysningen, som kallas Coupled Natural and Human Systems (CNH), kan fånga upp forskning utanför och mellan dessa enheters ansvarsområden. De som är ledare i CNH-projekten måste fungera som bryggor mellan de olika ämnesområdena exempelvis frågor som rör förändring av landsbygden och urban utveckling eller stadsliv och långsiktig ekologisk utveckling.
Fler kvinnor söker
CNH hanterar 9 MUSD, alltså omkring 60 MSEK. Söktrycket var stort. Av 80 sökande blev det 14 forskare som fick dela på summan i 3-5 år. Nästa ansökningstillfälle blir i januari 2008.
Hur bedömdes då ansökningarna?
- En tvärvetenskaplig panel med vetenskapsmän från olika delar av USA fick dela in ansökningarna i tre prioritetsgrader. Intressant var att notera att det var fler kvinnor som sökte till dessa tvärvetenskapliga program än vad som är vanligt bland de ämnesvisa utlysningarna.
När jag frågade om de kunde nämna några projekt som de väntade sig mer av än de andra fick jag svaret att alla 14 är lika spännande. Unga forskare som är i början på sin karriär har man vinnlagt sig om att få med i projekten. Och en stor del av forskningen går ut på modellbyggande och hantering av stora komplexa system.
Inom CNHs forskningsprojekt hanteras stora internationella frågeställningar. Det är globala problem ofta med anknytning till utvecklingsländer.
Internationellt nätverk
Thomas Baerwald visar mig en artikel i tidskriften Sciences septembernummer om forskning angående kopplingar mellan mänskliga och naturliga system. De svenska forskarna Carl Folke och Elinor Öström är två av sexton medförfattare i artikeln som berättar om 6 fallstudier utförda på olika kontinenter. För att öka möjligheten till att kunna göra generaliseringar från fallstudierna måste framtida forskning på kopplade system inkludera inte bara enskilda platsanknutna fallstudier utan också koordinerade, långsiktigt jämförbara projekt mellan mångfald av platser för att erhålla ett fullt spektrum av variationer. Man behöver titta mer på interaktion mellan system än på det som hittills gjorts inom system. Författarna uppmanar till att ett internationellt nätverk för tvärvetenskaplig forskning byggs upp som spänner över lokala, regionala, nationella och globala nivåer. Om denna typ av forskning kräver ett eget forskningsprogram tål att fundera över menar Alan Tessiers.
Hur rimmar då NSFs nya strävan att få till stånd tvärvetenskaplig forskning med det faktum att universiteten ofta är indelade ämnesvis. På NSF har man sett en viss tendens att det tvärvetenskapliga samarbetet ökar så att numera 40 procent av anslagsansökningarna har ett viss tvärvetenskapligt innehåll. Biologi har tidigare alltid varit indelat i olika ämnen men inom vissa områden blir projekten mer tvärvetenskapliga berättar Alan Tessiers.
Och hur sprids forskningsresultaten? Forskningsteamen har ofta nära band med lokala myndigheter framför allt när det gäller miljöfrågor. Inom exempelvis skogsförvaltning finns stort behov av att snabbt ta till sig nya forskningsresultat som kan utgöra bas för kloka beslut.
De som söker anslag ska själva ha en idé om hur deras resultat ska användas och hur de ska lyckas med att sprida resultaten till dem som behöver dem. När forskarna kommer in med ansökan igen, kontrolleras att de verkligen lyckades sprida sina resultat som de tänkt.