Lagom fiske? Norge, USA och Kanada har framgångsrika förvaltningssystem för fiske. Baltic Nest Institute använder dem som modell i vår del av världen. Tänk om vi får lika stora hälleflundror som i Norge. Denna vägde 202 kilo och togs upp av den danske journalisten Sören Beck i maj 2008 nära Lofoten. Foto: Kristian Keskitalo
Baltic Nest Institute är ett forskningsinstitut inom Stockholm Resilience Centre. Institutets forskning är främst inriktad på att beskriva flödet av näringsämnen i Östersjöns avrinningsområde, liksom att modellera effekterna av dessa i havet.
För det ändamålet förfogar BNI över modeller som beskriver flöden av näringsämnen från luften och i vatten, vattenkvalitet och syrebrist, samt dynamiken inom och mellan delbassängerna i Östersjön. Ytterligare en modell beskriver förändringar i näringsväven och hur bland annat fiske påverkar fiskbeståndens utveckling.
Tio års erfarenhet
BNI utvecklades inom ramen för det Mistrafinansierade MARE-projektet. De modellkomponenter som utvecklades 1999–2006 inom MARE är inte i sig världsledande – det finns betydligt mer komplicerade och avancerade modeller för de olika komponenterna. Det unika med modellsystemet är dock den geografiska skalan och ansatsen att modellera ett stort marint ekosystem.
År 2007 etablerades Baltic Nest Institute för att förvalta och fortsätta att utveckla modellerna, och institutet har även en del av sin verksamhet förlagt i Danmark, vid Århus universitet.
Fördelar åtgärder
Det finns ett stort antal modeller på olika geografiska skalor för Östersjön – men inga med samma ekosystemansats som Baltic Nest. Flera motsvarande modeller är dock under utveckling, och det kommer att bli mycket intressant att jämföra de olika modellerna och arbeta med så kallad ensemble modelling. Där körs flera liknande modeller med samma ingångsvärden, för att kunna utvärdera orsaker till skillnader i resultat.
FLER öSTERSJöAKTöRER
Helcom, Helsingforskommissionen, är ett samarbetsorgan mellan Östersjöns kustländer och europeiska miljöbyrån (EEA). Helcom leder arbetet med Helsingforskonventionen, som syftar till att arbeta mot all slags förorening av, samt att återställa och skydda, havsmiljön i Östersjön. Målet för den senaste aktionsplanen, Baltic Sea Action Plan, är att uppnå god ekologisk status i Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt till år 2021. www.helcom.fi/BSAP
Baltic Sea 2020 är en privat, oberoende stiftelse vars mål är att stimulera konkreta åtgärder som förbättrar miljön i Östersjön. www.balticsea2020.org
Denna typ av validering är särskilt viktig, då Nestmodellen används som stöd till förvaltande myndigheter i Östersjöregionen och för att definiera utsläppsmål och fördelning av åtgärdsbeting mellan länder. Det är med stöd av modellverktygen i Nest som miljöministrarna i Östersjöregionen har kunnat fatta ambitiösa mål för övergödningen inom ramen för en regional aktionsplan – Helcom Baltic Sea Action Plan – som är en förebild inom EU för havsmiljöförvaltning.
Testar förändringar
Samlokaliseringen med Stockholm Resilience Centre skapar unika förutsättningar att bedriva tvärvetenskaplig forskning med Östersjön i fokus. Många av de teorier som byggts upp kring resiliens i sociala och ekologiska system har hittills inte testats i Östersjöregionen. BNI förfogar över en omfattande databas för de flesta komponenterna i ekosystemet. Detta gör det möjligt att analysera regimskiften – snabba och omfattande förändringar i ekosystemet – samt även förändringar som leder fram till dessa regimskiften, eftersom databasen täcker flera decennier av information insamlade från kollegor i hela regionen.
Misslyckat fiske
Hittills har BNI fokuserat på naturvetenskapliga frågeställningar. Ett mer fördjupat samarbete med Stockholm Resilience Centre, där forskningen till stor del kretsar kring institutioner och styrmedel för framgångsrik förvaltning, leder till bättre förutsättningar att även forska kring dessa frågor med ett Östersjöperspektiv.
Fisket är ett exempel på det. Den rådande situationen för förvaltningen av fisket i Östersjöregionen kan delvis beskrivas som misslyckad. Detsamma gäller ett flertal fisken i Europa. Baltic Nest Institute har nyligen i samarbete med stiftelsen Baltic Sea 2020 engagerat ett stort antal internationellt erkända forskare för att undersöka möjliga förändringar i den Europeiska fiskeripolitiken för en mer hållbar förvaltning av Östersjöns fiskresurser. Genom att studera framgångsrika fiskeriförvaltningssystem i Norge, USA och Kanada, samt den befintliga litteraturen, kan forskarna föreslå en bättre och uthållig förvaltning av europeiska fiskeresurser.
Author
:
Christoph Humborg
docent och chef för Baltic Nest Institute vid Stockholm Resilience Centre
Henrik Österblom
forskare och koordinator för vetenskapspolicy vid Baltic Nest Instute