Samarbete med forskare inom EU innebär förstås samarbete med forskare i det forna Östeuropa, såväl med EU-medlemmar som med Ryssland. Leif Norrgren, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, vet mycket om forskarutbyte österut. Vi möts i Gusev i det ryska Kaliningrads län, på ett nästan färdigt reningsverk. Ett gott exempel på samarbete med EU, tycker Leif Norrgren:
– De har fått EU-stöd för import av modern reningsteknik. Nu visar ryssarna ett nytt förhållningssätt både till samhällets behov och till våra gemensamma behov av att förbättra Östersjöns miljö.
Frisk fisk?
I den svenska delegation som besöker reningsverket finns forskare, praktiker och tjänstemän. De hoppas kunna ge stöd i framtiden, bland annat genom Sidas östersjöenhet. Floden som tar emot Gusevs avlopp heter – faktiskt! – Pissa. Den är ett biflöde till Pregolja, som i sin tur mynnar i Östersjön. Leif Norrgren har uttryckt en speciell önskan: att man ska testfiska i floden både innan reningsverket startar och efter att det har fungerat en tid.
– Då kan man gå igenom vilka arter som finns, studera deras hälsa och hur de återkoloniseras, förklarar han och tillägger:
– Det är också viktigt med genetisk mångfald. Ju sämre genetisk bas vi får hos den vilda populationen, desto sämre möjligheter har den att vara frisk.
Systematik versus ekosystem
Samarbetet mellan västerländska och österländska forskare ökar. Det har bägge sidor nytta av, ser Leif Norrgren, som samarbetar med ett vattenforskningsinstitut som studerar allt från hydrologi och fiskhälsa:
– De är bra på discipliner som inte kräver sofistikerad apparatur.
Ryssland har i högre grad än de baltiska EU-länderna fortsatt att arbeta med klassiska discipliner som till exempel taxonomi, där man beskriver olika arter.
– Förut hade vi även i Sverige professurer i sådana ämnen, men nu har vi en annan inriktning. I Ryssland har de bibehållit systematiken, säger Leif Norrgren.
Baltikum har kommit lite närmare oss när det gäller tvärvetenskap, helhetssyn och ekosystem.
– Inom ekologi måste man kunna alla pusselbitar, poängterar Leif Norrgren. Det räcker inte med en eller ett par för att förstå hoten mot ekosystemens hälsa.
Utbildningsbas
Allt fler talar engelska i Östeuropa, och det finns många nätverk och projekt om vatten-, jordbruks- och landskapsutvecklingsfrågor. En viktig faktor är att utveckla undervisningspaket för grund- och forskarutbildning i de olika länderna i Östersjöns avrinningsområde. Här ser Leif Norrgren en bra modell i Baltic University Programme, som har sin bas vid Uppsala universitet och som ordnar videokonferenser och annan gemensam undervisning för universitet och högskolor i vår region.
– En sådan gemensam utbildningsbas behövs för den framtida forskningen, tycker Leif Norrgren.